Noterade företag och mindre onoterade företag anvÀnder olika redovisningsstandarder vid framstÀllningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgÄr att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd för mindre aktiebolag, skiljer sig Ät pÄ ett flertal omrÄden. Intentionen med denna uppsats Àr att undersöka om anvÀndandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebÀra konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden. De redovisningsomrÄden som studeras Àr immateriella tillgÄngar, avsÀttningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmÀssiga innebörden av skillnaderna anvÀnds ett fiktivt företag som redovisar enligt bÄda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger pÄ Àr hÀmtad frÄn lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd gÀllande mindre och medelstora företag.Inom tvÄ av de tre undersökta omrÄdena upptÀcktes vÀsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden.

Kiruna stad kom till Är 1900 dÄ kronan antog stadsplanen. Stadens grundare Àr gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det Àr tack vare jÀrnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig dÀr och samhÀllet vÀxte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna dÄ han sÄg till sÄ att samhÀllet blev ett mönstersamhÀlle.JÀrnmalmen bryts i en av vÀrldens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det mÄste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur och huruvida utdelningspolitiken i ett svenskt aktiebolag pÄverkas av hur mycket den verkstÀllande direktören har investerat i företaget i form av aktiekapital. Vi önskar att med statistisk sÀkerhet konstatera att det finns ett samband och jÀmföra detta med undersökningar tidigare utförda i Amerika. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ analys i form av en regressionsanalys. Ett flertal förklarande variabler har tagits med för att ge ett större förklaringsvÀrde av undersökningen. Att VDs Àgande har en positiv pÄverkan pÄ utdelningen bekrÀftas genom vÄr undersökning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva vad svenska smÄföretagare bör tÀnka pÄ vid en nyetablering av ett tillverkande smÄföretag i ryska BarentsomrÄdet. Vi har studerat tvÄ företag för att kunna beskriva hur de gÄtt tillvÀga och vilka problem de stött pÄ vid en ny etablering. VÄr empiriska studie visade sig Àven stÀmma mycket vÀl överens med vÄr teoretiska studie. För att lyckats med nyetablering i Ryssland sÄ har vi har kommit fram till följande slutsatser. Företagen bör ha ett majoritetsÀgande och ha pÄlitlig svensk personal pÄ plats för att leda arbetet.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mÄngt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten Àr en i raden av föremÄl som Àr uppmÀrksammat för en debatt med Svenskt NÀringsliv som företrÀdare. Med anledning av detta har det pÄgÄtt en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hÀnt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jÀmförelser mot Sverige och fÄ en förstÄelse för hur revisionsbyrÄer och deras klienter kan pÄverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att fÄ deras aspekter samt deras förvÀntningar utifrÄn problemet.

The recent development in several countries? legislation and best practice recommendations in relation to corporate governance in general and audit committees in particular have affected Swedish listed corporations in the form of the Swedish Corporate Governance Code and the coming EU-directive. This paper aims to discover what factors affected Swedish listed companies to form audit committees when this was entirely voluntary. We collected data from the annual reports of 121 Swedish listed companies and formed eleven hypotheses as to what factors we believed affected the voluntary formation of audit committees based on Agency Theory, economies of scale and circumstances specific to the Swedish environment. We then analyzed the data through the use of a multivariate logistic regression model.

I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frÄnandra bolagsformer dÄ aktiebolaget Àr uppbyggt pÄ olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkstÀllandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svÄrt att direkt urskiljagrÀnsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frÄgan var en grÀnsdragning mellan styrelsens och VD:skompetens gÄr, vilka kriterier och faktorer som kan anvÀndas vid en bedömning samt vilka ÄtgÀrder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i smĂ„ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frĂ„ga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poĂ€ng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet Ă€r idag högst aktuellt och Svenskt NĂ€ringsliv har begĂ€rt att Justitiedepartementet ska utreda frĂ„gan.Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrĂ„n bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss pĂ„ det positivistiska synsĂ€ttet och anvĂ€nder oss av en deduktiv ansats. UtifrĂ„n en kvantitativ metod samlar vi via enkĂ€ter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka Ă€r beroende pĂ„ attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vĂ„r egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgĂ„ngspunkter i uppsatsen.Slutsats: VĂ„r slutsats av undersökningen Ă€r att vi kan se att företagen reagerar starkare pĂ„ nyttan/kostnaden Ă€n pĂ„ revisionsplikt.

Uppsatsens grundlÀggande syfte Àr att belysa revisorernas sÀtt att arbeta kring anmÀlningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig frÄn revisionspraxis generellt sett, jÀmför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervÀrdering har förÀndrats över tid. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmÀlningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som pÄverkar utvecklingen av denna inom revision.

Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebĂ€r att mindre aktiebolag ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ revisor. Problemet Ă€r att försöka belysa de förĂ€ndringar detta kan fĂ„ för Skatteverket, hur deras arbetssĂ€tt kan tĂ€nkas komma att förĂ€ndras om företagens rĂ€kenskaper nu inte kontrolleras av en utomstĂ„ende revisor.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Skatteverket (som Ă€r en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förĂ€ndras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mĂ€ngd instanser har vi valt att fokusera pĂ„ Skatteverket. En mer omfattande frĂ„gestĂ€llning skulle bli alldeles för komplex i förhĂ„llande till vad som kan förvĂ€ntas av en kandidatuppsats. Vi har Ă€ven valt att inte beakta den samhĂ€llsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen Ă€r till stor del uppbyggd utifrĂ„n den statliga utredningen som presenterades under vĂ„ren samt ett antal kompletterande intervjuer för att pĂ„ det viset erhĂ„lla en mer djupgĂ„ende förstĂ„else för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utstrĂ€ckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjĂ€ven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra lĂ€nder..

I media har det debatterats om huruvida belöningar i form av bonusar till företagsledningen Àr befogade dÄ företaget gÄr dÄligt om man istÀllet för att belöna ledningen kunnat behÄlla fler anstÀllda. Debatterna har fokuserat pÄ personerna som har valt att ta emot belöningar, inte vad belöningarna Àr till för att medföra i organisationen. Detta Àr bakgrunden till att vi vill undersöka hur företagsledningens belöningar kan pÄverka övriga medarbetare i organisationen. VÄr problemformulering Àr följande; hur pÄverkar företagsledningens belöningar motivationen hos medarbetarna i organisationen? Syftet med denna uppsats Àr att vi vill se vilket sambandet Àr mellan ledningens belöningar och motivationen hos medarbetarna i organisationen. Vi har valt en kvantitativ ansats och genomfört en enkÀtundersökning för att ta reda pÄ hur företagsledningens belöningar pÄverkar motivationen hos medarbetarna i organisationen.

MÄnga aktiebolag i Sverige idag Àr sÄ kallade fÄmansföretag, det vill sÀga företag med en eller ett fÄtal Àgare. I fÄmansföretag har Àgaren och företaget ofta samma ekonomiska intressen trots att de ska ses som skilda skatteobjekt. Detta innebÀr att Àgaren i vissa fall kan anses genomföra transaktioner med sig sjÀlv. För att förhindra att Àgare till fÄmansföretag tillskansade sig otillbörliga fördelar infördes speciella skatteregler för dessa företag. Dessa regler har förÀndrats vid flera tillfÀllen och den senaste förÀndringen trÀdde i kraft under 2006.