This thesis discusses the validity of the Capital Protection Rules under the new Companies Act.The areas of particular interest and cause for debate focus on the advantages and disadvantages for creditors under the laws regarding minimum capital requirements, capital distributions, stock acquisitions, stock minimization, loan restrictions and forced liquidation.How could creditors receive better protection?What changes would have to be made to the Capital Protection Rules to provide better protection and what would be the consequences of these changes to the shareholders, the government and the creditors.Could or should we model the Norwegian or American Judicial system in this situation?Included is an in depth report on the Swedish Capital Protection Rules outlining what they are, what they entail and what the reasoning was behind them. Also included are the EU equivalents and Norwegian and American Capital Protection Rules..

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hÀnsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebÀra ur ett företagsperspektiv. DÄ det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansÄg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen sjÀlva anser om nytta och kostnad med revision. UtifrÄn denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i VÀstra Götalands lÀn anser om erhÄllen nytta av revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr.

Titel:Frivillig revision ? PĂ„verkande faktorer hos företaget och företagsledaren Författare: Linda Borg och Sofia Johansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni 2014 UtbildningsnivĂ„: Kandidatuppsats, ekonomprogrammet - inriktning redovisning SprĂ„k: SvenskaÅr 1895 blev det lagstadgat för svenska aktiebolag att anvĂ€nda sig av revision vilket pĂ„gick under en lĂ„ng tid. NĂ€r sedan Sverige gick med i EU har flertalet lĂ€nder slopat revisionsplikten och efter diskussioner ledde det Ă€ven till att Sverige föll in i samma spĂ„r och revisionsplikten slopades i november 2010 dock med lĂ€gre grĂ€nsvĂ€rden Ă€n EU:s rekommendationerDĂ„ detta Ă€r ett relativt nytt omrĂ„de i den svenska historian sĂ„ finns det bristfĂ€lligt med studier gjorda men dĂ€remot finns det liknande studier gjorda i t ex Storbritannien och Danmark dĂ€r revisionsplikten slopades tidigare dĂ€r en av den största diskussionspunkten har varit den minskade kostnaden slopad revisionsplikt medför för företagen. Dock pĂ„pekar Bolagsverket att de förutspĂ„r en försĂ€mrad kvalitĂ© pĂ„ företagens Ă„rsredovisningar och förseningar gĂ€llande att fĂ„ in Ă„rsredovisningarna i tidSyftet med denna studie var att kartlĂ€gga hur smĂ„företagens beslut om externa redovisningstjĂ€nster pĂ„verkas utifrĂ„n faktorer rörande företaget och företagsledarenData samlades in genom en elektronisk enkĂ€t dĂ€r vi fick anvĂ€ndbara svar frĂ„n 63 respondenter. EnkĂ€tfrĂ„gorna rörde företaget och företagsledaren och dess anvĂ€ndande av redovisnings- och revisionstjĂ€nster och dessa svar har sedan fungerat som grund för denna studie.Resultatet i vĂ„r studie gav oss inget större samband mellan faktorer hos företaget och företagsledaren och dess anvĂ€ndande av redovisnings- och revisionstjĂ€nster.

Uppsatsen syftar i första hand till att utreda, analysera och diskutera huruvida den svenska beskattningen vid grÀnsöverskridande överföringar av immateriella tillgÄngar mellan aktiebolag med nÄgon typ av intressegemenskap Àr förenlig med EU-rÀtten. Uppsatsen syftar Àven till att utreda vad som Àr gÀllande rÀtt nÀr det gÀller hur beskattning sker vid grÀnsöverskridande överföringar respektive överföringar inom Sveriges grÀnser samt vilka olika regler som dÄ gÀller och hur de förhÄller sig till varandra. Till sist skall uppsatsen Àven syfta till att försöka ge en sÄ helhetsomfattande bild som möjligt av de lagar och regler som blir relevanta vid överföring av immateriella tillgÄngar..

I svensk rÀtt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begÄ brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begÄs inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framstÀllning utreder företrÀdesvis aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framstÀllningen hur aktiebolagsföretrÀdares straffansvar för underlÄtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhÄller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. FramstÀllningen utreder dÀrför möjligheter att inom det rÄdande svenska rÀttslÀget urskilja straffansvarig person för brott begÄngna inom ramen för aktiebolags verksamhet..

Syftet med studien Àr att beskriva revisorers uppfattning om, och i sÄ fall hur, lÀngden pÄ revisionsuppdraget pÄverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhÀmtning av primÀrdata har intervjuer genomförts med fem slumpmÀssigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har anvÀnts som sekundÀrdata.Slutsatsen dras att lÀngden pÄ revisionsuppdraget kan ha en vÀsentlig pÄverkan pÄ revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av lÄnga revisionsuppdrag enligt bÄde forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur lÀngden pÄ revisionsuppdragen pÄverkar revisorns oberoende stÀllning strider dock mot tidigare forskning som hÀvdar att lÄnga revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende stÀllning..

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen nÀr det gÀller att allokera finansiella resurser. PÄ en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjÀlper till att bestÀmma vÀrdet pÄ en idé. De hjÀlper pÄ sÄ sÀtt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rÀtta idéerna. GrundlÀggande för bestÀmmande av vÀrdet Àr information. För börsnoterade företag Àr de tvÄ huvudsakliga medlen för informationsförmedling Ärsredovisningar och delÄrsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utstrÀckning företag lÀmnar frivillig information i delÄrsrapporter samt att med utgÄngspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delÄrsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag frÄn fem olika branscher, dÀr varje bransch representeras av tvÄ företag av olika storlek.

Företagsledningar fattar beslut, i syfte att möta eller skapa förÀndringar, dessa pÄverkar ofta hela organisationen. Efter att ledningen fattat ett beslut mÄste beslutet verkstÀllas pÄ ett eller annat sÀtt, denna verkstÀllningsprocess kallas för implementering. MÄnga beslut som fattas av ledningen misslyckas under dess implementering i organisationen. UtifrÄn denna verklighet Àrdet intressant att studera implementeringsprocesser. Detta har gjorts pÄ olika organisationer men inte i nÄgot lantbrukskooperativ tidigare.Denna studie syftar till att ingÄende redogöra för implementeringen av ett ledningsbeslut som genomförts i lantbrukskooperativ.

Bakgrund och problem: K2-regelverket Àr framarbetat utav BokföringsnÀmnden ochskatteverket. Detta regelverk gÀller Àn sÄ lÀnge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket Àr att det skall förenkla redovisningen och dÀrigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslÄs Àr delsgenom fÀrre periodiseringar men ocksÄ att företag kan anvÀnda sig avschablonmÀssiga vÀrderingar. Mindre aktiebolags frÀmsta intressenter, skatteverketoch lÄngivare anvÀnder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Dagens affÀrsklimat stÀller höga krav pÄ bolag betrÀffande strategiska val pÄ en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslÄs att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgÄng. Internationella bolagsförvÀrv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir dÄ centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbÀttrade resultat. Baserat pÄ detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, nÀrmare bestÀmt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv.

In this thesis we examine the relationship between board composition and firm performance in Swedish companies. The selection of companies includes all Swedish limited liability companies, with the exception of micro enterprises, that have been active between the years of 2009-2010. We develop hypotheses based on resource dependence theory, agency theory, and the resource based view, and test these with regression analysis against collected data. Specifically, we examine the effects of board diversity, outside directorships, and CEO duality. Our findings show that none of the theories provide sufficient explanatory power of the relationship between board composition and firm performance, and that further research is required to better understand the role and effects of company boards..

Den 21 mars 2002 beslutade regeringen om nya riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i statligt helÀgda företag. Dessa skulle börja tillÀmpas frÄn den 1 januari 2003 och anledningen till beslutet var dels att ange en miniminivÄ för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt Àgande, dels att fÄ de statliga företagen att lÀmna lika genomlysande rapporter som de börsnoterade aktiebolagen. I följande uppsats har vi undersökt i vilken utstrÀckning statens riktlinjer tillÀmpas av de statligt helÀgda företagen. Vi har granskat 28 av statens 42 helÀgda företag, genom att kontrollera 33 punkter som ska finnas med i en Ärsredovisning. Nyckelord: externredovisning, statligt Àgande, genomlysande Ärsrapporter, riktlinjer..