Sök:

Sökresultat:

997 Uppsatser om Rökning utomhus - Sida 66 av 67

FörskolelÀrares erfarenheter av utomhuspedagogik : Preschool teachersŽ experience of outdoor education

Det jag vill belysa med den hÀr studien Àr vad nÄgra pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet Àr enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begrÀnsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet samt hur de kopplar detta till förskolans lÀroplan. För att fÄ fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer anvÀnds. Detta för att uppsatsen bygger pÄ pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av Àmnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, tvÄ till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige.

'Över stock och sten' : ett gestaltningsförslag till en naturlekplats i Skrylle friluftsomrĂ„de

Barn sÀtt att lÀsa av landskapet skiljer sig frÄn vuxnas. Medan vuxna lÀser det som former tolkar barn det istÀllet utifrÄn dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. NÀr vi planerar för barns utemiljöer tÀnker vi ofta pÄ motorik och fysisk rörelse, men det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till estetiska och sinnliga vÀrden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fÄnga barnens egna perspektiv. FrÄn att de tidigare setts som objekt med sÀrskilda behov innebÀr ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhÀlle.

KundtillfredsstÀllelse : en studie om studentens nöjdhet

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

FÄglar och spridning av salmonellasmitta - rÄd till mjölk- och nötköttsproducenter

NÀr en gÄrd drabbas av salmonella innebÀr detta en stor arbetsinsats. BÄde vad gÀller saneringoch nÀr det gÀller andra ÄtgÀrder. Saneringsplanen, som Àr individuell pÄ varje gÄrd, lÀggerstor fokus pÄ hygien. Detta kan innebÀra ÄtgÀrder som tvÀtt av skor samt Àndrade vÀgar förtraktorer och annat som kan vara en risk för god hygien. Man kan kontrollera mÀnniskanshygien samt rörelsemönster, men de vilda djuren sÄsom fÄglar och gnagare kan vi varkenkontrollera eller hÄlla bakteriefria.

Afrikansk svinpest hos vildsvin : ett hot mot svensk grisproduktion?

Afrikansk svinpest Àr en av de allvarligaste grissjukdomarna och Àr pÄ frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tÄliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits frÄn Afrika till Kaukasusregionen och angrÀnsande europeiska lÀnder dÀr den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen Àr ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark pÄverkan pÄ mÀnniskor rent socialt och ekonomiskt nÀr deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för smÄskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utvÀrdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.

Barn och ungdomars behov i den fysiska miljön : skolgÄrdar i mindre tÀtorter

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar pÄverkas av den fysiska miljön pÄ skolgÄrdar samt hur miljön pÄverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens frÀmsta syfte Àr att ÄskÄdliggöra vilka utvecklingsriktningar som Àr aktuella dÄ det gÀller förbÀttringar av skolgÄrdsmiljöer. Eftersom skolgÄrdens fysiska utformning Àven pÄverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansÀttning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas pÄ skolgÄrden flera timmar varje dag i mÄnga Är, dÀrför Àr det vÀsentligt att den utemiljö de har att tillgÄ ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att fÄ helhet i undervisningen, trÀna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lÀra eleverna lyssna till sin intuition.

Barn och ungdomars behov i den fysiska miljön - skolgÄrdar i mindre tÀtorter

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar pÄverkas av den fysiska miljön pÄ skolgÄrdar samt hur miljön pÄverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens frÀmsta syfte Àr att ÄskÄdliggöra vilka utvecklingsriktningar som Àr aktuella dÄ det gÀller förbÀttringar av skolgÄrdsmiljöer. Eftersom skolgÄrdens fysiska utformning Àven pÄverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansÀttning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas pÄ skolgÄrden flera timmar varje dag i mÄnga Är, dÀrför Àr det vÀsentligt att den utemiljö de har att tillgÄ ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att fÄ helhet i undervisningen, trÀna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lÀra eleverna lyssna till sin intuition.

Utveckling av handtag för reducering av skadliga stavkrafter vid rullskidÄkning

LÀngdskidÄkning Àr en populÀr trÀningsform, att alla 15800 platser till Vasaloppet fylldes pÄ 8 minuter Àr ett tecken pÄ detta. I en stor del av vÀrlden Àr det dock barmark större delen av Äret vilket medför att trÀningen ofta sker med rullskidor. Asfalt Àr hÄrt och mÄnga fÄr skadeproblem av att monotont slÄ stavarna i marken. För att lösa problemet har Elpex tagit fram en prototyp pÄ en dÀmpningsmekanism som ska reducera problemen. Syftet med examensarbetet var att undersöka de skadliga stavkrafterna vid rullskidÄkning och hur dessa kan reduceras.

Emitterande byggnadsmaterial: En nulÀgesanalys av metoder för att minska emissioner frÄn fuktpÄverkat, kaseinhaltigt flytspackel

De flesta byggnadsmaterialen avger mer eller mindre emissioner. Deras koncentration minskar med tiden om materialens yta ventileras. DÀrför Àr emissioner frÄn byggnadsmaterial sÀllan ett problem utomhus. DÀremot hÀnder det ibland att mÀnniskor fÄr hÀlsobesvÀr som hosta, huvudvÀrk och irritation i ögon och hals nÀr de vistas inomhus och speciellt i Àldre byggnader.PÄ 60- och 70-talet anvÀndes mÄnga nya byggnadsmaterial som inte hade testats innan. Dessa obeprövade material fick omfattande anvÀndning under miljonprogrammet dÄ fokus lÄg pÄ att bygga snabbt och effektivt och inte pÄ att anvÀnda sÀkra och beprövade material.

System för minskad fimpnedskrÀpning

FimpnedskrÀpning Àr ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lÄng nedbrytnings­tid och innehÄller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mÀngden skrÀp har samhÀllet varken rÄd att lÄta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla frÄn densamma. Kemiskt och estetiskt sÄvÀl som ekonomiskt Àr fimp­ned­skrÀpningen ett dÄtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhÄllning eller tillgÀnglighet.

Kalk, prÀstkragar och oÀndlighet

PROBLEM OmrĂ„det idag ses som ett problemomrĂ„de eftersom stora delar av i första hand industriomrĂ„det har tillĂ„tits att förfalla. PĂ„ Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse pĂ„börjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det Ă€r svĂ„rt att gĂ„ vidare och knyta ihop alla de pĂ„började projekten. Stora delar Ă€r helt stĂ€ngda för allmĂ€nheten, vilket innebĂ€r att kustens stora grönstrĂ„k bryts hĂ€r. HĂ€r Ă€r det vare sig grönt eller tillgĂ€ngligt.

Ompressning av inplastat vallfoder - frÄn rundbal till smÄbal

MÄnga stall för hÀstar har bara ett fÄtal djur och Àr ofta inte mekaniserade i samma utstrÀckning som stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrÄgan frÄn hÀstÀgare pÄ ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskÀmningen, och dels för att mindre balar Àr lÀttare att hantera för hand. Pressningen av smÄbalar i fÀlt Àr dock mer vÀderberoende och mer tidskrÀvande Àn att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istÀllet vÀljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försÀljning. Det Àr dock i dagslÀget oklart hur fodrets sammansÀttning pÄverkas av ompressningen. Syftet med detta examensarbete var dÀrför att studera vilken effekt ompressning hade pÄ kemisk och mikrobiologisk sammansÀttning i hösilage, samt att undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade pÄ konserveringsresultat och aerob lagringsstabilitet. För att undersöka dessa frÄgestÀllningar producerades totalt 13 rundbalar frÄn samma vallskörd frÄn en grÀsvall bestÄndende av huvudsakligen timotej och Àngsvingel.

From Tyresta with love : ett förslag om att attrahera barn och unga i Tyresta nationalpark och naturreservat

Naturen har en inneboende dragningskraft pÄ mÄnga av oss. Genom att bara vara tillgÀnglig för alla ger naturen oss minnen och lÀrdomar för livet. Flera av oss kan kÀnna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar dÀr de i fantasin blev till djur, vattenpölen dÀr jakten pÄ pirater utspelade sig eller kojan lÀngst in i skogen, dit ingen vuxen nÄgonsin kom. Naturens roll i vÄr barndom har en nÀra relation till den vuxnes syn pÄ och engagemang kring miljö och natur.

Kalk, prÀstkragar och oÀndlighet

PROBLEM OmrĂ„det idag ses som ett problemomrĂ„de eftersom stora delar av i första hand industriomrĂ„det har tillĂ„tits att förfalla. PĂ„ Ön har en förvandling till modernare stadsbebyggelse pĂ„börjats men utvecklingen verkar ha stannat upp. Det ger intryck av det Ă€r svĂ„rt att gĂ„ vidare och knyta ihop alla de pĂ„började projekten. Stora delar Ă€r helt stĂ€ngda för allmĂ€nheten, vilket innebĂ€r att kustens stora grönstrĂ„k bryts hĂ€r. HĂ€r Ă€r det vare sig grönt eller tillgĂ€ngligt. Malmö stad har angett detta omrĂ„de som ett omvandlingsomrĂ„de för blandad stadsbebyggelse.

Hur stÄr det till med tron? : En kvalitativ underso?kning om gudsbilder hos ansta?llda i Svenska kyrkan.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->