Syftet med den hÀr studien Àr att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna pÄverkas av högre grÀnsvÀrden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie dÀr respondenterna har bestÄtt av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjÀnstemÀn inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de grÀnsvÀrden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom Är 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av grÀnsvÀrdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna pÄverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebÀr att jÀmförelser sker löpande under undersökningens gÄng och studien har analyserats utifrÄn ett principal- och agent förhÄllande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gÄtt för att det ska synas nÄgra tydliga resultat men samtliga respondenter Àr över lag positiva mot högre grÀnsvÀrden och de tror att grÀnsvÀrdena kommer att höjas pÄ sikt..

I uppsatsen ifrÄgasÀtts den svenska lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrÄn det medansvar som kan ÄlÀggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav pÄ agerande frÄn styrelsens sida som lagstiftningen stÀller. Uppsatsen fokuserar pÄ hur lagstiftningen pÄverkar borgenÀrsskyddet och borgenÀrernas intresse av att fÄ sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad frÄn den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahÄlla externa tjÀnster detta med syfte att stÀrka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft nÄgon effekt pÄ oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyrÄernas externa tjÀnster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat pÄ aktiebolag indelade efter storlekskategorierna smÄ, medelstora och stora bolag.

Sverige Ă€r ett av fĂ„ lĂ€nder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten gĂ„r het idagom vad som skulle hĂ€nda med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har dĂ€rför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn Ă€r pĂ„ detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förĂ€ndrasom Sverige vĂ€ljer att införa en frivillig revisionsplikt för de smĂ„ aktiebolagen?I den svenska regeringen har frĂ„gan varit upp mĂ„nga gĂ„nger om kravet pĂ„ revision för smĂ„aktiebolag verkligen Ă€r till nĂ„gon nytta för företaget och i sĂ„ fall vĂ€ger mervĂ€rdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansĂ„g regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslĂ„revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, Ă„r 2006 togs det upp pĂ„ tapeten igen och denna gĂ„ng villeman göra en grundligare undersökning pĂ„ frĂ„gan.I vĂ„r teoretiska del har vi sett nĂ€rmare pĂ„ hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som anvĂ€nds samt i vilken utstrĂ€ckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för lĂ€saren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit frĂ„n artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrĂ„n bankernas perspektiv och med hjĂ€lp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vĂ„r problemformulering.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om nÄgra av revisionsbyrÄerna i GÀvle anser att det nya lagförslaget, om att avskaffa revisionsplikten frÄn och med Är 2010 för smÄ aktiebolag, pÄ nÄgot sÀtt kommer att pÄverka dem och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ om revisionsbyrÄerna pÄ nÄgot sÀtt kommer att förÀndra sin verksamhet om revisionsplikten avskaffas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.  Vi har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i denna uppsats och har utfört muntliga intervjuer med respondenter frÄn ett antal olika revisionsbyrÄer. Materialet vi fÄtt fram har sedan sammanstÀllts i löpande text, analyserats genom att vi jÀmfört empirin med den teoretiska referensramen och har till sist resulterat i vÄra egna slutsatser.  De resultat vi observerat i denna studie Àr bland annat att revisorer i GÀvle inte verkar oroliga inför en oviss framtid. De ser fram emot ett avskaffande av revisionsplikten och har redan börjat förbereda sig inom verksamheten pÄ vad denna förÀndring kan komma att leda till vad gÀller nya typer av uppdrag..

The harmonization within EC Company Law has been relativley successful. Despite its relative success; important differences still remains in European company law.The freedom of establishment itself, and the ECJ?s interpretation of the freedom provides European companies with a substantial cross-border mobility. As a consequence of this mobility, together with the differences in national legislation; mandatory rules in company law can be easily evaded. A typical example of this is that a Swedish enterprise, by running their business through a British private limited company, can escape the Swedish legislation on capital contributions when forming a company with limited liability for its members.

UtifrÄn en problembaserad rÀttsdogmatisk metod tar uppsatsen sin utgÄngspunkt i Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar, i en situation dÀr utlÀndska juridiska personer tillskjuter kapital till svenska onoterade aktiebolag. Inledningsvis identifieras en tydlig skillnad i beskattningen av tvÄ tillsynes jÀmförbara handlingsalternativ, en riskkapitalinvestering jÀmfört med en direktinvestering, samtidigt som den allmÀnt vedertagna neutralitetsprincipen anger att det skattemÀssiga utfallet av tvÄ ekonomiskt jÀmförbara handlingsalternativ inte fÄr avvika frÄn varandra. Uppsatsen syftar dÀrför till att konstatera huruvida Sveriges beskattningsregler avseende riskkapitalinvesteringar strider mot neutralitetsprincipen samt om det för det skatterÀttsliga omrÄdet fÄr anses komplicerat att utforma rÀttvisa och neutrala rÀttsregler. Proposition 2009/10:36 utgör Àven föremÄl för uppsatsens behandling dÄ en lagÀndring i enlighet med propositionen skulle medföra fundamentala förÀndringar avseende beskattningen av riskkapitalinvesteringar i Sverige.Med riskkapitalinvestering avses i uppsatsen att en utlÀndsk juridisk person efter att ha varit i kontakt med ett svenskt riskkapitalbolag, tillskjuter en viss mÀngd av sitt disponibla kapital till en i Sverige etablerad riskkapitalfond, som i sin tur investerar i svenska onoterade aktiebolag. En svensk riskkapitalfond genererar skattepliktiga kapitalvinster under förutsÀttning att aktieinnehavet i de svenska onoterade aktiebolagen avyttras till ett pris som överstiger dess anskaffningsvÀrde.

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har lĂ€nge varit komplexa och svĂ„ra att överblicka. BokföringsnĂ€mnden slĂ€ppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 Ă€r förenklade frĂ„n tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskrĂ€nkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utifrĂ„n en beskrivning av K2-regelverket och experters utlĂ„tande avgöra om den förenkling som Ă€r ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnĂ„tts.Genomförande: Med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förĂ€ndringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen.Slutsats: K2 innebĂ€r inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillĂ€mpa K3 av olika anledningar.

In order for companies to be competetive on the market, there?s a need of capital. If a company is in a need of capital to make major investments and isn?t able to prioritize internal funding, the priority will be external financing with safe securities; loans. How companies should prioritize the allocation between equity and debt, which together form value, leads us to the subject of capital structure.

EG?rÀttens fjÀrde direktiv tillÄter att vissa mindre bolag undantas frÄn revisionsplikten. De enskilda medlemslÀnderna fÄr sjÀlva avgöra huruvida revisionsplikten för smÄ bolag skall tillÀmpas. Inom EU Àr det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för smÄ aktiebolag skall avskaffas.

EG–rĂ€ttens fjĂ€rde direktiv tillĂ„ter att vissa mindre bolag undantas frĂ„n revisionsplikten. De enskilda medlemslĂ€nderna fĂ„r sjĂ€lva avgöra huruvida revisionsplikten för smĂ„ bolag skall tillĂ€mpas. Inom EU Ă€r det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för smĂ„ företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla trovĂ€rdigheten i den information som företagen presenterar.

Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished?Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities? preventive work against the economic crimes.Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten).Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases.Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work.

Grunden till denna studie Ă€r att se om det uppstĂ„tt nĂ„gon förĂ€ndring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lĂ„n och rĂ€ntor hos banker samt kvaliteten i Ă„rsredovisningarna frĂ„n bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad betrĂ€ffar revisionsplikten för smĂ„företag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lĂ€mnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestĂ€mmelserna vad betrĂ€ffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gĂ€lla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste tvĂ„ rĂ€kenskapsĂ„ren uppfyllde minst tvĂ„ av dessa krav:? I medeltal fler Ă€n 3 anstĂ€llda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? NettoomsĂ€ttning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie Ă€r att det varken skett nĂ„gon förĂ€ndring i lĂ„nemöjligheter eller i rĂ€ntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

Transfers of joint stock companies can be executed in several ways - for example by transferring individual shares or by transferring all shares or by selling the company's assets and liabilities. It is not fully clear which rules should apply to transfers of joint stock companies. Some legal experts claim that the Sales Act (Köplagen) is applicable, while others claim that the rules for promissory notes (Skuldebrevslagen) should apply. This distinction is of great significance regarding the extent of the vendor's liability. According to Skuldebrevslagen the vendor's liability is rather limited, while Köplagen enjoins the vendor a more extensive liability.A transfer of a joint stock company brings about great economical risks, both for the vendor and for the purchaser.