Sökresultat:
1659 Uppsatser om Rćdgivning och oberoende - Sida 11 av 111
PrisjÀmförelsesidor - Oberoende information eller marknadsplats?
En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..
Upplevelse av hÀlsa vid kronisk sjukdom
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hÀlsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vÀnner, att vÀlja glÀdje och förÀndra synen pÄ livet, att göra det som Àr meningsfullt, att vara oberoende och bestÀmma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vÀnner och att ha nÄgot meningsfullt att göra viktigt för mÀnniskor i studien. MÀnniskor ville Àven uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrÀmja hÀlsa hos mÀnniskor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor Àr det mycket viktigt att veta vad de som unika mÀnniskor upplever vara hÀlsa dÄ denna upplevelse Àr högst individuell.
Inte mest, utan bÀst! : hur revisorer resonerar kring relationen till klienter
En revisor bidrar till att kvalitetssÀkra den finansiella information företag lÀmnar ifrÄn sig och revision ses som en kvalitetsstÀmpel gentemot tredje part. NÀr det inte lÀngre Àr revisionsplikt för smÄ bolag har konkurrensen hÄrdnat i revisionsbranschen. RevisionsbyrÄerna har dÀrför tilltagit ÄtgÀrder sÄ som marknadsföring för att behÄlla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den pÄverkas av de ÄtgÀrder som krÀvs för att behÄlla och attrahera klienter.Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur Àr kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende pÄverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori.
Revisorers tillvÀgagÄngssÀtt vid granskning av hÄllbarhetsredovisning: en studie av tre revisorers erfarenheter
MiljötÀnkande och samhÀllsansvar fÄr allt större uppmÀrksamhet i dagens samhÀlle. UtifrÄn det tvingas företag till en större medvetenhet betrÀffande dess samhÀllsansvar. Till följd av det upprÀttar allt fler företag separata hÄllbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhÀllsansvar kan fÄ ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstÄtt en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att pÄ detta sÀtt uppnÄ en konkurrensfördel har lett till att mÄnga hÄllbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer Àn redovisningar som genomgÄtt en oberoende granskning.
NÀtverksoptimering : BÀsta möjliga tillgÀnglighet till lÀgsta möjliga lÀnkkostnad
Denna uppsats behandlar nÀtverksoptimering, med fokus pÄ att fÄ fram den bÀsta möjliga tillgÀngligheten till lÀgsta möjliga kostnad, i form av lÀnkar. I studien tas en teoretiskt grundad hypotes om en metod fram för att lösa detta problemet. Samt genomförs ett test dÀr metoden appliceras pÄ ett studieobjekt för att bekrÀfta huruvida metoden verkar fungerar eller inte.Resultatet blir slutligen en metod som genom att analysera tillgÀngligheten, lÀnk redundansen samt berÀkna antal oberoende vÀgar mellan noder i ett nÀtverk. Kan genom att jÀmföra resultat frÄn före en förÀndring med resultat frÄn efter en förÀndring lyfta fram de förÀndringar som medför förbÀttringar. VarpÄ ett nÀtverk kan optimeras till bÀsta möjliga tillgÀnglighet till lÀgsta möjliga kostnad, i form av lÀnkar..
Rationella Prediktioner PĂ„ Optionsmarknaden
SYFTE: Att undersöka om rationella förvÀntningar tillÀmpas pÄ optionsmarknaden. Vi undersöker Àven huruvida historisk Volatilitet (HV) kan ge en prognos överlÀgsen estimatet av realiserad jÀmfört med implicit volatilitet (IV). Vidare ser vi pÄ om detta eventuella samband skiljer sig Ät mellan olika konjunkturlÀgen.EMPIRI: Studien visar att IV Àr ett bÀttre mÄtt pÄ framtida volatilitet Àn HV. Ingen skillnad kan skönjas mellan koefficienterna i uppgÄngs- resp. nedgÄngsperioder.
Bokförins- och redovisningsrÄdgivning som sjÀlvgranskningshot i samband med revision i Aktiebolag
Ingen sammanfattning krÀvdes i denna uppsats..
Revisorers oberoende : Konkreta skillnader mellan Analysmodellen och Förbudskatalogerna
Revisorers oberoende Àr ett av de mest omdiskuterade omrÄdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehÄllande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehÄller en sÄ kallad analysmodell. RÀtt tillÀmpad ska modellen fungera som ett hjÀlpmedel för revisorerna och revisionsbyrÄerna vid hanteringen av oberoendefrÄgor. UtifrÄn de skillnader som finns mellan de tvÄ lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förÀndrats? Har lagÀndringen inneburit sÄdana förÀndringar, vilket motiverar lagÀndringen sÄhÀr i efterhand?VÄrt övergripande syfte Àr att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frÄgestÀllningar betrÀffande deras opartiskhet och sjÀlvstÀndighet, utifrÄn de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen.
Nya aktiebolagslagen : Starkare begrÀnsningar eller större möjligheter?
Revisorns oberoende Àr ett mycket omdebatterat Àmne som stÀndigt har varit i fokus och dÀrför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen Är 2002. Syftet Àr att undersöka om analysmodellen stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyrÄerna Àr stora eller smÄ. Vi vill Àven undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan de tvÄ kategorierna stora och smÄ revisionsbyrÄer nÀr det gÀller tillÀmpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnÄs. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med tvÄ stora och tvÄ smÄ revisionsbyrÄer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken.
Revisorns oberoende
Bakgrund och problem: De senaste Ă„ren har tuffare regelverk implementerats inomnĂ€ringslivet runt om i vĂ€rlden till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nĂ€mnasEnron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som Ă€ven berör europeiska bolag.Ăven i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel Ă€r Skandia och Intrum Justitia,vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagenutan Ă€ven de revisionsbyrĂ„er som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltsĂ„ genom lagaroch regler fĂ„ bolagen att agera pĂ„ ett etiskt och moraliskt sĂ€tt. Flera organisationer har likasĂ„försökt att pĂ„ detta sĂ€tt, med regler och strĂ€nga pĂ„följder, bli av med icke önskvĂ€rt agerande.Exempel pĂ„ detta Ă€r den svenska Försvarsmakten, vilken jag sjĂ€lv har erfarenheter ifrĂ„n.Försvarsmakten har sedan ett par Ă„r inriktat sig pĂ„ att utbilda sin personal i den vĂ€rdegrundsom framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande.
Marknadsföring och massmedialt beroende : En studie av ett svenskt oberoende skivbolag
Abstract Peter  Brantsing:  Marknadsföring  och  massmedialt  beroende  - En  studie  av  ett  svenskt oberoende skivbolag.- Uppsala: Musikvetenskap 1997. 60 p.En studie av det svenska skivbolaget MNW Records Group AB och deras marknadsföring mot olika medier. Uppsatsen behandlar mera ingÄende deras marknadsföring mot musikvideokanalerna Music Television och ZTV.Syftet med denna uppsats Àr att ge en överblick av hur skiv-/musikindustrin ser ut idag. DÀr globaliseringseffekten har pÄverkat de transnationella mediakonglomeratens utveckling och marknad. Att beskriva musikvideokanalerna MTV och ZTV, dess rotationslistor och hur de vÀljer ut musikvideor till sina programblock.
Den interna revisorsrotationen : Betydelsen för revisorns oberoende
FrÄgan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell frÄga och Àr idag sjÀlva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrÄgasatt under den senaste tiden, vilket beror pÄ en rad olika redovisningsskandaler runt om i vÀrlden. För att ÄterupprÀtta allmÀnhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar pÄ revisorns bristande trovÀrdighet Àr intern rotation av pÄskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gÀller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.
Hur pÄverkas studenters prestation i lÀsförstÄelse av klassisk musik i dur och moll? : Ett laboratorieexperiment
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad pÄ studentens prestation i ett lÀsförstÄelsetest (TISUS), beroende pÄ vilket tonlÀge (dur eller moll) pÄ klassisk musik de fick lyssna pÄ. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum pÄ Karlstads Universitet, utifrÄn en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfÀllighetsurval av studenter (N= 26), i Äldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de tvÄ olika betingelserna dur och moll.
Att vara nÀra men ÀndÄ pÄ avstÄnd : ? Relationen mellan revisor och kund
Bakgrund och problem: En relation kan hjÀlpa företag att knyta sig an kunderna pÄ ett bÀttre sÀtt. VÀrdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma frÄn slutprodukten, utan vÀrdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande Àr dock inte alltid enkelt, dÄ det kan försvÄras av olika orsaker sÄsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill sÀga opartisk, sjÀlvstÀndig och objektiv. Författarna stÀller sig frÄgan om det Àr möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.
Klientidentifiering och det dysfunktionella beteendets pÄverkan pÄ revisionskvaliteten
Revision Àr en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhÀllsperspektiv Àr dÀrför kraven pÄ revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebÀr att faktorer som pÄverkar oberoendet och revisorns kompetens pÄverkar samtidigt kvaliteten pÄ revisionen. Det finns mÄnga saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot Àr revisorns relation till klienten. En faktor som kan pÄverka denna relation Àr hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vÄr sjÀlvbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer.