Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten får i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har även varit att se hur väl företag förmedlar sina kärnvärden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som är viktigt när det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter när de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant är att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik där de säljer sina produkter, men de har även återförsäljare som säljer samma produkter och blir på så sätt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumärke och kärnvärden som de måste leva upp till kan de inte sänka priserna på sina produkter på samma sätt som deras återförsäljare kan. Skulle då lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna får i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumärkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig på en modell som beskriver hur en bra användarupplevelse kan skapas.

Varulager är en post som tar upp en mycket stor del av ett företags tillgångar. Värderingsproblematiken är väldigt stor och många företag lägger ner betungande arbete för en korrekt värdering av sitt varulager. Vi har därför valt att studera hur tillverkande företag inom olika branscher skiljer sig från varandra vid värdering av varulager.Tillverkande företag är företag som har olika slags tillverkning. I den här typen av företag förädlas produkter från obearbetade råvaror till färdiga produkter. På så sätt uppstår tre olika lager, lager av råvaror, produkter i arbete och lager av färdiga varor.Vid värdering av dessa lager finns olika flödesmodeller och värderingsprinciper att tillgå.

Detta är en studie om föräldrars tankar om maten som serveras barnen i förskolan samt vilka åsikter de har om förekomsten av sötsaker och sötade produkter. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar till barn från två olika förskolor i en kommun. Tre föräldrar på varje förskola fick svara på frågor om deras tankar om maten på förskolan och vad de har för inställning till att det serveras sötsaker på förskolan.          Flera undersökningar visar att socker inte är bra ur hälsosynpunkt. Sötsaker är en bidragande orsak till flera ohälsosamma tillstånd och sjukdomar. De flesta av föräldrarna var eniga om att det var bra att erbjudandet av sötsaker i förskolan minskat.

Sedan 50-talet har flera empiriska studier bevisat att det finns positiva samband mellan prisoch kvalitet på flera konsumentvarumarknader i olika länder. Även om korrelationen mellanpris och kvalitet vanligtvis är relativt låg, använder konsumenterna ändå priset som entumregel för att bedöma kvaliteten. I uppsatsen visas det empiriska sambandet mellan pris ochbedömd kvalitet för ett antal konsumentprodukter i Sverige som konsumenttidningen Råd &Rön har kvalitetstestat år 2011. Analysen baseras i huvudsak på Spearmansrangkorrelationstest (rs). Resultaten i vår uppsats är i linje med tidigare studier.

Kommunikation mellan konsumenter om produkter, word-of-mouth (WOM), kan påverka konsumenters köpbeslut. Därför är det viktigt att förstå varför konsumenter sprider information om produkter. Tidigare forskning har till stor del undersökt drivkrafter bakom WOM som ett generellt koncept, men på grund av att vi allt mer kommunicerar via elektroniska kanaler kan motiven bakom att sprida WOM ha förändrats. Forskning om detta kan bidra med ny kunskap inom området, varför denna undersökning syftar till att studera vilka drivkrafter som finns bakom electronic word-of-mouth (eWOM). En självadministrerad enkät besvarades elektroniskt av 150 respondenter för att undersöka sju olika drivkrafter.

Den allt snabbare växande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering på produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mål var att utveckla ekologiska desserter med bär som huvudråvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin färdiga desserter med fokus på bär och ekologi. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att få förståelse för förutsättningarna att utveckla ekologiska desserter med bär. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att få ett förhållningssätt till desserter, ekologi, mervärden och bär, dessutom en produktutveckling.

I och med att informationsteknologin (IT) har utvecklats så har det uppkommit nyamöjligheter att kommunicera över allt längre avstånd. Samtidigt har marknaden förmånga IT-företag blivit allt mer global vilket innebär att produkter behöver anpassasoch utformas så de kan användas i flera olika länder. Inom interaktionsdesign försökerman jobba nära de presumtiva användarna för att utvärdera produkter, genom såkalladeanvändbarhetstester, innan de lanseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkommunikationen mellan deltagare som befinner sig på samma fysiska plats somtestledare skiljer sig stort från kommunikationen mellan deltagare och testledare sominte gör det och hur detta påverkar användbarhetstestet och dess tolkning. Dettaundersöks genom kommunikationsanalys av inspelningar av två användbarhetstest, tvådär testledare och deltagare befinner sig på samma plats och två då de inte gör det.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online ? en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad.

I denna uppsats har vi undersökt ett produktutvecklande IT-företag med rötter från konsultbranschen. Syftet med uppsatsen var att se hur ett produktutvecklande IT-företag skiljer sig från ett konsultföretag. Vi har även undersökt hur det produktutvecklande företagets rötter från konsultbranschen påverkar arbetet med produktutvecklingen. Vi undersökte detta genom att på ett IT-företag göra en kvalitativ studie som främst bestod av intervjuer. Med hjälp av teorier har vi undersökt företaget inom fyra olika områden: företagets systemutvecklingsarbete, skillnader mellan tjänster och produkter, organisationens utveckling och företagets interorganisatoriska nätverk.

We are more aware than ever about our impact on the common environment and the world's population. Consumption awareness can be one way to take social and environmental responsibility. This study aims to examine young adults' (19-30 years) attitudes toward consumption awareness in Sweden. Consumption awareness is treated in this study as the consumption of environmental and fair-trade labeled products that have been certified of a third party. The study is limited to everyday commodities, which in this case is groceries, household consumables and clothing.

Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad organisationen Rättvisemärkt vill kommunicera med sitt varumärke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige på Rättvisemärkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i Rättvisemärkts kampanj ?Vi dricker Rättvisemärkt kaffe?, utreder vi våra frågeställningar för att kunna uppnå undersökningens syfte.Rättvisemärkt är ett varumärke eller snarare en produktmärkning, vilket innebär att endast produkter kan vara märkta, inte företag, platser eller annat. Det är ett mervärde åt företag eller produkter. Varumärket Rättvisemärkt påträffas på bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler.

Problemområde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebär tyvärr en hel del problem. Det tydligaste vi står inför idag är att IP-adresserna håller på att ta slut. För att bli av med problemet används olika temporära lösningar ("lappningsteknik") men även en permanent lösning utvecklas, nämligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har även många andra funktioner så som säkerhet och bättre routinglösningar. Vi ställde oss då frågan varför har ingen övergång skett trots dessa fördelar. Frågeställning: Var i övergången mellan IPv4 och IPv6 står vi idag? Varför har inte övergången mellan IPv4 och IPv6 redan skett? Vilka är de största anledningarna och vilka fler möjliga finns det? Slutsats: Arbetet visar att tiden för en övergång ännu inte är inne.

Detta examensarbete är resultatet av en utredning av tvättning och rengöring av produkter som tillverkas på Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. Arbetet är uppdelat på två huvudområden, tvättning i processen samt slutgiltig renhet. Skillnaderna mellan dessa är framförallt att det finns fastställda krav på den slutgiltiga renheten för artiklarna men en motsvarande märkning saknas för de olika tillverkningsstegen. Idag tvättas ungefär 70% av TMAs artiklar i en central tvättstation. I och med detta uppstår en hel del problem med ledtider och kvalitet.