Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Titel:En studie om styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhÄllande till bolaget och Àgarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika frÄn koden pÄ denna punkt. Ett av kodens syften Àr att bidra till en förbÀttrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska nÀringslivet. För att uppnÄ det blir frÄgan om hur viktigt det Àr att styrelsen Àr oberoende i förhÄllande till Àgarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att klargöra om det Àr viktigt och, om sÄ Àr fallet, varför det Àr viktigt att styrelsen i ett aktiebolag Àr oberoende i förhÄllande till bolagsledningen och bolagets Àgare.Metod: Författarna ska besvara sina frÄgestÀllningar genom en undersökning av Ärsredovisningar frÄn samtliga bolag pÄ OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden frÄn branschinsatta personer. Författarna anvÀnder bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större Àgarna.Författarna anser Àven att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större Àgare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara pÄ samtliga aktieÀgares intressen..

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som pÄverkar de adopterades livsprocess och visa vad som Àr avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en sjÀlvbiografi och en sjÀlvrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt, vilket innebÀr att vÄr frÄgestÀllning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har pÄverkat internationellt adopterades livsprocess Àr en trygg kÀrna, att kÀrlek Àr tjockare Àn blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet Àr en trygg kÀrna, villkorslös kÀrlek, stöd frÄn omgivningen och en svensk tillhörighet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om förÀndringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mÄtt pÄ rörelsekapital anvÀnds Cash Conversion Cycle och som mÄtt pÄ lönsamhet anvÀnds ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÀr sekundÀrdata samlas in frÄn Ärsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna Àr ROA och defyra oberoende variablerna Àr Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie bestÄr av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler Àn 50 anstÀllda.Empiri: Empirin bestÄr av fyra tabeller som presenterar de berÀkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förÀndring i Cash Conversion Cycle och förÀndring i ROA blev vÀldigt svagt positivt men inte signifikant.

Enligt svensk lag ska ett aktiebolag ha en styrelse. I mÄnga smÄ företag Àr styrelsen till största delen en pappersprodukt eftersom Àgare, verkstÀllande direktör och styrelsen Àr en och samma person. I takt med att företaget vÀxer sig större klarar en person inte lÀngre av att styra och kontrollera företaget. NÀr företaget blir sÄ pass stort Àr det dags att börja arbeta aktivt med företagets styrelse och se över sammansÀttningen av den. Vi har varit intresserade av styrelseproblem i vÀxande företag, dÀr företaget gÄr in i en sÄ kallad kontrollkris.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om förÀndringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mÄtt pÄ rörelsekapital anvÀnds Cash Conversion Cycle och som mÄtt pÄ lönsamhet anvÀnds ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÀr sekundÀrdata samlas in frÄn Ärsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna Àr ROA och defyra oberoende variablerna Àr Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie bestÄr av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler Àn 50 anstÀllda.Empiri: Empirin bestÄr av fyra tabeller som presenterar de berÀkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förÀndring i Cash Conversion Cycle och förÀndring i ROA blev vÀldigt svagt positivt men inte signifikant.

Currently there is a tendency in the EU to adjust the minimum-capital requirement. In France and Germany the requirement for private limited liabilities has been totally abolished, whilst other countries have chosen to reduce their requirement. The Swedish law concerning the minimum-capital requirement is from 1st of April 2010 being lowered to 50 000 SEK. In common law jurisdictions such as United Kingdom and USA a minimum-capital requirement does not exist. The european main argument to keep such a requirement is that it accomplishes a creditor protection.

Vi har med hjÀlp av en kvalitativ metod undersökt vÄr problemformulering och vÄrt syfte, om revisorernas syn pÄ slopandet av revisionsplikten.  UtifrÄn problemformuleringen har frÄgestÀllningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gÄngen i 1895 Ärs lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrÀn Är 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de smÄ företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angÄende huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.

Skandaler dÀr företag har manipulerat sitt resultat Àr stÀndigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska sÀkerstÀlla att företagen uppvisar en rÀttvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att anvÀnda kassaflödespÄverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie Àr att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013.

SjÀlva essensen av ett aktiebolag Àr att kunna starta detta utan att sjÀlv löpa nÄgon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieÀgare och andra Ädra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av nÄgon lagbestÀmmelse eller p.g.a. sÄ kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 frÄn HovrÀtten över Blekinge och SkÄne. HovrÀttens dom Àr kontroversiell först och frÀmst för att ansvarsgenombrott i sig Àr ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrÀtten utstrÀckt detta institut till att Àven omfatta styrelseledamöter och andra Àn aktieÀgare.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett vÀrde och vad som utgör detta eventuella vÀrde. Vi vill ocksÄ utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda vÀrde beroende pÄ ÀgarförhÄllanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkÀt till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen pÄ tvÄ företag i Kristianstad för att fÄ djupare förstÄelse för aktiebolagens uppfattning av revision som vÀrdeskapande.Empiri: WebbenkÀten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt vÀrde, mÄnga har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstÀmpel och att reviderad finansiell information Àr mer kvalitativ Àn ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar Àven pÄ att relationen med revisorn Àr betydande för företagens uppfattning om revisionens vÀrde.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkstÀllande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lÄng tid tillbaka. I mars 2008 överlÀmnades ett delbetÀnkande angÄende avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag, dÀr utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krÀvde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer pÄ förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer pÄ sin roll inom mindre företag och kommer lagÀndringen att Àndra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien Àr att beskriva hur tre godkÀnda/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt smÄ och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. DÀrefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera uppbyggnaden av revisorers yrkeskompetens och diskutera behovet av tvÄ revisorskategorier ur framförallt ett kompetensutvecklingsperspektiv. Metod: Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt. Införskaffandet av det empiriska material som ligger till grund för studien har i första hand skett genom genomförande av personliga intervjuer. Undantagsfall har varit dÄ sÄdan ej varit möjlig, var vid personlig intervju ersatts med telefonintervju. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i teorier om organisationers kunskapskapital, vartefter dess delar, individkapital och strukturkapital sÀttas in i ett övergripande kompetensutvecklingsperspektiv kopplat till sÄvÀl den enskilde revisorn som revisionsbyrÄn var i denne Àr anstÀlld.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Är det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar.Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsĂ€tt och en deduktiv undersökningsansats. MĂ„lsĂ€ttningen var att hela tiden förhĂ„lla oss objektiva och pĂ„ ett öppet och oberoende sĂ€tt samla in kunskap.