Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och beskriva det faktiska arbete som revisorn frÄn en mindre revisionsbyrÄ utför gentemot smÄ aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhÄllandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna Àmnar Àven att, med hjÀlp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rÄdgivningstjÀnsten kommer att se ut i framtiden. VÄr förhoppning Àr att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterÀra referensramen för att med hjÀlp av denna försöka beskriva verkligheten.

Bakgrund och problemformulering: Företag som sitter i en inkubator Àr kvalitetsgranskade och fÄr mycket stöd för sin verksamhet. DÀrför Àr det intressant att jÀmföra andelen konkurser bland alumniföretag med gasellföretag och aktiebolag i allmÀnhet. Inkubatorn har krav pÄ ekonomiarbetet och entreprenören fÄr ofta utbildning och praktisk hjÀlp i form av olika tjÀnster. En intressant undersökning Àr dÄ att se vad som hÀnder med ekonomiarbetet nÀr företaget lÀmnar inkubatorn och ifall detta har samband med konkurs. Det Àr dock oklart vad man kan förvÀnta sig nÀr man ger sig in i ett nytt omrÄde och vilka vÀgar man ska gÄ för att finna och studera alumniföretag.

Huvudsyftet med föreliggande uppsats Ă€r att utreda huruvida dagens minoritetsregler i ABL medför en risk för minoritetsmissbruk samt vilka lösningar som kan finnas pĂ„ detta problem. Även det generella syftet och funktionaliteten hos minoritetsskyddsreglerna skall undersökas. Inom ramen för uppsatsens problemformulering skall Ă€ven utredas huruvida nĂ„gon annan reglering Ă€n lagstiftning Ă€r tĂ€nkbar pĂ„ detta omrĂ„de. I ett aktiebolag ligger bestĂ€mmanderĂ€tten pĂ„ bolagsstĂ€mman hos majoriteten. I och med denna majoritetsprincip behövs ett skyddsregelverk för minoritetsaktieĂ€garna för att undvika att dessa blir överkörda av majoriteten.

Den 1a november 2010 togs revisionsplikten bort för smÄ aktiebolag i Sverige. Sverige var det nÀst sista landet i EU att ta bort revisionsplikten för företag. Detta Àr nÄgot som EU gjort möjligt och grÀnserna för borttagande av revisionsplikt Àr betydligt högre Àn de vi har i Sverige idag. Huruvida borttagandet av revisionsplikten Àr bra eller inte Àr omdiskuterat och mÄnga studier undersöker varför företag som inte omfattas av revisionsplikten ÀndÄ vÀljer att behÄlla revision. I denna studie forskas det dÀrför om vad det kan finnas för möjliga konsekvenser av att vÀlja bort revision, dÄ det ska finnas sÄ mÄnga fördelar av att ha kvar den. Detta Àr en kvantitativ studie som med ett deduktivt angreppssÀtt tar sig an uppgiften att undersöka frÄgestÀllningen ?Vilka konsekvenser upplever smÄ aktiebolag som inte lÀngre har revision?? och har som syfte att undersöka vilka konsekvenser företag upplever som valt att inte ha revision.

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jÀmka bolagsordningar med avtalslagens generalklausul om oskÀliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktÀr och de stora likheter som föreligger i syftena till aktiebolagslagen och avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin pÄ aktiebolagsrÀttens sÄ vÀl som pÄ avtalsrÀttens omrÄden studerats. Utöver detta har ocksÄ förarbeten pÄ dessa omrÄden fÄtt ett betydande utrymme. Den metod som dessa kÀllor har bearbetats med har ett stort fokus pÄ vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnÄ.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera vad en revision tillför eller kan tillföra ett mikro- eller smÄföretag ur företagens synvinkel. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade personliga och telefonintervjuer med representanter frÄn nÀringslivet och revisionsbyrÄer. Vi har utgÄtt ifrÄn ett induktivt angreppssÀtt. För att skapa en referensram som stöd för vÄr analys och slutdiskussion gör vi en genomgÄng av relevanta lagar och teorier inom ÀmnesomrÄdet. VÄrt empiriska material bestÄr utav en sammanstÀllning av 13 intervjuer med företagsrepresentanter och revisorer.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

On November 1st 2010 the obligatory audit was removed in Sweden for small companies. What factors influence such companies to have their financial reports audited, and what factors exert the strongest influence. Purpose: The authors would like to investigate factors that affect companies with voluntary audits in SkÄne lÀn to continue with the audit. The authors also wish to examine the factors that have the strongest impact on the choice to adopt auditing. Method: A quantitative study has been conducted in which aquestionnaire was sent to companies in SkÄne LÀn Conclusion: The factors that affect smaller companies to continue with audit are as follows: Accounting quality, cost, creditors (loans), suppliers / customers, the tax office and distort competition.

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en Ärsredovisning varje rÀkenskapsÄr. Revisorn granskar Ärsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberÀttelse huruvida företagets Ärsredovisning ger en rÀttvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhÄller en revisionsberÀttelse som avviker frÄn standardutformningen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberÀttelser. Om ett företag erhÄller en oren revisionsberÀttelse kan det, beroende pÄ vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebÀra negativa effekter för företaget. Tillexempel om företaget erhÄller en avvikelse gÀllande fortsatt drift kan kunder avskrÀckas frÄn att handla och leverantörer kan avbryta leveranser pÄ grund av rÀdsla av att företagen inte kan betala, det blir sÄledes en sjÀlvuppfyllande profetia.

This study investigates whether auditors affect the tendency to report correct taxes for small companies. Since November 2010 the smallest companies in Sweden are no longer obliged by law to have an appointed auditor to perform the former yearly audit. The auditor shall during the audit, amongst other tasks, investigate whether the audited companies follow Swedish law, and report them if they do not. The presence of the auditor might influence the actions of companies to act according to law, and reduce errors in the reporting. Errors regarding tax reporting will result in a revised tax decision if detected by The Swedish Tax Agency.