Svenskt StÄl Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division GrovplÄt ingÄr i koncernen SSAB Svenskt StÄl AB och Àr nordens största tillverkare av grovplÄt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare pÄ SSAB Oxelösund AB tillÀgnat och befÀst sina kunskaper, dÄ det Àr tÀnkt att de i förlÀngningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar pÄ hur medarbetarna uppfattar sitt lÀrande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda hÀndelser. De beskriver att lÀrandet Àr en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lÀr sig i gemenskapen med andra mÀnniskor. Medarbetarna har befÀst sina kunskaper dÄ de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

Det har pÄ senare tid uppmÀrksammats att svenska fastighetsbolag paketerar nÀringsfastigheter i svenska handelsbolag med utlÀndska juridiska personer som delÀgare. Detta fenomen Àr ett skatteupplÀgg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgÄr vi frÄn ett typfall dÀr delÀgarna i det svenska handelsbolaget Àr nederlÀndska juridiska personer. SkatteupplÀgget inbegriper tre transaktionsled, dÀr det första ledet innebÀr att ett sÀljande svenskt aktiebolag underprisöverlÄter en nÀringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet Àr att de nederlÀndska delÀgarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill sÀga fastighetspaketet, till ett utomstÄende köpande aktiebolag i Sverige.

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny Ärsredovisningslag. Denna Àr en ramlag dÀr lagstiftaren har överlÀmnat arbetet med att definiera hur tillÀmpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar pÄ denna vid utformning av praxis för de smÄ företagen. Detta leder till att utformning av praxis för smÄ företag tar lÄng tid samt att innehÄllet lÄngt ifrÄn sÀkert möter det informationsbehov som en anvÀndare av ett 10/24-bolags Ärsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilken information en Ärsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehÄlla för att tillgodose anvÀndarnas behov. Med hÀnsyn till dessa behov Àmnar vi utarbeta ett innehÄll för en Ärsredovisning för 10/24-bolag.AvgrÀnsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkstÀllande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lÄng tid tillbaka. I mars 2008 överlÀmnades ett delbetÀnkande angÄende avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag, dÀr utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krÀvde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer pÄ förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer pÄ sin roll inom mindre företag och kommer lagÀndringen att Àndra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien Àr att beskriva hur tre godkÀnda/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt smÄ och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. DÀrefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

Syftet med uppsatsen var att förklara vilka avvikelser frÄn redovisningsrekommendationer som företag gör samt om det Àr vanligt förekommande att företagen medvetet avviker frÄn rekommendationerna. Vi gjorde en dokumentstudie med utgÄngspunkt frÄn sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar frÄn aktiebolag i Sverige. I dokumentstudien pÄtrÀffades en avvikelse frÄn redovisningsrekommendationerna vilket medförde att nÄgon statiskt analys inte kunde göras. Syftet med uppsatsen Àndrade inriktning dÄ vi ville förstÄ varför avvikelser frÄn redovisningsrekommendationer i obetydlig grad figurerar och förklara varför man följer rekommendationerna utan att avvika nÀr möjligheten finns. Undersökningen Àndrades frÄn en deduktiv till en induktiv ansats.

I ett aktiebolag har aktieÀgarna inte nÄgot personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieÀgarna inte har nÄgot personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. FordringsÀgare och andra intressenter skall alltid kunna lita pÄ att bolaget har ett aktiekapital pÄ minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieÀgare och stÀllföretrÀdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill sÀga nÀr det egna kapitalet understiger hÀlften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte Àr att ge en ökad förstÄelse kring de risker som Àgare och stÀllföretrÀdare tar nÀr bolagets egna kapital Àr förbrukat till mer Àn hÀlften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnÄ studiens syfte har en insamling av primÀrdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien Àr att Àgare och stÀllföretrÀdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget.

BakgrundOutsourcing Àr ett Àmne som pÄ senare Är har uppmÀrksammat smer och mer. Outsourcing har Àven blivit ett allt vanligare begrepp i företagsvÀrlden. Det finns olika typer av outsourcing och nÄgra av dessa Àr: offshoring och nearshoring.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur outsourcingen av ekonomifunktioner ser ut bland aktiebolag i VÀstra Götalands lÀn.FrÄgestÀllningarAv vilka anledningar vÀljer företag att outsourca sina ekonomifunktioner och vilka för- och nackdelar anser de att outsourcing av ekonomifunktioner bidrar med? Finns det nÄgon relation mellan outsourcing av ekonomifunktioner och företagsbransch eller omsÀttning?MetodFör att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en webbenkÀt. Studien avgrÀnsades till företag som enskilt eller koncernmÀssigt omsatte 50 miljoner kronor eller mer avseende Är 2010 i VÀstra Götalands lÀn.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ bolag. Idag Ă„tgörs ingen skillnad mellan revisionen i smĂ„ och stora aktiebolag, och Sverige utgör dĂ€rmed ett av de fĂ„tal lĂ€nder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta smĂ„ bolag frĂ„n revisionsplikten som framgĂ„r av EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv. Dock har debatten nu vĂ€ckts till liv och gĂ„r pĂ„ högvarv huruvida det Ă€r motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige Ă€r uppbyggt pĂ„ lagar och regler, dĂ€r revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att sĂ€kerstĂ€lla att dessa efterlevs.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty Àr reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika lÀnder. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersÀttning som utgÄr till artister och lÄtskrivare för att nÄgon har nyttjat deras konstnÀrliga verk. Men i och med att royalty inte Àr definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rÀttsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty Àr att ersÀttningen i princip utgÄr med varierande belopp, t.ex.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkstÀllande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lÄng tid tillbaka. I mars 2008 överlÀmnades ett delbetÀnkande angÄende avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag, dÀr utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krÀvde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer pÄ förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer pÄ sin roll inom mindre företag och kommer lagÀndringen att Àndra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien Àr att beskriva hur tre godkÀnda/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt smÄ och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. DÀrefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om förÀndringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mÄtt pÄ rörelsekapital anvÀnds Cash Conversion Cycle och som mÄtt pÄ lönsamhet anvÀnds ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÀr sekundÀrdata samlas in frÄn Ärsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna Àr ROA och defyra oberoende variablerna Àr Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie bestÄr av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler Àn 50 anstÀllda.Empiri: Empirin bestÄr av fyra tabeller som presenterar de berÀkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förÀndring i Cash Conversion Cycle och förÀndring i ROA blev vÀldigt svagt positivt men inte signifikant.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lÀmpligheten och effektiviteten med att revisorer Àr Älagda uppgifter för att begrÀnsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssÀttet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. VÄra primÀrdata baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter frÄn vÄra utvalda intressenter.

I uppsatsen behandlas styrelsejÀv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen Àr att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillÀmpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rÀttsdogmatiska arbetsmetoden.