The purpose of this study is to examine what view librarians have on reading promotion for adults, in particular reading circles, and in which way earlier experiences, education and competence form this view. To what extent, if any, do perceptions of professional identity influence the interest to carry out some kind of reading circles for adults?Our study is based on qualitative interviews with librarians, both those in charge of reading circles in libraries and those who are not. As theoretical starting point we have used Andrew Abbott's work on theory of professions and Jofrid Karner Smidt's thesis on literary preferences and different kinds of mediation of literature. For our analysis we will also use earlier studies on the subject to place our study in a wider context.Our conclusions show that the librarians in our study have an ambivalent view on their profession and professional identity.

Vi har genom samtalsintervju försökt att fÄ en bild av nÄgra lÀrares attityder till svenskhet, bÄde utifrÄn sig sjÀlva och utifrÄn sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser pÄ interkulturell pedagogik och pÄ vilket sÀtt de vÀver in den i sin undervisning. I studien har vi Àven försökt fÄ en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrÄn lÀrarnas svar. Sammanlagt ingÄr 10 lÀrare i studien, varav hÀlften Àr svensklÀrare och hÀlften Àr svaslÀrare (svenska som andrasprÄklÀrare). Studien har en jÀmförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig Ät mellan svensklÀrare och svaslÀrare.Vi kom fram till att svaslÀrarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag Àn svensklÀrarna.

Arkitekturskolan idag Àr stÀngd och avvisande med skola och offentliga program bakom lÄsta dörrar. I detta projekt har jag utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen om vad som skulle hÀnda om man öppnar upp skolan och fyller bottenvÄningen som idag Àr P-hus med offentliga program? VÄr framtida yrkesroll Àr i de flesta fall vÀldigt relaterad till samhÀllet och den omgivning vi lever i. DÀrför Àr det lÀtt att undra varför skolan Àr sÄ stÀngd och snarare stÀrker den ibland lite trista syn som allmÀnheten har pÄ vÄr yrkeskÄr.Med en öppnare skola skulle vi verka nÀrmare debatten och förhoppningsvis fÄ visa upp vÄra idéer för en större publik och kanske Àven fÄ chans att trÀna pÄ att förklara för, och bemöta kritik frÄn mÀnniskor som inte tittar pÄ ritningar dagarna i Ànda.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare Àn döljer och som bjuder in istÀllet för att stÀnga till..

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn SĂ€ll where she has investigated teacher students? opinions about the teacher?s role. These types are:the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion.

Syftet med vÄrt arbete var att se om vi med hjÀlp av vÄra undersökningar kunde fÄ en ökad förstÄelse för barnens stress i skolan. De frÄgor vi stÀllde oss var hur stressen pÄverkar elevers inlÀrning samt pÄ vilket sÀtt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vÄr studie Àr de klasser dÀr vi gjort vÄra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att anvÀnda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkÀter.

Denna uppsats syfte Àr att belysa om gemensamma respektive fristÄende lokaler pÄverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De tvÄ grupper som ingÄr i studien Àr skolpersonal och behandlingspersonal pÄ fyra institutioner i VÀstra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har sÀrskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell nÀr nÄgon grupp Àr i kraftig minoritet. Studien Àr uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del dÀr intressanta omrÄden frÄn enkÀtanalysen ligger som grund för intervjuomrÄden. Studien pÄvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristÄende respektive gemensamma lokaler.

Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjÀnstgöringsperioden. Vi anvÀnde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var Äterkommande i intervjuberÀttelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen pÄverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-Äret Àr en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur studenter pĂ„ ?nya lĂ€rarutbildningen? med inriktning pĂ„ historia upplever sin Ă€mnesutbildning i allmĂ€nhet och sin Ă€mnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhĂ„ller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera Ă€mnesdidaktiska frĂ„gor. För att svara pĂ„ detta genomfördes tvĂ„ gruppintervjuer med tio lĂ€rarstudenter som har lĂ€st minst 40 poĂ€ng av kursen Historia för lĂ€rare, pĂ„ högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjĂ€lp av den hermeneutiska metoden. Som teori anvĂ€nds Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt SchĂŒllerqvists teori om Ă€mnesdidaktik i den ?nya lĂ€rarutbildningen?.

Monstera Deliciosa Àr en serveringsbricka för servitriser och servitörer vid servering av drycker och tillbehör. Projektet vÀxte fram dÄ jag blickade bakÄt i min tidigare yrkesroll som servitris pÄ restaurang. Kroppen Àr hela tiden arbetsverktyget i mÄnga olika tunga arbetssituationer. Serveringsbrickan fungerar med olika variationsmöjligheter i anvÀndandet för att skapa mindre monoton belastning, det gÄr att servera med bÄde höger och vÀnster kroppshalva vilket annars har varit ett problem för serveringspersonal. Brickan kan alltsÄ bÀras vilande pÄ arm/plan hand med val att kunna greppa fast brickan med fingrar i de urfrÀsta hÄlen, sedan pÄ axel och sist vilande pÄ höften.