Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat Àmne, de senaste 10 Ären har det skett en ökning av tillÀmpningen av rörliga ersÀttningar. Belöningssystem anvÀnds som en mekanism i företagsstyrning för att Àgarna skall motivera de anstÀllda att agera i enlighet med Àgarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en Àr att fungera som incitament med syftet att fÄ en individ att agera framÄt. Belöningssystem kan Àven anvÀndas i motivationssyfte för att uppnÄ att en individ skall förvÀrva ett av principalen önskvÀrt beteende. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se pÄ hur specifika faktorer pÄverkar utformningen av belöningssystem.

UtifrÄn den existerande lagstiftningen Àr det krav pÄ att alla aktiebolag ska ha en revisor. PÄ revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation dÄ 99% av alla revisionsbolag har mindre Àn tio anstÀllda men samtidigt sÄ har de smÄ revisionsbyrÄerna en minoritet avmarknadsandelen. Detta gör att en stor mÀngd företag konkurrerar om en relativt sett litenmarknad. Den rÄdande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur smÄrevisionsbyrÄer anvÀnder marknadsföring för att skaffa nya kunder. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur smÄ revisionsbolag anvÀnder sig avmarknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien anvÀnds ett hermeneutiskt synsÀtt ochen undersökningsmetod bestÄende av tre kvalitativa intervjuer anvÀnds för datainsamling.

De senaste Ären visar statistik pÄ att allt fler smÄ företag gÄr i konkurs. Bara under 2013 ökade siffran med fem procent gentemot tidigare Är. DÀrför Àmnar denna studie att belysa problematiken till varför konkurser uppstÄr samt vilka bakomliggande signaler företagen tar emot om en annalkande konkurs. Det Àr inte ovanligt att företag av olika anledningar bortser frÄn signalerna de fÄr om företagets stÀllning. Studiens huvudsyfte Àr att öka förstÄelsen för signaler vid företagskonkurser.För att besvara syftet har studien en kvalitativ metod med kvantitativa inslag.

Syfte:Att öka förstÄelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att Àga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som Àgaren utför. Metod:UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr deduktiv. UtifrÄn befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna anvÀnds sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger pÄ principal- agentmodellen och normativa föreskrifter frÄn Kommunförbundet och Finansdepartementet.

AktieÀgaravtal Àr ett frekvent anvÀnt sÀtt att mellan delÀgare i ett aktiebolag reglera frÄgor avseende det gemensamma aktieÀgandet. AktieÀgaravtalet reglerar mÄnga gÄnger frÄgor som Àven i bolagsordningen reglerats. Vid ingÄende av ett aktieÀgaravtal riskerar en normkollision uppstÄ: Àr det bolagsordningsnormen som ska gÀlla eller Àr det aktieÀgaravtalet? DÄ rÀttslÀget rörande sÄdana normkollisioner Àr oklart, Àr det av intresse att undersöka om en jÀmförelse mellan bolagsordning och aktieÀgaravtal kan klargöra rÀttslÀget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieÀgaravtal. Dessa argument hÀrleds sedan till nu gÀllande rÀtt i den mÄn det Àr möjligt.

En viktig princip för aktiebolagen Àr att aktierna, enligt huvudregeln kan överlÄtas fritt. I stora börsbolag Àr det fullt naturligt med omsÀttning av aktierna och det medför generellt inte heller nÄgra negativa konsekvenser, eftersom majoriteten av aktieÀgarna inte har nÄgot egentligt inflytande över bolagets förvaltning. I de smÄ privata aktiebolagen med ett fÄtal delÀgare kan en helt fri möjlighet att överlÄta aktier medföra tydliga problem, eftersom bolaget ofta Àr beroende av stort engagemang och specifikt kunnande frÄn sina delÀgare. Det enskilda bolaget har dÀrför möjlighet till undantag frÄn den fria överlÄtbarheten, bÄde genom regler i bolagsordningen i enlighet med Aktiebolagslagen och genom att aktieÀgarna ingÄr ett aktieÀgaravtal. I uppsatsen har jag fokus just pÄ de smÄ bolagen och problematiken kring aktieöverlÄtelser som kan uppstÄ dÀr.

Är det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar. Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsĂ€tt och en deduktiv undersökningsansats. MĂ„lsĂ€ttningen var att hela tiden förhĂ„lla oss objektiva och pĂ„ ett öppet och oberoende sĂ€tt samla in kunskap.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att pÄverka studenternas instÀllning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sÀtta studenternas instÀllning i fokus Àr för att vi anser att den gruppen inte tillrÀckligt uppmÀrksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .Metod: Studien grundar sig pÄ en kvantitativ angreppsÀtt dÀr vi enbart riktat oss mot studenterna som lÀser andra, tredje och fjÀrde Äret och valt att lÀsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rÀttvisande bild pÄ instÀllningen av avskaffandet av revisionsplikten. VÄr fallstudie gjorde vi i nÀrbelÀgna lÀrosÀten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vÄr data med hjÀlp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förstÄelse kring utfallen.Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fÄtt fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas instÀllning till revisoryrket inte förÀndrats, att de Àr minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jÀmförelse kring vad forskningen ansÄg innan avskaffandet och hur det sÄg ut efter.Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyrÄer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu nÀr det fÄr vetskap om hur studenternas förhÄllning till yrket kommer att förÀndras..

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstÄr konsekvenser för de företag som aktivt vÀljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns mÄste nÄgon annan kontrollfunktion kvalitetssÀkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag Àr att redovisningskonsulten intar den rollen dÄ den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. DÀrigenom uppstÄr frÄgan om redovisningskonsulten kan vara en tillrÀcklig kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla kvalitén pÄ redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om förÀndringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mÄtt pÄ rörelsekapital anvÀnds Cash Conversion Cycle och som mÄtt pÄ lönsamhet anvÀnds ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÀr sekundÀrdata samlas in frÄn Ärsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna Àr ROA och defyra oberoende variablerna Àr Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie bestÄr av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler Àn 50 anstÀllda.Empiri: Empirin bestÄr av fyra tabeller som presenterar de berÀkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förÀndring i Cash Conversion Cycle och förÀndring i ROA blev vÀldigt svagt positivt men inte signifikant.

In today?s society it is not uncommon for people to move across borders. We are more likely to work and study in other countries, initiate cross-border relationships, acquire property in other states and change our residence. Therefore it is not uncommon for a per-son to leave inheritance in several states. The laws of succession differ between countries which creates an uncertainty among the devisors when planning their successions.

Bakgrund: I Sverige rÄder det idag revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket innebÀr att en oberoende part granskar en organisations bokföring och förvaltning. Revisionen fÄr dÄ funktionen som en kvalitetssÀkring för alla organisations intressenter. En borttagning av revisionsplikten kan skapa problem för intressenterna dÄ revisionen ofta Àr det enda konkreta de har till beslutsgrund för ett eventuellt samarbete med företaget. Problemformulering: ForskningsfrÄgan för uppsatsen Àr följande: Hur bör smÄföretagen agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner? Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur mikroföretagen vid en borttagning av revisionsplikten bör agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner.

Krediter frÄn banker Àr ett vanligt sÀtt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. RevisionsberÀttelsen har sedan en lÀngre tid varit en del av de Ärsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte lÀngre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rÀtt att avskaffa revisorn.Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de smÄ företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förÀndrats med avseende pÄ den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förÀndringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan lÄter de enskilda kontoren göra sjÀlvstÀndiga bedömningar.