Examensarbetet behandlar förskollÀrarnas instÀllning och uppfattning om fysik i förskolan. Undersökningen hjÀlper mig och andra intresserade att fÄ en uppfattning om förskollÀrarnas instÀllning till fysik. Det Àr gjord i fyra förskolor i tvÄ olika kommuner. EnkÀten besvarades av 22 förskollÀrare. FörskollÀrarna Àgnar sig medvetet Ät de pedagogiska frÄgorna: vad, varför och hur? Undersökningen granskade förskollÀrarnas eget minne av fysik i sina skolÄr.

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.

Propose/Aim: The aim of this thesis is to examine the professional role of the Community Manager working for gaming companies. The thesis will examine which background and previous experience a Community Manager should have and the tasks included in the assignment to see how this new role can contribute to the development of gaming companies.Material/Method: The method used in this study is of a qualitative character. The data has been gathered through e-mail interviews with five people working as Community Managers in the gaming business and in addition, through a textual analysis of five job advertisements. The results were analyzed on the basis of carefully selected theories in the field of strategic communication.Main results: The main result of this study is that the Community Manager's most important task is to act as a link between the players and the game developers by communicating with both sides. The Community Manager can receive important feedback from the players which can contribute to the game development. .

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om kartlÀggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus pÄ barns sprÄkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstÄende syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen Àr svÄrdefinierade och svÄra att skilja Ät.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet dÄ det vissa kallar för kartlÀggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsÀtt pÄ begreppen bÄde pÄverkar hur de ser pÄ sin yrkesroll och den rÄdande verksamheten.

Denna utvÀrdering av UmeÄ universitetsbiblioteks (UB) övergÄng till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergÄngen. Syftet var att undersöka den involverade personalens Äsikter och attityder kring omstÀllningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergÄngen fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frÄgor utformats i samrÄd med UmeÄ universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. FrÄgorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio mÀn och Ätta kvinnor i Äldrarna 32-64 Är. Resultaten visar pÄ en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergÄngen till RFID har fungerat bra, de flesta kÀnner sig opÄverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fÄtal har lÀmnat konverteringstiden med nÄgra bestÄende men som drabbat deras arbete eller de sjÀlva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv instÀllning till RFID-teknikens framtid pÄ arbetsplatsen och ett flertal hoppas pÄ en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

Syfte:Jag har velat svara pÄ frÄgestÀllningarna hur maskulinitet och femininitet framstÀlls i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgÄtt frÄn Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier pÄverkar vÄra perspektiv angÄende genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika pÄ 1970-talet utifrÄn ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhÀllet utifrÄn ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första sÀsongen av "The vampire diaries". Det Àr en serie som sÀnds i televisionen pÄ kanalen TV6 i Sverige och pÄ kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlÀra. I analysen har jag utgÄtt frÄn ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framstÀllning av femininitet och tvÄ framstÀllningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De bÄda maskulina framstÀllningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Depression Àr en förÀndring i sinnesstÀmning som ofta kÀnnetecknas av lÄnga perioder av nedstÀmdhet, kÀnslor av meningslöshet och hopplöshet. En stor grupp av mÀnniskor drabbas av depression varvid det finns ett stort behov av omsorg och vÄrd för denna grupp. Syftet med litteratur­studien var att belysa möjligheter för en förbÀttring av omhÀndertagandet av deprimerade patienter inom primÀr­vÄrden. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som analyserats och bearbetats. Resultatet visar hinder för ett förbÀttrat om­hÀnder­tagande av deprimerade patienter i primÀrvÄrden.

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den pÄ nÄgon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstÄ situationer dÀr det kan upplevas som att assistenten inkrÀktar pÄ brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar Àven att assistenten kan variera, hÄlla en balans mellan nÀrhet och distans, samt att stödja och stÀlla krav efter vad situationen krÀver. En av de huvudsakliga frÄgestÀllningarna i detta examensarbete Àr huruvida personliga assistenter har ett behov av att fÄ prata med nÄgon om sitt arbete, dÄ mÄnga bÄde arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön Àr ocksÄ av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrÄn.

VÄr kvalitativa studie utgÄr frÄn vad lÀrare sÀger sig ha för intentioner med lÀxor och vilket förhÄllningssÀtt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhÄlla oss till lÀxor i vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. För att uppnÄ syftet med studien intervjuade vi fyra lÀrare i de tidiga skolÄren. UtifrÄn materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lÀrares förhÄllningssÀtt till lÀxor: LÀxor som tradition och rutin, LÀrares syn pÄ lÀxor med hÀnsyn till eleven, LÀxans tidsvinst och tidskostnad samt FörÀldrar som lÀxhjÀlp och samarbetspartner. Resultatet visar att för lÀrare Àr lÀxor viktiga för att upprÀtthÄlla en bra och nÀra relation till förÀldrar och för att förÀldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan.

Undersökningen Àr gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgÄ frÄn Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrÄn respektive ovanifrÄn (from within/from above). Syftet Àr att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, sprÄkligt sett lyfter fram vilka de Àr och vad de gör, och pÄ sÄ sÀtt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. SÀrskilt  intressant Àr hur de definierar sitt yrke i relation till lÀrare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar pÄ skola och fritidshem.Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket bestÄr av texter frÄn Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena dÀr fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

Sjuksköterskeyrket Àr ett mÄngdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sÀllan förberedda inför den nya yrkesrollen. SvÄrigheter uppstÄr dÀrmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen frÄn student till sjuksköterska de första sex mÄnaderna i yrket. Litteraturstudien baserades pÄ fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i Ärskurs Ätta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förstÄelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkÀtundersökning fick vi fram vÄrt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsÀgelsefullt dÄ övervÀgande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat sjÀlva. Vi fick bekrÀftelse pÄ flera av förklaringsmodellerna nÀr enkÀten sammanstÀlldes och de olika mobbningsformerna nÀmns av eleverna, dock inte e-mobbning.

Bakgrund: NÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvÄrdnadsyrket kan vara pÄfrestande bÄde fysiskt och psykiskt. NÀr kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll pÄvisats, kan ÄtgÀrder vidtas och arbetsförhÄllanden förbÀttras. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades.

Uppsatsens syfte Àr att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrÄn fyra lÄgstadielÀrares Äsikter. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lÀgre status Àn lÀrare och benÀmns ofta som "hjÀlplÀrare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att fÄ grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar Ät att de intervjuade lÀrarna har synen pÄ fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. LÀrarna nÀmner Àven att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid Àr att ansvara för halvklass, elevrÄdsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrÄn undersökningen pÄstÄ att fritidspedagogen benÀmns som hjÀlplÀrare och som en extra vuxen under skoltid och har lÀgre yrkesstatus Àn lÀrarna.