Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv anser nu att det Àr dags för regelförÀndringar i Sverige och deras syfte Àr att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförÀndringen om revisionsplikt 1993, Àr en god förebild. Ett förslag, frÄn staten angÄende ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen sjÀlva fÄr bestÀmma vilka redovisnings- och revisionstjÀnster de behöver. Följden blir Àven att de svenska bolagen fÄr kostnadsbesparingar och pÄ sÄ vis förbÀttrar sin konkurrenskraft.Revision Àr betydelsefull för intressenter som Àgare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda och stat och kommun.

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnÄ kvalitet och genom det kan informationen sÀkerstÀllas till företagets intressenter. I skrivandets stund pÄgÄr en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, dÄ det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, sÄ kallade K2, slippa krav om revisor och istÀllet ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sÀmre kvalitet pÄ den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn vÀljs bort krÀvs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS Àr att frÀmja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlÀttar jÀmförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen Àr att diskutera de problem som kan uppstÄ vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor frÄn Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Bergslagets museum is one of the oldest industrial museums in Sweden. It opened in 1922 in Falun, by the big mining company Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. This is a study of why a company would be interested in running a museum, why Bergslagets museum opened and who the people were that created it.Several persons were involved in collecting and organizing the models of old machinery, letters, paintings, pictures that was to become the Bergslagets museum. This paper shows different motives behind the opening of an industrial museum in Falun and gives a presentation of its superintendants, Carl Sahlin, Alvar Silow, Erik Johan Ljungberg and Olof Söderberg. All of them were central in the creating of the Bergslagets museum, today known as Gruvmuseet i Falun..

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

?Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begrĂ€nsat mĂ„l. Vi talar om ungefĂ€r en vecka pĂ„ egen hand.?ÖverbefĂ€lhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsomrĂ„det pĂ„ senare Ă„r. Uppsatsen utreder vad det Ă€r som styr att ett uttalande likt detta blir uppmĂ€rksammat av media och hos allmĂ€nheten, sĂ„ kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för Försvarsmakten.

AffÀrsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger Àgarna ansvarsfrihet vad gÀller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprÀttats till skydd för bolagets borgenÀrer.Minimikapitalkravets nivÄ har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har Äterigen ifrÄgasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrÄgasÀtter inte bara minimikapitalkravets nivÄ utan undersöker Àven dess lÀmplighet i övrigt samt stÀller det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hÀnsyn till reglernas effekter ur sÄvÀl ett nationellt som ett grÀnsöverskridande perspektiv. DÀrtill undersöks reglernas lÀmplighet ur ett europarÀttsligt perspektiv..

DÄ en av revisorns viktigaste uppgift Àr att skapa tilltro för ett företags rÀkenskaper och förvaltning hos dess intressenter Àr det tvunget att revisorn Àr oberoende i förhÄllande till företaget. Detta oberoende hotas av sÄ kallade kombiuppdrag som Àr en vanlig tjÀnst hos de flesta revisionsbyrÄer. Detta innebÀr att samma revisionsbyrÄ utför bÄde revision samt redovisning eller rÄdgivning Ät klienten. VÄrt syfte var att undersöka revisorernas syn pÄ denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pÄgÄende diskussioner i facktidningar.

Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling har setts leda till sva?righeter att sva?lja hos cirka 40 % av patienterna. Sva?ljningssva?righeterna har visats vara sva?rast vid larynx- och hypofarynxcancer. Sva?ljningssva?righeter pa?verkar livskvaliteten negativt enligt flera studier.

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberÀttelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gÄtt i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nÀra kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsÀttas för vid en oren revisionsberÀttelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser frÄn demografiska faktorer, som ocksÄ kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband Àr. Vi utförde studien kvantitativt utifrÄn material frÄn ett forskningsprojekt i företagsekonomi pÄ Mittuniversitetet i Sundsvall.

In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies? financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors? inability to discover companies? financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report.

MÄnga organisationer vÀljer att arbeta med miljöfrÄgor genom ett miljöledningssystem. Den miljöledningsstandard som idag dominerar marknaden Àr serien ISO 14000. ISO 14001 Àr en av de organisationsorienterade standarderna i serien och behandlar miljöledningssystem. ISO 14001 bygger pÄ ett antal kravelement som mÄste uppfyllas för att en organisation ska vara certifierbar. Ett av kraven i standarden (4.5.2 i ISO 14001:2004) anger att ?organisationen skall upprÀtta, införa och underhÄlla en dokumenterad rutin för att regelbundet utvÀrdera att tillÀmplig miljölagstiftning och föreskrifter följs?.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Syftet med detta projekt Àr att fÄ en bredare förstÄelse för hur en policyimplementering gÄr till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie pÄ ett företag genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att fÄ tips och vÀgledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnÄ med policy pÄ organisationen. Dessutom har jag mÀrkt att det inte stÄr beskrivet hur man har tÀnkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sÀgs vara att ledningen inte har bestÀmt vikten av policytillÀmpningen.