Syfte: Vi Àmnar med denna studie beskriva och analysera hur publika aktiebolag presenterar information gÀllande ersÀttningar till ledande befattningshavare i sin Ärsredovisning. Vidare Àr syftet att undersöka vilka företags samt intressenters Äsikter till denna redovisning Àr. Metod: Studien Àr uppbyggd av tre delstudier. Den första Àr en kvantitativ kartlÀggning med deskriptivt syfte. De övriga tvÄ Àr kvalitativa undersökningar som genomförts via strukturerade och semistandardiserade telefonintervjuer.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett sjÀlvgranskande verktyg för attsÀkerstÀlla revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillÀmpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende Àr en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift Àr att granskaÄrsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

AbstractTitle: The ?Investigator? and the ?Updater? ? new patterns of news use among young adults.Number of pages: 48Author: Anna StrinnholmTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications, D- levelPeriod: Fall of 2005University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to provide an description of how daily newspaper, TV, radio and the Internet are used by young adults in order to contribute to Lennar Weibulls model ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv?.Method/Material: The method of gathering of empirical material has been conducted by interviewing eight people of how they use daily newspapers, TV, radio and The internet to inform themselves of the daily news. The empirical material has then been analysed by applying a two step method, of first making a summary of the interviews and secondly making a comparison with a model of Lennart Weibull ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv? .Main results:Two different types of ideal media users can be drawn from the empirical research, the ?Investigator? and the ?Updater?. The updater search for news to stay updated and relies on the Internet as main source of information.

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har stÀndigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte Àr att kvalitetssÀkra företagets ekonomiska information. PÄ senare Är har det uppdagats flertalet skandaler dÀr det tydligt framgÄtt att företagens intressenter och företaget de sjÀlva har förvÀntningar pÄ revisorn som inte överensstÀmmer med vad som Àr revisorernas uppgifter. Detta fenomen benÀmns som ett förvÀntningsgap som uppstÄr mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lÀgga fokus pÄ förvÀntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vÄr uppsats Àr att redogöra vad det Àr revisorn gör samt vad kunderna förvÀntar sig av sin revisor.

Titel: Frivillig revision ? Varför vÀljer aktiebolagets företrÀdare att ha eller inte ha revisor?NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrÀdarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes.Metod: Författarna har anvÀnt sig av enkÀter som de skickat ut till bolagen, samt formulÀr till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjÀlp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fÄtt.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det Àr viktigt för den enskilde företrÀdaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrÄn detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om nÄgot Är och se om Äsikterna bland berörda parter förÀndras vartefter tiden gÄr.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrÀdare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör pÄ ena eller andra sÀttet i dagslÀget. Med hjÀlp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrÄgor eller att utveckla sina egna tjÀnster som riktar sig till bolagen..

VarumÀrken fÄr en allt större betydelse för företag vÀrlden över. PÄ senare Är har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmÀrka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som vÀrdet av varumÀrken ökar blir det allt viktigare att kunna bestÀmma detta pÄ ett tillförlitligt sÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka sÀtt ett varumÀrke kan vÀrderas vid överlÄtelser. Det Àr dessutom att undersöka om varumÀrket kan vÀrderas tillförlitlig dÄ det Àr internt upparbetat.

Den 1 januari 2014 trĂ€dde nya regler för fĂ„mansföretag och dess Ă€gare i kraft. Ändringarnagenomfördes mot bakgrund av att nuvarande regler ansĂ„gs överkompensera stora fĂ„mansföretagmed mĂ„nga anstĂ€llda. Uppsatsens syfte Ă€r att utreda om och i sĂ„ fall hur de nyalagĂ€ndringarna pĂ„verkar ett generations- eller Ă€garskifte.Genom de nya fĂ„mansföretagsreglerna infördes b.la. bestĂ€mmelser om en höjning av detlönebaserade utrymmet, en sĂ€nkning av löneuttagskravet för att fĂ„ berĂ€kna lönebaserat utrymmeoch en definition av termen dotterföretag. För att genomföra ett generations- ellerĂ€garskifte anvĂ€nds olika typer av metoder.

Bakgrund och problem ? Sverige har följt i samma fotspÄr som bl.a. England och avskaffat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Anledningen till detta har varit att minska den administrativa bördan samt göra företagen mer konkurrenskraftiga pÄ den internationella marknaden. Detta har medfört en stor debatt i media dÀr olika organisationer som bl.a.

År 2004 inledde BokföringsnĂ€mnden K-projektet, som innebĂ€r förĂ€ndringar inom normgivning gĂ€llande redovisning för svenska företag och syftet med projektet Ă€r att Ă„stadkomma förenklingar vid upprĂ€ttande av Ă„rsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, Ă€ven benĂ€mnt K2-reglerna, Ă€r andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstĂ„ bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper samt om personer som Ă€r insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att pĂ„verka tolkningen av ett företags Ă„rsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie dĂ€r vi utgick frĂ„n ett urval av de punkter dĂ€r K2 eventuellt avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vĂ„r studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper pĂ„ ett flertal punkter.

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Problematiken för vÄr studie grundar sig i den nya revisionslagen som trÀdde ikraft 1 november 2010, nÀmligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebÀr att alla aktiebolag som understiger tvÄ av tre följande grÀnsvÀrden: att ha i genomsnitt 3 anstÀllda, omsÀttningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor.I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bÀttre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagÀndringen, Àr det idag flertal smÄföretag som fortsÀtter att behÄlla revisorn i företaget och det beror frÀmst pÄ grund av externa intressenternas pÄverkan.VÄrt syfte med studien Àr att skapa förstÄelse varför smÄföretag behÄller revisorn i företaget i förhÄllande till externa intressenter och hur externa intressenter pÄverkar det, ur smÄföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer.

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar bÄde rÀkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag Àr det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner Àven revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ledningens instÀllning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall Àven ledningen frÀmjas, genom en förbÀttrad och smidigare relation till Àgarna, av förvaltningsrevisionen.Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkÀt med en kvantitativ insamlingsmetod anvÀnts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgÀnglighetsurval.

SammanfattningSponsring Àr ett vÀxande marknadsföringsverktyg. Detta har uppmÀrksammats av Stockholms Handelskammare, som har lagt fram ett förslag till lagÀndring angÄende förenklade avdragsmöjligheter för marknadsföringskostnader. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur avdragsrÀtten för sponsringskostnader kommer att pÄverkas av Stockholms Handelskammares lagförslag, ifall det skulle trÀda i kraft, samt hur mÄnga företag det Àr som kÀnner till ovan nÀmnda lagförslag.Syftet med denna uppsats Àr dels att se hur Skatteverket jobbar med sponsring idag samt att fÄ fram vad eventuella Àndringar i Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) kommer att medföra för Skatteverket vid bedömning av avdragsrÀtten för sponsring. FrÄn företagens perspektiv har vi undersökt om de eventuella lagÀndringarna kommer att medföra att företagen lÀgger mer pengar pÄ sponsringsaktiviteter.Vi har samlat in vÄrt material om avdragsrÀtten via en mer djupgÄende intervju med en medarbetare pÄ Skatteverket. För att fÄ fram hur vÀlkÀnt lagförslaget Àr bland Karlstads större aktiebolag, samt om de kommer att lÀgga mer pengar pÄ sponsring med en förÀndrad lag, har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning.I vÄr teoridel har vi tagit fram den teori som vi anser Àr relevant för vÄrt Àmne och för kommande diskussioner i analysen.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.