Dagens konsumtionsvarumarknad prÀglas av hÄrd konkurrens, dÀr stora och smÄ företag agerar. För att lyckas pÄ marknaden mÄste alla aktörer bedriva en strategi, som passar sÄvÀl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag Àr att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstÀckning och skalfördelar. Detta gÀller Àven för konfektions- och ekiperingshandeln, dÀr rikstÀckande aktörer tar allt större marknadsandelar frÄn enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former sÄsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.

Att byta jobb Àr kostsamt, bÄde för individen och för företaget.Men vad Àr det som gör att man stannar pÄ jobbet, Àr det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs pÄ en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som Àr uppdelad pÄ olika nÀmnder och aktiebolag. PÄ tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och tvÄ av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen Àr att visa hur man anvÀnder verktyg sÄ som kompetensutveckling, se hur lÀrandet hos och utvecklingen av personalen pÄ arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med detta arbete Àr att se ifall Idrottsaktiebolag som associationsform kan förbÀttras pÄ ett sÀtt sÄ att de matchar de krav som idag stÀlls pÄ en elitsatsande idrottsförening.VÄr huvudfrÄgestÀllning lyder: Idrottsaktiebolag, den optimala organisationsformen? Och följdfrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka alternativa lösningar kan vara möjliga att tillÀmpa? Finns det nÄgot intresse för en alternativ organisationsform?MetodVi har anvÀnt oss av litteratur inom associationsomrÄdet, Internet, aktiebolagslagen, samt riksidrottsförbundets bolagiseringsutredning i vÄrt arbete. Vi har valt att genomföra sÄ fÄ telefon- och mailintervjuer som möjligt. IstÀllet har vi satsat pÄ att genomföra personliga intervjuer för att fÄ en sÄ bra översikt som möjligt och samtidigt inte förlora den djupa insikt som bara infinner sig vid ett personligt möte. Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer dÄ vi ansett att vi pÄ sÄ sÀtt fÄr ut mest information samt kan tolka materialet och förklara det i ord.ResultatVi har undersökt hur dagens idrottsaktiebolag fungerar.

Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread.

Justitiedepartementet har lagt fram en promemoria i vilken ett förslag om utökat byrÄjÀv tas upp. Om förslaget gÄr igenom innebÀr det att de, i smÄföretag, vanliga kombiuppdragen förbjuds. MÄnga smÄföretag skulle dÀrmed behöva anlita ytterligare en revisionsbyrÄ med ökade kostnader som följd. För att underlÀtta för smÄföretagen har det föreslagits att revisionsplikten för dessa ska slopas. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga ett antal smÄföretagares instÀllning till revisionsplikt vid ett eventuellt förbud mot kombiuppdrag.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhÀllsekonomin. Ett företagsförvÀrv pÄ aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter sÄsom arbetstagare och aktieÀgare.Det Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ att aktiemarknaden prÀglas i mÄngt och mycket av sjÀlvreglering. Det Àr sÄledes aktörerna pÄ marknaden som etablerar lÀmpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering Àr ett avsteg frÄn Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det Àr sedermera intressant till vilken grad det Àr gynnsamt med en kombination av dels sjÀlvreglering, dels lagstiftning.

År 2004 inledde BokföringsnĂ€mnden K-projektet, som innebĂ€r förĂ€ndringar inom normgivning gĂ€llande redovisning för svenska företag och syftet med projektet Ă€r att Ă„stadkomma förenklingar vid upprĂ€ttande av Ă„rsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, Ă€ven benĂ€mnt K2-reglerna, Ă€r andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstĂ„ bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper samt om personer som Ă€r insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att pĂ„verka tolkningen av ett företags Ă„rsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie dĂ€r vi utgick frĂ„n ett urval av de punkter dĂ€r K2 eventuellt avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vĂ„r studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper pĂ„ ett flertal punkter.

BACKGROUND The economic crimes related to the taxation authorities (SKM), aim at evading paying taxes and/or wrongly obtaining tax revenue. SKM has noticed that many newly established companies have intended to be carried on, only for a short period of time and with the aim of generating grant-revenues and in the meantime omit to pay or wrongly account for taxes. SKM wants to investigate the possibilities to develop a method of analysis to identify those corporations. PURPOSE The purpose of this essay is to make a survey of, and identify companies, who fail in their obligations concerning income-tax return and paying taxes and charges and to try to see what is characteristic for those companies in order to find out a method of analysis. Further a study of literature will be done especially concerning who will commit economic crimes and the reasons why they do it.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmÀlningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebÀr att revisorer Àr skyldiga att anmÀla till Äklagare eller polis om styrelseledamot eller verkstÀllande direktör kan misstÀnkas för nÄgot av de i lagen upprÀknade brotten. Syftet med lagen Àr att revisorn ska bli mer instÀlld pÄ granskning. En revisor som dröjer med att anmÀla vid misstanke om brott, utsÀtter sig sjÀlv för en risk. Han/hon kan nÀmligen bedömas vara ansvarig för medhjÀlp vid bokföringsbrott och kan Àven, i vissa fall, vara att betrakta som gÀrningsman.

SAMMANFATTNING Under en pÄgÄende lÄgkonjunktur och i en vÀrld med ett antal företagsskandaler fÀrskt i minnet, vÀcks intresset för hur revisorerna bemÀstrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers trÀffsÀkerhet vid bedömning av going concern visar att trÀffsÀkerheten i Sverige Àr lÄg, jÀmfört med studier ifrÄn andra lÀnder. VÄrt resultat ger ytterligare belÀgg för en lÄg trÀffsÀkerhet i Sverige. För att besvara vÄrt syfte har vÄr studie föregÄtts av bÄde ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssÀtt, dÄ vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgÄtt ifrÄn Àr 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, dÀr alla enheter Àr aktiebolag som gÄtt i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.

I april Är 2008 presenterades delbetÀnkandet ?Avskaffande av revisionsplikten för smÄföretag?. I detta delbetÀnkande föreslÄs att revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslÄs börja gÀlla frÄn och med den första juli Är2010. Bakgrunden till delbetÀnkandet Àr EU:s ambition att lÀtta pÄ de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mÄn om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.MÄnga Àr entusiastiska över förslaget men förslaget Àr dock inte uppskattat av alla utandet finns de som Àr kritiska till det sÄsom Skatteverket.VÄrt syfte Àr att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten fÄr pÄ demindre revisionsbyrÄerna samt kartlÀgga hur vÀl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande.

BFN har framstÀllt ett enhetligt, samlat och förenklat K2-regelverk för mindre aktiebolag, för att förenkla de tidigare komplexa redovisningsreglerna och dÀrmed minska den administrativa bördan. Förenklingsreglerna har bidragit till ett minskat informationsvÀrde, som har skapat syftet med studien. Syftet var att skapa insikt hur den enskilde specialisten inom redovisnings- och beskattningsomrÄdet upplevde informationsvÀrdet och den administrativa bördan i K2-regelverket. Syftet var Àven att skapa insikt huruvida K2-regelverket stÀmmer överens med god redovisningssed, rÀttvisande bild samt om informationsvÀrdet Àr tillförlitligt och relevant vid beslutsfattande. För att uppnÄ syftet med studien genomfördes djupgÄende intervjuer med tre specialister inom beskattningsomrÄdet och tre specialister inom redovisningsomrÄdet.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.