PÄ senare tid har en debatt i samhÀllet flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. DÀr skandalerna i nÀringslivet skylls pÄ handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vÀgledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsÀttning för studien Àr att ledningens uppdrag Àr förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har Àgarna rÀtt att vÀcka skadestÄndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhÀllets krav pÄ moral, etik och pragmatik.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.

Revision Àr en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehÄllas krÀvs att revisorerna upplevs som trovÀrdiga. Förlorar allmÀnheten förtroendet för revisionen mister ocksÄ företagens finansiella rapporter sin trovÀrdighet. DÀrför Àr det viktigt att revision hÄller en hög kvalitet. Problemet bestÄr inte enbart av risken att revisionen utförs pÄ ett undermÄligt sÀtt.

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag krÀver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjÀlp av riskkapitalister alternativt företag som lÄnar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. NÀr nya investeringsmöjligheter dÀrefter skall finansieras uppstÄr frÄgan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in pÄ forskningen om kapitalstruktur, vilket idag Àr ett vÀldigt omfattande omrÄde. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som pÄverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillvÀxt, tillgÄngsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige stÀller krav pÄ företagen, men presenterar Àven nya möjligheter till finansiering.Syfte: Studiens syfte Àr att analysera utvalda faktorers pÄverkan pÄ skuldsÀttningsgraden hos svenska aktiebolag.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Uppsatsen syftar i huvudsak till att belysa tvÄ frÄgor, dels hur gÀllande rÀtt ser ut vad gÀller svensk och brittisk bolagsrÀtt avseende  borgenÀrsskyddsregler samt, utifrÄn ett svenskt perspektiv, analysera om wrongful trading Àr att föredra framför de nuvarande svenska kapitalbristreglerna, dels undersöka om de svenska kapitalbristreglerna spelar ut sin roll vid den kommande sÀnkningen av minimiaktiekapitalet..

Varje Är förlorar Sverige cirka 133 miljarder kronor pÄ obeskattade arbetsinkomster i form utav svartarbete och det hÀr beloppet utgör en betydande del utav Sveriges ekonomi.Det finns ett förslag om att revisionsplikten för smÄ aktiebolag skall avskaffas vilket kan komma att vinna laga kraft den första juli Är 2010. Det hÀr förslaget medför sÄledes bÄde för- och nackdelar, dels att de smÄ aktiebolagen har en möjlighet att vÀlja vilka revisions- och redovisningstjÀnster de anser sig vara i behov utav och dels att det existerar en risk att skattebedrÀgerierna ökar. Syftet med uppsatsen Àr dÄ att studera hur den ekonomiska brottsligheten, med hÀnsyn till svart arbetskraft, kommer att pÄverkas om revisionsplikten för smÄ företag avskaffas samt att lyfta fram företagens Äsikter angÄende oannonserade besök och andra ÄtgÀrder mot svartarbete.UtifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt och en kvalitativ datainsamlingsteknik har uppsatsens syfte uppfyllts genom att ett antal intervjuer har Àgt rum med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och sex mindre aktiebolag inom restaurang-, bygg- samt frisörbranschen. Vidare har den hÀr empirin sammanlÀnkats med relevant teoretisk information som lÄg till grund för studiens slutsatser.De slutsatser som har identifierats Àr framtagna genom en analys om vad som kan komma att ske om förslaget gÄr igenom. Det föreligger delade meningar om hur samhÀllet kommer att pÄverkas utav förslaget dock förutspÄr flertalet respondenter att skattebedrÀgerierna kommer att öka.

Bakgrund: RevisionsberÀttelsen Àr den rapport som intressenter kan ta del av. Det Àr revisorns uttalande som har högt vÀrde dÄ det Àr revisorn som Àr informationsmedlare mellan parterna. Tolkningar som revisorn gör, Àr grund för andras beslut. Tidigare forskning visar att en revisionsberÀttelse inte signalerar tillrÀckligt om företagets fortsatta drift, samt att det var endast 20-27% som erhÄllit orena revisionsberÀttelser innan företagen inlett konkurs. De olika anmÀrkningarna i orena revisionsberÀttelsen har olika allvarlighetsgrader enligt andra studier.Syfte: Vi vill med denna studie undersöka om aktiebolagens sist erhÄllna orena revisionsberÀttelser, har ett statistiskt signifikant samband med aktiebolagens inledda konkurs under Äret 2010.Teori: De teorier som har anvÀnts i denna studie Àr agentteorin och intressentmodellen.

Bakgrund och problem: Slopandet av revisionsplikten Ă€r ett vĂ€l diskuterat Ă€mne just nu. Enutredning om revisionsplikten ska slopas har tillsats och skall vara klar den 1 september 2008.Åsikterna fokuserar ofta pĂ„ hur de berörda företagen pĂ„verkas av ett slopande. FrĂ„gan om hurdetta pĂ„verkar revisorerna som yrkeskĂ„r fĂ„r ej lika mycket plats i diskussionerna.1983 infördes lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige. Det frĂ€msta argumentetför att införa revisionsplikt för alla aktiebolag var för att stĂ€vja ekonomisk brottslighet. Vidaremenades att revision kunde vara till stor nytta för Ă€garna för att pĂ„visa ekonomiska problem.Inga reflektioner om huruvida nyttan var större Ă€n kostnaden redovisades.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och beskriva hur revisorerna stĂ€ller sig till revisionspliktför mindre företag, samt hur ett slopande av revisionsplikt för dessa företag skulle pĂ„verkadem.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen behandlar endast revision av aktiebolag av extern kvalificeradrevisor.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmÀnna rÄdet för smÄ aktiebolag fÄr för företagen och om de kan uppnÄ en rÀttvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus pÄ tvÄ problemomrÄden. Detta Àr tvÄ omrÄden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska stÀllning. Ett problem med studien var att företagare inte har nÄgon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebÀr. Intervjuerna utgick dÀrför ifrÄn revisorer och deras Äsikter. I studien tillÀmpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med tvÄ revisorer för att kunna pÄvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli.

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

FörvÀntningsgapet mellan revisorn och allmÀnheten har varit föremÄl för diskussioner sedan 1970-talet dÄ uttrycket förvÀntningsgap först applicerades pÄ revision. Hur detta gap ser ut mellan revisorn och klienten Àr mindre utforskat och mÄlsÀttningen med denna studie Àr bland annat att skapa förstÄelse för hur gapet mellan revisorn och dennes smÄföretagarklient ser ut. Baserat pÄ dessa slutsatser Àr uppsatsens primÀra syfte att föreslÄ ÄtgÀrder som kan reducera gapet. Undersökningens tillvÀgagÄngssÀtt har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med företagsledare för smÄ aktiebolag samt godkÀnda eller auktoriserade revisorer. För att öka resultatets reliabilitet har Àven en kvantitativ enkÀtundersökning av smÄföretagare genomförts.

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De tvÄ första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebÀr egentligen inte nÄgra problem. DÀr finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvÀrdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen Àr godtycklig kan hÀnföras till det tredje steget. DÀr bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i Àrendet.

Revision har funnits lÀnge men intern kontroll Àr nÄgot som har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll Àr nÄgot som alla bolag bör ha och variationen Àr stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning Àr den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den Àr inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillÀmpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fÄtal Àgare vilka Àven Àr aktiva i bolaget kan problem uppstÄ. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget mÄste intressenterna förlita sig mer pÄ att revisorn upptÀcker vÀsentliga fel vid revisionen.