Ett sätt för företag att utnyttja existerande varumärken är att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjälp av dessa, en så kallad varumärkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumärkesutvidgningar och hur dessa kan påverka konsumenternas syn på huvudvarumärkets image. Syftet med denna uppsats är att analysera hur en horisontell varumärkesutvidgning påverkar imagen på kapitalintensiva varor som innehar en stark varumärkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar då det är en vara som på ett mycket bra sätt förespråkar den gruppen då en hög finansiell risk måste tas i samband med förvärv. De varumärken som undersöks är BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla är bilmärken med stark varumärkesimage.

I denna uppsats undersöks distribution av ömtåliga varor. Syftet med denna uppsats var att belysa hur handelsträdgårdar förhåller sig till sina tänkbara distributörer. En fallstudie av två handelsträdgårdar har utförts och det insamlade materialet har använts för att söka svar på syftet med uppsatsen. Studien har visat att företagen inte följde någon speciell metod vid valet av distributionskanaler och på grund av varans ömtålighet valdes korta distributionskanaler. Övriga faktorer som påverkade valet av distributionskanaler var företagets kunder, konkurrenter, varans kvalitet, företagets geografiska läge och kunskapen om varan..

Ett sätt för företag att utnyttja existerande varumärken är att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjälp av dessa, en så kallad varumärkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumärkesutvidgningar och hur dessa kan påverka konsumenternas syn på huvudvarumärkets image. Syftet med denna uppsats är att analysera hur en horisontell varumärkesutvidgning påverkar imagen på kapitalintensiva varor som innehar en stark varumärkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar då det är en vara som på ett mycket bra sätt förespråkar den gruppen då en hög finansiell risk måste tas i samband med förvärv. De varumärken som undersöks är BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla är bilmärken med stark varumärkesimage.

Harmonisering av punktskatter har skett främst genom Rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestämmelser innebär att varorna i och för sig blir skattepliktiga när de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gäller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmärksammade ?Man in Black-fallet? då det ej var fråga om privatimport i direktivets bemärkelse då varorna personligen måste föras över gränsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

Syftet med detta arbete är att med hushållsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses går att skönja i hushållens konsumtion. Mer specifikt så vill vi med OLS som estimationsteknik använda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det går att belägga en signifikant påverkan på olika konsumtionsvaror på makronivå. Tanken är att både titta på typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, såsom bilar, och varor som faller utanför, såsom mat. Helt i enlighet med uppställd förväntan är inte resultaten men om vi tänker att bilar är den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lägst statussignal är resultaten ändå i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen påverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..

I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna.

Syfte: Syftet med vår studie är dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjälp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framställer sig vad gäller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövänliga varor i butiken.Metod: Vår datainsamling består av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med ägare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien består i sin tur av två delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjälp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att främja kärnverksamhet och affärsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter står omnämna på ICAs centrala hemsida.

Rapporten behandlar en undersökning av SET (Secure Electronic Transacion) vilket är ett system för säkra kontokortsbetalningar över Internet. Min undersökning har inkluderat företag och banker som erbjuder sina kunder möjligheten att betala varor med SET. Rapporten tar upp vilka åsikter och erfarenheter parterna har när det gäller SET och dess framtid som betalningssätt.I rapporten behandlas Internet och dess uppbyggnad, elektronisk handel och olika sätt att betala varor som beställs via Internet, kryptering och vad som krävs för att ett betalningssystem skall anses säkert samt SET och dess funktioner vid betalning över Internet.Jag har genom litteraturstudier, intervjuer och enkäter kommit fram till att SET är en bra teknik, men som ännu inte slagit igenom hos användarna. Bankerna tror på SET som betalningssystem, medan företagen anser att SET troligtvis spelat ut sin rätt..

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

När kommuner köper varor och tjänster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis från EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling då de köper varor eller tjänster från kommunala bolag som de själva äger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsättning att de så kallade Teckal-kriterierna är uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat närmare på det kommunalägda bolaget Renova AB för att utreda hur ägarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgå, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vårt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprättats vad gäller det kommunalägda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..

Människan har under lång tid bedrivit handel med varor och tjänster. Genom att nya hjälpmedel för handel utvecklas, förändras handeln och dess former. Elektronisk handel kan bedrivas via Internet. Elektronisk handel via Internet medför flera fördelar, men också nackdelar, problem, konsekvenser och risker för företag som inför/bedriver Internethandel.Det finns skilda meningar om huruvida specialvaror bör säljas via Internet, och om företag som tillverkar och/eller saluför denna typ av varor bör bedriva Internethandel mot konsument. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts för att undersöka om det är lämpligt för specialvaruföretag att införa Internethandel mellan företag och konsument.

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten från regressionsanalyser för tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten..

Detaljhandeln över internet har under de senaste åren ökat stadigt och konfektionsvaror(kläder, skor och accessoarer) tillhör de varor som svenska konsumenter e-handlar flitigast. Itakt med den ökade e-handeln ökar också antalet varor som måste returneras. Det faktum attkonsumenten inte har möjlighet att testa varorna innan köpet bidrar till osäkerhet och medföratt konfektionsvaror tillhör de varor som returneras mest. Möjligheten till returer värderashögt av konsumenterna och därför erbjuder många företag i dagsläget billiga eller heltavgiftsfria returer. Ett köpbeteende håller på att skapas där konsumenten beställer hembetydligt fler varor än annars och returnerar flertalet.