Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Bakgrund och problem: Regelförenklingen för mindre aktiebolag Àr idag ett högt prioriteratomrÄde bÄde i Sverige och inom EU. Som en del i förenklingsarbetet gav BokföringsnÀmndenut det sÄ kallade K2-regelverket som kan tillÀmpas av mindre aktiebolag pÄ Ärsredovisningarsom upprÀttas frÄn och med den 31 december 2008. UpprÀttande av Ärsredovisningen enligtK2-regelverket innebÀr en förenklad redovisning dÀr mycket av den information som tidigareskulle ingÄ i redovisningen har minskats. En viktig intressent till de företag som kan tillÀmpaK2-regelverket Àr banker. Hur banker kommer att pÄverkas av införandet av K2-regelverket Àrberoende av i vilken utstrÀckning banker anvÀnder redovisningsinformation sombeslutsunderlag vid kreditgivning.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra Är sedan har andelen som anvÀnder sig av revisor sjunkit med tiden. LÄnefinansiering Àr den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, dÀribland kreditgivare. Att ett företag vÀljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och dÀrmed ocksÄ riskerna. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler smÄ aktiebolag vÀljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för smÄföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare anvÀnder sig av för att reducera risk och osÀkerhet vid kreditgivning till smÄföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera eventuella strategiförÀndringar för SJ AB vid övergÄngen frÄn affÀrsverk till aktiebolag. Vi Àmnar undersöka i vilken utstrÀckning SJ anvÀnt sig av de fyra strategiska synsÀtt som vi definierar i teorikapitlet och vilken ansats som dominerat strategiarbetet innan respektive efter bolagiseringen. Vidare har vi för avsikt att stÀlla upp ett antal allmÀnna hypoteser som skulle kunna vara speciellt tillÀmpbara vid en bolagiseringsprocess..

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

I Sverige aktualiserar cash pool-system sÀrskilda aktiebolagsrÀttsliga frÄgestÀllningar, beroende pÄ att lÄn till aktieÀgare som huvudregel Àr förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstÄr sÀrskilda bedömningsproblem nÀr ett företag som Àger aktier i det utlÄnande aktiebolaget har sitt sÀte utanför det Europeiska Ekonomiska SamarbetsomrÄdet (EES). OmfÄnget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering Àr i detta hÀnseende oviss. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen stÀller pÄ svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..

UngefÀr 25 000 nya aktiebolag registreras Ärligen i Sverige. En stor andel av dessa försÀtts i konkurs under de första verksamhetsÄren. DÄ kapital Àr en livsnödvÀndig resurs för företag har företagens val av kapitalstruktur intresserat mÄnga forskare under Ären. Tidigare forskning kring företags val av kapitalstruktur har frÀmst fokuserat pÄ större och redan etablerade företag, och dessutom utifrÄn ett grundantagande att kapitalstrukturen Àr betydelsefull för företags framgÄng och överlevnad. Denna studie avser att testa om, och i sÄ fall vilken betydelse kapitalstrukturen har för nystartade företag, och specifikt hur företagets initiala kapitalstruktur pÄverkar företagets omsÀttningstillvÀxt och överlevnad ur ett lÄngfristigt perspektiv.

Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats pÄ mÄnga hÄll i samhÀllet kring hur det pÄverkar kvalitén pÄ de berörda företagens Ärsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket pÄstÄr att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i Ärsredovisningar samt att antal försent inlÀmnade Ärsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angÄende deklarationerna som företagen lÀmnar in Ärligen.Det var ett direktiv frÄn EuroparÄdet som ledde till införandet av frivillig revision i smÄ företag. MÄlet var att sÀnka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvÀrlden. Det var dock upp till Sverige att sÀtta upp egna grÀnser för vilka företag som fÄr utnyttja reglerna om frivillig revision.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Syftet med förevarande uppsats Àr att utreda hur det personliga ansvaret Àr utformat för nytilltrÀdd styrelse, samt vilka möjligheter har nytilltrÀdd styrelse att undgÄ ansvar.Styrelseledamöter i ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga om det i lagen givna handlingsmönstret nÀr det finns skÀl att anta att bolaget har kapitalbrist. Det personliga ansvaret Àr utformat som ett medansvar och trÀffar hela styrelsen. Möjligheterna för att undgÄ personligt betalningsansvar Àr dels genom ansvarsfrihetsgrunder, dels genom att lÀka kapitalbristen (inom en till tvÄ mÄnader).Det personliga ansvaret för nytilltrÀdd styrelse Àr inte lagreglerad och av lagstiftaren stadgas att frÄgan bör bedömas med beaktande av den nytilltrÀdde ledamotens agerande i det enskilda fallet. Diskussion har förts kring vilken ansvarssituation som ska anses gÀlla för den nytilltrÀdde styrelseledamoten vid tidpunkten för intrÀdet. Indikationer finns pÄ att nytilltrÀdd styrelseledamot "Àrver" tidigare styrelses ansvar.

Bakgrund:Revisionsplikten som idag innefattar alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. För attframförallt underlÀtta för smÄföretagandet sÄ har regeringen arbetat fram ett avskaffande avrevisionsplikten. Inom EU har avskaffandet redan genomförts för mindre bolag och utifrÄnkonkurrensskÀl ska dÀrför svenska bolag inte drabbas av mer administrativa kostnader Ànliknande bolag i andra lÀnder. Regeringen har valt att föreslÄ den högsta grÀnsen som EUtillÄter dÄ det gÀller vilka företag som har möjlighet att vÀlja bort revisionen. Detta innebÀr attrunt 96 % av Sveriges aktiebolag kan vÀlja bort revisionen.Problemformulering:Den nya vÀndning som förslaget presenterar stÀller frÄgan om revisionspliktens varande i ettnytt ljus.

För omvÀrlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pÄgick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstÄdd med de finansiella svÄrigheterna men valde ÀndÄ att inte pÄpeka detta i revisionsberÀttelsen. Flera studier indikerar att detta Àr fallet Àven för andra bolag dÄ resultaten visade pÄ en liten andel going-concern utlÄtanden trots hotande konkurs. Det hÀr vÀcker tankar om revisorns utlÄtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen vÀckte Àven frÄgor kring revisorns oberoende dÄ det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera Är.