Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

Uppsatsen handlar om den information som företag skall lämna ut angående nedskrivningsprövningen av goodwill enligt IAS 36 p 134 på årsredovisningen. Alla svenska börsbolags årsredovisningar granskades genom användningen av en checklista där bolagen fick ett antal poäng beroende på hur mycket information om nedskrivningsprövningen av goodwill de lämnade ut. Resultaten av granskningen av årsredovisningarna blev den beroende variabeln som sedan analyserades för att se om det fanns något samband med de oberoende variablerna omsättningen, storleken på revisionsbolaget och soliditeten. De oberoende variablerna testades också tillsammans med den beroende variabeln genom en multipelregressionsanalys. Dessutom testas en hypotes om att företagen är dåliga på att lämna ut information enligt IAS 36 p 134.Enligt tidigare forskning har företagen varit relativt dåliga på att följa IAS och det påverkar världens redovisningsharmonisering på ett negativt sätt.

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

Personer med rörelsehinder möter begränsningar i sitt vardagsliv som ställer särskilda krav på anpassning och tillgänglighet. Möjligheterna att delta i aktiviteter minskar då miljö och attityder inte tillåter detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med rörelsehinder. Vi gjorde en artikelsökning som resulterade i tretton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet. Dessa analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, och resulterade i fyra kategorier: att känna mening med livet genom strategier, oberoende och kontroll, att möta andras attityder, att känna sig utanför och få minskat självförtroende och att behöva vårdpersonal som är kunniga och medvetna om rörelsehinder.

Vårdtiden efter att kvinnor fått barn har stadigt förkortats i Sverige. Det är förknippat med både positiva och negativa känslor hos kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av tidig hemgång sett ur ett transkulturellt perspektiv. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera 15 utvalda artiklar från hela världen. Analysen resulterade i fyra kategorier som visade att kvinnor inte får välja när de vill gå hem, att de kände sig ensamma och osäkra men även att de litade på sig själva och personalen, och att de kände tillhörighet med partnern och anhöriga.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende.

De etiska principerna respekt för sårbarhet, autonomi och integritet vägleder sjuksköterskor i vårdarbetet. Respekt för integritet är viktigt för att undvika att patienter känner sig kränkta. Förståelse för innebörden av begreppet ger sjuksköterskor möjlighet att kommunicera kring och värna om patienters integritet. Syftet är att klargöra innebörden i begreppet personlig integritet för sjuksköterskor, relaterat till patienter i vårdsammanhang. En begreppsanalys användes för att identifiera och beskriva karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser för begreppet personlig integritet.

 Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsämrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av våra största och snabbast ökande folksjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Diabetes typ 2. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna svårigheter med att ändra livsstil, att känna rädsla och oro inför framtiden, att inte känna sig sjuk, att kämpa för att bli oberoende. Det framkom tydligt hur svårt det var att förändra livsstil och att rädslan över vad som kunde hända i framtiden oroade de flesta kvinnor.

Syfte Syftet är att ta reda på vilken undervisningsmiljö för läs- och skrivstödinsatser som elever i år 7 önskar. Detta för att inte miljön ska hindra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig det läs- och skrivstöd de behöver. Förhoppningen är att denna kunskap kan bli en del i att skolan bättre kan anpassa, motivera och skapa förutsättningar för eleverna att nå målen. Centrala frågeställningar är:? Hur önskar eleverna i studien möjligheten att få sitt läs- och skrivstöd inkluderat, exkluderat eller helt utanför svenskämnets lektionstid?? Finns det tydliga likheter eller skillnader i hur elever som berörts av stöd under sin skoltid önskar stödundervisningsmiljö mot de som inte berörts?Metod För att uppnå syftet med studien valdes enkät som datainsamlingsmetod.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet.