Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har mer och mer av företagens vÀrde börjat bestÄ av immateriella tillgÄngar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgÄngar syns inte i den traditionella redovisningen och dÀrför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med att allt fler tillÀmpar denna typ av redovisning sÄ har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det Àr dock inte sÀkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i Àmnet Rörlig Bild pÄ gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjÀlp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt pÄ vilket sÀtt ett normkritiskt förhÄllningssÀtt kan prÀgla undervisningen samt motverka krÀnkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlÀttat deras skrivande samt lÀrt dem skriva bÀttre och mer spÀnnande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jÀmfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att nÄgon har blivit krÀnkt..

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

MÄnga smÄföretagare sköter inte sjÀlv all sin redovisning utan köper hela denna tjÀnst eller delar av den frÄn en extern redovisningskonsult. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka hur denna information förstÄs och anvÀnds i smÄföretag. KunskapsnivÄn hos smÄföretagaren kan vara en faktor, men Àven vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sÀtt som informationen presenteras pÄ. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med smÄföretag samt en redovisningskonsult. VÄr studie visar pÄ att denna redovisningsinformation presenteras pÄ ett för dessa smÄföretag förstÄeligt och anvÀndbart sÀtt.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nÀmnts Àr bristfÀllig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte gÄr att utlÀsa vilken risk ett företag Àr exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Sedan den 1 januari 2005 ska alla noterade svenska företag följa de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS i sin koncernredovisning. En bransch som har pÄverkats av detta Àr byggbranschen som i sin redovisning av entreprenader ska anvÀnda sig av metoden successiv vinstavrÀkning. NÀr denna metod anvÀnds berÀknas intÀkterna utifrÄn entreprenadens fÀrdigstÀllandegrad. Vid faststÀllandet av fÀrdigstÀllandegraden rekommenderas och anvÀnds en berÀkning utifrÄn produktionskostnader. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns andra berÀkningsmetoder som ger ett mer rÀttvisande resultat utifrÄn redovisningens kvalitativa egenskaper och grundlÀggande principer.

Detta arbete vÀnder sig till aktiva pedagoger och lÀrarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i mÄnga skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen Àr det som vi tycker ska tillÀmpas i större utstrÀckning undervisningsmÀssigt för elevernas förstÄelse men anvÀnds bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rÀtt i klassrummet? VÄr problemprecisering Àr dÀrför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vÄr problemprecisering anvÀndes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar har en enkÀtundersökning gjorts, dÀr 60 gymnasieelever fick ingÄ. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen anvÀnts. De centrala teorier som studien utgÄtt ifrÄn Àr dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats Àr att det frÀmst Àr en positiv bild av Zlatan som mÄlas upp, bÄde hos eleverna och i de valda artiklarna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor med olika pedagogisk inriktning ser pÄ mötet med barn inom bild- och formskapande. FrÄgestÀllningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen pÄ barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger Àr gjorda pÄ en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna Àr inspelade pÄ band och samtidigt gjordes Àven anteckningar. Intervjuerna Àr sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna Àr Àven fotografier tagna pÄ förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.