I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för smÄ företag. Sverige Àr i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för smÄ aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka Àgarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar Àven till att tillföra trovÀrdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll Àr att kvalitetssÀkra informationen genom en oberoende granskning. De frÄgor som behandlats i uppsatsen Àr: Vilken betydelse har revisionen i smÄ företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att stÀlla andra krav pÄ företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att pÄverka intressenterna.

Tidigare forskning har visat att det för mÄnga Är sedan fanns ett förvÀntningsgap inom revision mellan smÄ företag och deras revisorer. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det Àven finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill Àven undersöka om det Àr olika faktorer som pÄverkar gapet beroende pÄ företagsstorlek, om det nu Àr sÄ att det existerar.För att ta fram vÄr empiri anvÀnde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre smÄ och tvÄ medelstora företag, samt hos en revisionsbyrÄ.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Allt eftersom förvÀntningarna frÄn samhÀllet ökat under de senaste Ärtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet pÄ ett ansvarsfullt sÀtt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ?hÄllbar utveckling? vilket ansÄgs vara det viktigaste mÄlet för samhÀllets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehÄller riktlinjer över hur denna hÄllbara utveckling bör genomföras och bland annat nÀmns att det inte enbart Àr den miljömÀssiga aspekten som bör hanteras, utan att Àven den sociala- och ekonomiska hÄllbarheten Àr av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hÄllbar utveckling Àr CSR som syftar pÄ det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvaret som ett företag tar.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Bakgrund:Handeln pÄ aktiemarknaden har den senaste tiden genomgÄtt en teknisk utveckling och blivit mer lÀttillgÀnglig för flera. HÀr verkar aktieÀgare med förhoppningen om att skapa en överavkastning pÄ aktiemarknaden. I motsatt förhÄllande finns det studier som menar att det inte skulle finnas nÄgra möjligheter till överavkastning. DÀrmed blir det intressant att undersöka huruvida nyckeltal kan förklara avkastningen för dagens aktiebolag.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl nyckeltal förklarar den kortsiktiga avkastningen hos tillvÀxt- respektive vÀrdebolag. Detta för att komma fram till om nÄgot nyckeltal Àr mer anvÀndbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen för tillvÀxt- eller vÀrdebolag.Metod:Studien bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr tre nyckeltal har analyserats med hjÀlp av enkel linjÀr regression.Resultat:Studiens resultat konstaterar att nyckeltalet, avkastning pÄ totalt kapital, Àr mest anvÀndbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen hos tillvÀxt- och vÀrdebolag.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och Àgarna i aktiebolag har fÄtt en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen pÄ de etiska reglerna har förvrÀngts. Skandalerna har duggat tÀtt i hela vÀrlden och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte nÄgot undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Syftet med denna undersökning Àr att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska frÄn Är 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen frÄn och med hösten 2011. Ett par av mina frÄgestÀllningar Àr pÄ vilket sÀtt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig Ät samt pÄ vilket sÀtt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehÄllsanalys av den nya kursplanen i svenska i jÀmförelse med kursplanen frÄn Är 2000, intervjuat fyra lÀrare pÄ högstadiet samt lÀmnat ut enkÀter till totalt 31 elever.     Enligt innehÄllsanalysen skiljer sig kursplanerna Ät gÀllande meningslÀngd, att rubrikerna Àr annorlunda samt att bedömningsunderlaget Àr mer detaljerat Àn innan.LÀrarna i min undersökning anser att kursplanerna Àr ganska lika, att de skiljer sig Ät gÀllande uttryck och formuleringar men att bÄda Àr mÄlrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen frÄn Är 2000:s betygssystem Àr missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte Àr specificerade nog för varje Ärskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska Àr viktigt och att grammatik Àr det viktigaste innehÄllet i Àmnet..

Bakgrund: Varje Är utses, av Dagens Industri, cirka 1000 företag till gasellföretag vilket motsvarar fÀrre Àn 0,5 % av alla svenska aktiebolag.  Dessa företag uppfyller vissa kriterier dÀr tillvÀxt Àr den viktigaste. Gasellföretagens tillvÀxt Àr viktig för Sverige dÄ de bÄde bidrar ekonomiskt och stÄr för mÄnga nya arbetstillfÀllen. Dock Àr det fÄ företag i Sverige som har kunskapen att vÀxa. För att ett företag ska kunna uppnÄ tillvÀxt ligger det i grunden en tillvÀxtstrategi som mÄste implementeras inom organisationen pÄ bÀsta sÀtt. Vilka tillvÀxtstrategier anvÀnder gasellföretag och hur implementerar de dem?Syfte: Beskriva gasellföretagens utformning och implementering av strategier samt förklara deras tillvÀxt genom att identifiera tillvÀxtfaktorer.Genomförande: Studien Àr av kvalitativ art och baserad pÄ intervjuer med fyra fallföretag.Slutsats: Vi har utifrÄn vÄr fallstudie identifierat vilka tillvÀxtstrategier och ekonomiska styrsystem som gasellföretag anvÀnder.

De lagar som i Sverige reglerar avtal Àr till stor del dispositiva. Detta innebÀr att parterna sjÀlva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehÄlla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande anvÀnder sig mÄnga bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som nÀrmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag anvÀnds vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar Àr det den svagare parten som mÄste förhÄlla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgÄ frÄn motpartens avtal i jÀmfört med att utgÄ frÄn det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den pÄverkan valet av avtal har ger olika stor pÄverkan beroende pÄ vad som efterstrÀvas.

Bakgrunden till den nuvarande revisionsplikten i Sverige Àr den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet i företagen. FöregÄende regering tillsatte en utredning för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förÀndrade delvis utredningens inriktning vilket sÄ smÄningom ledde till delbetÀnkandet SOU 2008:32 och innebÀr i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för smÄ bolag ska upphöra frÄn och med den 1 juli 2010.Syftet med denna uppsats Àr att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag, utifrÄn valda teorier, angÄende Àgarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande.Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer och en deskriptiv/deduktiv metod har anvÀnts.Intressenternas inflytande över företagen Àr stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det Àr tveksamt om kostnadsbesparingen blir sÄ stor som det lagda förslaget har angett dÄ exempelvis bankerna kan ta ut högre rÀnta för de företag som inte har revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka dÄ banken bedömer det som en högre risk att lÄna ut kapital till företag utan revision..

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.

Ett styrverktyg som anvÀnds flitigt i dagens företag Àr mÄlstyrning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka processens utformning nÀr övergripande mÄl bryts ner till försÀljningsmÄl och dess pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation. Med utgÄngspunkt i Latham och Lockes mÄlsÀttningsteori pÄvisas hur mÄlens utformning inverkar pÄ medarbetarnas motivation. AngreppssÀttet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att mÄlen utformas centralt i det företag som studien utförts pÄ.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och Àgarna i aktiebolag har fÄtt en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen pÄ de etiska reglerna har förvrÀngts. Skandalerna har duggat tÀtt i hela vÀrlden och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte nÄgot undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades den 1 november 2010. UngefÀr 70 % av alla aktiebolag uppfyller kriterierna för frivillig revision. Dessa företag har nu stÀllts inför valet att avstÄ eller behÄlla revision. Denna kvantitativa uppsats undersöker vilka faktorer som pÄverkar aktiebolags val att behÄlla respektive avstÄ frÄn revision.  Undersökningen Àr begrÀnsad till VÀsterbotten och bestÄr av material frÄn Ärsredovisningar och telefonenkÀter.Populationen i denna studie bestÄr av smÄföretag. SmÄföretag Àr komplexa och det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar hur tillvÀxten ser ut i ett litet företag.