Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet pÄ öppna arbetsplatser i tvÄ kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frÄgor och kompletterades med observationer pÄ deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehÄllsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benÀmns: BekrÀftelse pÄ arbetet stÀrker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehÄll, Att trÀffa folk Àr viktigt och Att arbeta med nÄgot roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

The aim of the study was, through qualitative interviews with school counsellors in Swedish primary schools, to study what the counsellors are experiencing condition their ability to work proactively according to the Swedish Education Act provisions on student health. During the study, six interviews with school counsellors who worked in the same suburbs, was conducted. The theoretical approach that was used is Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and the term discretion. The overall outcome of the study was that the interviewed school counsellors felt that they did not have good opportunities to work preventively as the Education Act requires. The main reason for this was the school counsellor?s heavy workload.

Vad som Àr en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation Àr en kunskapsom lÀrare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lÀrare elevrelationen om vi lÀrare inte möter upp vÄra elever via IKT. Dagens ungdomar har vÀxt upp i envÀrld dÀr mobiltelefoner, datorer och internet ger stÀndiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation Àr den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nÀsta generation,nu finns det Àven en ny arena för denna kunskapsöverföring och det Àr IKT. VÄrt syfte Àr att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lÀrare. Samtelevens erfarenhet av relationen nÀr kommunikationen via IKT sker mellan lÀrare elev ur ettelevperspektiv.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

With this paper my aim has been to investigate my subjectivity and responsibility as a landscape architect and to find ways to relate to it and handle it in my work. When I advocate a certain concept for a project, I influence the outcome, and in doing so I take on a personal responsibility. Even though my judgement is built upon facts and cooperation with colleagues and other consultants, I am always responsible for the part I play and how I affect the course of action. To what extent can I advocate my view and is it actually my responsibility to do it? How is my subjectivity part of my knowledge and influence as a landscape architect? I have interviewed three well known Swedish landscape architects to have their view on the matter. Since they are all strong individuals with huge experience and influence, the personal responsibility they bring upon themselves for their design action is as important. I have also used one of my own projects as a case study, analysing my design and standpoint and my relationship to the client to illustrate how these questions emerge even in the smallest projects. In the last section of the investigation I have searched for clues in diverse literature. This section is divided into three view points; the society, the profession and the individual..

This essay is about the staff in integrated homes very complex profession and this is illustrated through twelve interviews in five integrated homes for disabled people. The profession changed when the institution closed and especially when the Law of Support and Service (LSS) was introduced in 1994.The purpose of this survey is to study how staff works with LSS intentions in integrated homes for disabled people and to increase the awareness about the structure of power and how this affects the daily life for those who live there.The main objective in this survey is to find out which the differences that lie between LSS intentions and the work that take place in integrated homes for disabled people. This survey tries to illustrate when and why these differences occur. This survey has a multidisciplinary perspective, where three models of disability and theories from Foucault, Sibley and Wendell have been included. The result shows that the staffs work is difficult, full of responsibility and has many facets.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framstÀller socialtjÀnsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller fÄr för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i bÄde England, Sverige och USA uppfattar mediers framstÀllning om socialtjÀnsten negativ. Socialarbetare kÀnner Àven oro för att det i sin tur leder till att professionens status pÄverkas negativt. För att fÄ en förstÄelse för Àmnet har vi till störst del anvÀnt oss av vetenskapligt granskade artiklar frÄn USA, England och Sverige. Studien baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige frÄn bÄde stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjÀnsten.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta i svensk hÀlso- och sjukvÄrd idag innebÀr att arbeta i en balans mellan stressiga ochstimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingÄr det, utöver dearbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter.Tidigare studier visar pÄ att handledning krÀver mycket tid och energi och kan leda till stresshos personalen. Samtidigt kan handledning vara vÀldigt givande för personalen dÄ man serstudenten vÀxa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan vÀxa i sin egen yrkesrollsom sjuksköterska. OmvÄrdnadsprocessen Àr en central del i sjuksköterskestudentersutbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre undersjuksköterskeutbildningen. PÄ en akutvÄrdsavdelning kan patienter som har kort förvÀntadvÄrdtid eller patienter som Àr i behov av extra övervakning eller kontroller vÄrdas.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vÄrdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror pÄ förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kÀnnedom om hur akuta situationer bör hanteras pÄ bÀsta sÀtt för att uppnÄ en sÀker vÄrd. Syftet med studien var att beskriva förutsÀttningar som gör att vÄrdpersonal kÀnner sig förberedda pÄ att kunna hantera akuta situationer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanstÀlldes.

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilken syn sex kvinnliga och tvÄ manliga förskollÀrare har pÄ manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda pÄ vilka reaktioner en nyanstÀlld man kan tÀnkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollÀrare och tvÄ yrkesverksamma manliga förskollÀrare. De sistnÀmnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollÀrare och det viktigaste syften var att mÀn skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhÄgor fanns t ex var nÄgra respondenter oroliga för att mÀn inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att förÀldrar frÄn andra kulturer inte skulle vilja att mÀn arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra Àr att mÀn som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmÀnhet kan kÀnna sig vÀlkomna men att de mÄste hÀvda sin yrkesroll före sin könsroll och att de mÄste se till att fÄ ta del av verksamheten fullt ut..