Vad anser pedagoger i sĂ€rskolan att deras arbete med bild och skapande tillför eleverna och undervisningen? Ämnet Ă€r intressant eftersom fĂ„ undersökningar om den pedagogiska praktiken i sĂ€rskolan har hittats. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka hur pedagoger arbetar med bild och skapande, vilka syfte och mĂ„l de har och vad de anser att bild och skapande tillför eleverna och undervisningen i sĂ€rskolan.Vygotskijs (2003) kulturhistoriska dialektiska teori har anvĂ€nts i studien, eftersom den Ă„beropar ett estetiskt synsĂ€tt, en helhetssyn, dĂ€r man tror pĂ„ individen som ett kreativt subjekt. Relationen mellan barn och vuxna Ă€r betydelsefull, barnet behöver vĂ€gledning och vad barnet kan göra idag med vuxenhjĂ€lp, kommer de att vara kapabelt att göra sjĂ€lvstĂ€ndigt i morgon (Vygotskij, 2003). I litteraturdelen tas upp att bildĂ€mnet har en viktig roll i skolans uppdrag, Ă€mnet ska bĂ„de vara en del av helheten och samtidigt ansvara för karaktĂ€ristiska inslag (Wetterholm, 2001).

Åttiotalisternas instĂ€llning till arbete har omtalats mycket i media. Det har sagts att de Ă€r karriĂ€rinriktade, sociala och inte har nĂ„got emot temporĂ€ra anstĂ€llningar. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ ansats undersöka förvĂ€ntningar och uppfattningar om arbete hos representanter frĂ„n denna generation och jĂ€mföra dessa med en bild som presenterades i ett antal publicerade artiklar. Studiens resultat baserades pĂ„ halvstrukturerade intervjuer som tolkades genom induktiv tematisk analys och resulterade i sju teman. Resultatet gav visst stöd Ă„t artiklarnas bild, frĂ€mst gĂ€llande personlig utveckling och individualism.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens Àr en av företagens viktigaste tillgÄngar. I fotbollsklubbar Àr det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. DÀremot i traditionella företag Àr det de anstÀllda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar pÄ elitnivÄ Àr det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anstÀllda som en tillgÄng i balansrÀkningen. NÀr ett företags intelligens till största del bestÄr av de anstÀlldas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.

Bakgrund: Krav pÄ ökad information och transparens i Ärsredovisningar har varit ett debatterat Àmne de senaste Ären. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmÀrksammats med anledning av de ökad krav pÄ upplysningar som standarden stÀller dÀribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. AnvÀndandet av IFRS 7 blev lag Är 2007 och gÀller vid upprÀttande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och dÀrmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som stÀlls pÄ företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förÀndrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte Àr att analysera bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om nÄgon förÀndring skett i mÀngden upplysningar som lÀmnats i Ärsredovisningar för Är 2010 jÀmfört med Är 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har anvÀnts för att genomföra undersökningen.

Den hÀr uppsatsen handlar om förutsÀttningar för skapande verksamhet för barn i Ärskurs 1 och 2 samt pÄ fritidshem i Stockholmstrakten. NÀr och hur anvÀnds skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berÀttelser eller som hjÀlp att lÀttare förstÄ basÀmnen. Eget skapande, mest i form av teckning anvÀnds som nÄgot att göra i vÀntan pÄ att lÀrare ska komma eller för att vÀnta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frÄgestÀllning har varit vilka förutsÀttningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan Àr bra för inlÀrningen och förstÄelsen. Men att bara lÀgga till bilder i ett textmaterial eller tvÀrtom, garanterar ingen förbÀttring. Hur kan text och bild samverka frÄn ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förstÄelsen om funktioner i ett komplext system? Det Àr frÄgan jag stÀller mig i denna studie och avgrÀnsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren Àr framstÀlld av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vÄrd och omsorg.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.

PÄ Trafikverkets centrala funktion IT anvÀnds Team Foundation Server 2010 för projekthantering. UtifrÄn detta system det Àr det möjligt att fÄ fram mÀtetal som visar information om olika projekt. I denna fallstudie undersöks, med hjÀlp av intervjuer, vilka av dessa mÀtetal som kan anvÀndas för att visa en relevant bild av kvaliteten pÄ ett systemutvecklingsprojekt. En modell presenteras för hur olika mÀtetal skulle kunna vÀgas samman för att fungera som en siffra pÄ ett projekts kvalitet/hÀlsa. Till sist utvÀrderas om mÀtetal frÄn TFS Àr tillrÀckliga för att ge en bra bild av kvaliteten pÄ ett systemutvecklings-projekt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolÀmnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare Àr examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lÀra sig de olika Àmnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lÀra sig. Studien genomförs med hjÀlp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, dÀr vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med Àmnet bild enligt eleverna Àr att ha roligt i skolan, göra nÄgot icke teoretiskt samt att bild som skolÀmne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med Àmnet engelska Àr enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

Bakgrund och problem: K2-regelverket Àr framarbetat utav BokföringsnÀmnden ochskatteverket. Detta regelverk gÀller Àn sÄ lÀnge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket Àr att det skall förenkla redovisningen och dÀrigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslÄs Àr delsgenom fÀrre periodiseringar men ocksÄ att företag kan anvÀnda sig avschablonmÀssiga vÀrderingar. Mindre aktiebolags frÀmsta intressenter, skatteverketoch lÄngivare anvÀnder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

I dagens samhÀlle finns ett stort fokus pÄ miljö och att företag ska arbeta med hÄllbarhet. Efter flera uppmÀrksammade skandaler har kraven pÄ företagens hÄllbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett av de mest förekommande begreppen inom hÄllbar utveckling och bestÄr av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt. HÄllbarhetsredovisning Àr frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna Àr Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hÄllbarhetsredovisning.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker, utifrĂ„n en beskrivande idĂ©analys, hur begreppet nivĂ„gruppering har anvĂ€nts över tid i lĂ€roplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivĂ„gruppering generellt men Ă€ven specifikt för/mot organisatorisk nivĂ„gruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivĂ„gruppering (inom klassens ram). I lĂ€roplanerna och förarbeten till dessa eftersöks Ă€ven om nivĂ„gruppering föresprĂ„kas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivĂ„grupperingen det vill sĂ€ga lĂ€raren eller eleverna.Undersökningen byggs pĂ„ tidigare forskning kring nivĂ„gruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som upptrĂ€der dĂ€ri. UtifrĂ„n dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar Ă€ven argument som inte upptrĂ€der i forskningsgenomgĂ„ngen.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som upptrĂ€der i tidigare forskning Ă„terfinns i en eller flera förarbeten respektive lĂ€roplaner och att det största antalet av argumenten vĂ€nder sig mot nivĂ„gruppering (Ă€ven om det finns mĂ„nga för nivĂ„gruppering ocksĂ„ och frĂ€mst vad gĂ€ller pedagogisk nivĂ„gruppering). Trots detta har nivĂ„gruppering anvĂ€nts och anvĂ€nds fortfarande.

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hÄllbar utveckling av sina lokalsamhÀllen. Samtidigt Àr social ekonomi bÀst pÄ socialt ansvar med en hög tillvÀxt inom Europa. HÄllbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. DÀrför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien Àr alltsÄ att undersöka och jÀmföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mÄtt för att mÀta de sociala mÄlen anvÀnds och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt (och en induktiv ansats) har anvÀnts för att utföra studien.