Bakgrund och problem: Genom att erbjuda val vid redovisning av aktuariella vinster ochförluster minskar möjligheten till jÀmförelse mellan bolag och lÀnder. IASB har valt attgenomföra ett borttagande av korridormetoden, vilket Àr den redovisningsmetod som i dagslÀgettillÀmpas av majoriteten av företagen pÄ Stockholmsbörsen Large Cap-lista. Detta har belystssom ett problem i flertalet studier och kommer leda till en vÀsentlig pÄverkan för mÄnga av deföretag som tvingas till ett byte 2013.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka varför vissa företag pÄ Stockholmsbörsen inte tillÀmparkorridormetoden och vilken metod de valt istÀllet samt vad den reviderade standarden IAS 19kan komma att fÄ för effekt för företag som tvingas till ett byte frÄn korridormetoden 2013.AvgrÀnsningar: Uppsatsen studerar enbart företag noterade pÄ Stockholmsbörsen Large Caplista.Vidare kommer enbart de företag som tillÀmpar förmÄnsbestÀmd redovisning avpensionsÄtagandet att studeras. En avgrÀnsning till industrisektorn enligt OMX Nasdaq ICBindelning har sedan gjorts för att djupare studera företagens motiv till att redovisa i övrigttotalresultat samt de förvÀntade effekter av borttagandet av korridormetoden.Metod: Uppsatsen baseras pÄ en flerfaldig strategi dÀr bÄde en kvantitativ och kvalitativ metodtillÀmpats. Vid insamlandet av de totalt 58 Ärsredovisningarna frÄn företag noterade pÄStockholmsbörsen Large Cap-lista som ligger till grund för studien tillÀmpades en kvantitativansats.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

Under Ă„r 2001 skedde en stor börsnedgĂ„ng som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framtrĂ€dde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att Ă„terupprĂ€tta förtroendet blev företagen tvungna att gĂ„ mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns nĂ„gra oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra Ă€garstruktur. Även medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Undersökningens utgÄngspunkter Àr att studera hur pedagoger i Är 1 arbetar med bildÀmnet, samt vad de anser om Àmnet bild. I studien ingÄr fyra pedagoger som alla Àr verksamma i Är 1. De arbetar tvÄ och tvÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollÀrarutbildning, den andra genom sin lÀrarutbildning, dock tycker pedagogen att det Àr för lÀngesedan och dÀrmed inte lÀngre aktuellt och fÀrskt i minnet.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag Ă€r skyldiga att tillĂ€mpa. Även onoterade kan vĂ€lja att anvĂ€nda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvĂ„ng. Detta utgör ett stort steg i den pĂ„gĂ„ende harmoniseringsprocess som tog sin början pĂ„ 1960-talet, vars syfte Ă€r att skapa ett gemensamt redovisningssprĂ„k. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas, dvs. till anskaffningsvĂ€rde eller till verkligt vĂ€rde.

Titel: Revisionsplikt och trovĂ€rdighet ? ur ett Ă€garperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st smĂ„ aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.FrĂ„gestĂ€llning: Anser Ă€garna i smĂ„ aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle pĂ„verka bolagets trovĂ€rdighet gentemot dess intressenter?Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att beskriva smĂ„ aktiebolags trovĂ€rdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt pĂ„verkar trovĂ€rdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkĂ€ter, pĂ„ 100 st slump- mĂ€ssigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: Ă„rsomsĂ€ttning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anstĂ€llda.Empiri: Presentation av enkĂ€tsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovĂ€rdighet skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenĂ€rerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. DĂ€remot anser de inte att trovĂ€rdigheten skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovĂ€rdigheten mellan Ă€gare och bolagsledning skulle pĂ„verkas negativt, vilket förklaras av att Ă€gare/bolagsledning till 96 % av fallen Ă€r samma personer.

Den externa redovisningen Ă€r ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande pĂ„ externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprĂ€ttats med hĂ€nsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning dĂ€remot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertillĂ€ggsinformation i den externa redovisningen.Under de senaste Ă„rtiondena har behovet av tillĂ€ggsinformation ökat med hĂ€nsyn tillförekomsten av företagets övervĂ€rde pĂ„ marknaden. ÖvervĂ€rdet innebĂ€r att det finnsresurser som inte tas upp till balansrĂ€kningen men som skapar vĂ€rde för företaget. Ettexempel pĂ„ en sĂ„dan resurs Ă€r humankapitalet.

FrÄgestÀllningVad har affÀrssystemet för pÄverkan pÄ den interna redovisningen? Hur pass beroende Àr företagen av affÀrssystemet? Vad finns det för fördelar och nackdelar med systemet? Vad hÀnder om systemet slutar fungera?SyfteSyftet med denna studie var att undersöka och analysera hur de valda företagen anvÀnder sig utav affÀrssystemet SAP i arbetet med den interna redovisningen samt att undersöka hur betydelsefullt SAP Àr för arbetet med den interna redovisningen.MetodUppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr fem respondenter pÄ de valda företagen har intervjuats. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes semistrukturerade frÄgor. En induktiv metod anvÀndes eftersom nya teorier skapades utifrÄn empirin.SlutsatsImplementeringen av ett affÀrssystem har visat sig haft en stor pÄverkan pÄ den interna redovisningen. De bÄda företagen Àr överens om att affÀrssystemet har varit en bidragande orsak till varför de inte har nÄgon avskild intern redovisning.

FörhÄllandena mellan agentteorins aktörer, frÀmst mellan principalen, dvs. aktieÀgarna, och revisorn men Àven mellan principalen och agenten, dvs. företagsledningen, har rubbats. Det gÄr inte pÄ förhand att dra generella slutsatser om hur och till vilken utstrÀckning Sarbanes-Oxley Act kommer att pÄverka revisorernas arbete respektive den interna kontrollen hos amerikanska dotterbolag verksamma i Sverige. Utfallet för bÄde revisorernas och företagens del beror pÄ förhÄllandena i den specifika revisionsbyrÄn respektive det specifika företaget.

I detta examensarbete var syftet att undersöka förskollÀrares förhÄllningssÀtt till att anvÀnda rörliga bildmedier och de faktorer som pÄverkar dessa förhÄllningssÀtt. De frÄgestÀllningar som studien undersökte var: Vilka rörliga bildmedier rapporterar förskollÀrarna att de anvÀnder? Hur motiverar förskollÀrarna anvÀndning eller icke anvÀndning av rörlig bild? Vilka ramfaktorer begrÀnsar eller underlÀttar arbetet med rörlig bild? För att behandla dessa frÄgor skickades enkÀter ut till landsbygdsförskolor och stadsförskolor. Totalt blev det 56 svar som behandlades i studien. Det genomfördes Àven Ätta intervjuer med förskollÀrare.

Denna studie behandlar IKT och Bild som lÀrandeverktyg. PÄ grund av det studerade omrÄdets komplexibilitet fann vi tidigt att det krÀvdes en omfattande litteraturstudie kring tidigare forskning inom omrÄdena IKT och bild, allra helst eftersom vi utifrÄn vÄrt syfte Àven har fÄtt studera konvergensen mellan IKT och bild i lÀrandesammanhang. Genom litteraturstudier har vi undersökt hur IKT och bild beskrivs som lÀrandeverktyg i styrdokument, rapporter och aktuell forskning. Vi har ocksÄ gjort en empirisk studie med syfte att undersöka hur studenterna i lÀrarutbildningens första termin upplevt IKT och bild som lÀrandeverktyg utifrÄn tre specifika kurser i den första terminens allmÀnna utbildningsomrÄde. I vÄr empiriska studie har studenterna fÄtt reflektera över huvudsakligen följande tre frÄgestÀllningar: Hur de upplevde IKT och Bild innan de pÄbörjade sin utbildning, hur de upplevde IKT och bild som lÀrandeverktyg efter den första terminen samt hur de har sett pÄ IKT och Bild som lÀrandeverktyg i sin kommande lÀrarprofession.

Syftet med studien Àr att genom diskursanalys lyfta fram exempel pÄ medias bild av kvinnan. Materialet för analysen bestÄr av artiklar som berör skönhet, kropp och hÀlsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder pÄ tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, lÀs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna dÀr vi fÄr förslag pÄ val av handlingar för att uppnÄ samma (sjÀlv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mÀnsklig tillvÀxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att vÀlja och förhÄlla sig till rÄdande explicita och implicita normer i den samhÀlleliga kontexten. Normerna bygger pÄ mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhÀllet utifrÄn hur avvikande val kring skönhet, kropp och hÀlsa bestraffas.

Införandet av IFRS 3 inom EU och dÀrmed Àven Sverige, omfattar företag som har aktier och andra vÀrdepapper noterade pÄ en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att fÄ en vÀrdering av goodwill och immateriella tillgÄngar som ligger nÀrmare marknadsvÀrdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrÄn ett globalt perspektiv, men det Àr en omstÀllning som inte Àr problemfri. FörÀndringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frÄgestÀllningar som vi arbetat med att söka svar pÄ. För att fÄ svar pÄ de hÀr frÄgorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frÄgestÀllningen.

Denna studie syftar till att ge en fördjupning inom redovisning av immateriella tillgÄngar. Genom litteraturstudier samt intervjuer med revisorer kartlÀggs de problem som finns i nuvarande redovisningsregler och rekommendationer. En jÀmförelse med IAS 38 görs för att se om införandet av dessa regler minskat problemen. Alternativa lösningar diskuteras. Vid analys av ett företag Àr det viktigt att utomstÄende intressenter fÄr information om de tillgÄngar, sÄvÀl materiella som immateriella eller finansiella, som finns i företaget.