Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och anvÀnder sina hÀlsobokslut..

Bakgrund och problem: Det nya förslaget pÄ leasingnormen innebÀr att alla leasingavtal kommer att redovisas som tillgÄngar i leasingtagarens balansrÀkning. GrÀnsdragning mellan operationella och finansiella leasingavtal tas bort. Om leasegivaren överför de betydande riskerna och förmÄnerna hÀnförliga till den underliggande tillgÄngen skall bolaget redovisa en försÀljning istÀllet för leasing. Redovisning av operationella leasingavtal i leasingtagarens balansrÀkning innebÀr att nyckeltalen förÀndras vilket kan ha pÄverkan pÄ lÄnerÀntan. DÀrför Àr det av betydelse att undersöka vilken pÄverkan den nya leasingstandarden har pÄ redovisning inom rederibranschen.Syfte: Att redogöra för de viktigaste förÀndringarna som den nya normen innebÀr för redovisning inom rederibranschen.

Sedan nÄgra Är tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förÀndrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall ocksÄ onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde. Metoden för anvÀndandet av verkligt vÀrde heter verkligt vÀrdemetoden och innebÀr att vÀrdeförÀndringar pÄ fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansrÀkningen.I denna uppsats tillÀmpar vi verkligt vÀrdemetoden pÄ det allmÀnnyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet Àr att se vad det skulle kunna innebÀra att tillÀmpa verkligt vÀrdemetoden i ett allmÀnnyttigt fastighetsbolag.

Kunskap har blivit en allt viktigare framgÄngsfaktor för företag de senaste Ären. Tydligast syns det inom nÀringslivet dÀr antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som Àven kallas humankapital och Àr en del av det intellektuella kapitalet, har dÀrmed fÄtt en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgÄng. För att Äterspegla en rÀttvisande bild av tillgÄngarna Àr det dÀrför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i Ärsredovisningen vilket ger upphov till stora vÀrderingsproblem. I studien görs dÀrför en jÀmförelse med fotbollsklubbar som köper och sÀljer spelarkontrakt och dÀrmed fÄr en naturlig vÀrdering i balansrÀkningen.

SammanfattningSom hjÀlp för att upprÀtta redovisningen köper mÄnga smÄföretagare redovisningstjÀnster frÄn redovisare. UtifrÄn kontakt med en revisor har vi givits bilden att smÄföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat mÄste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstÄr vad redovisningen ska anvÀndas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps frÄn redovisningskonsulter kan anvÀndas för att förbÀttra företagets ekonomiska stÀllning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas frÄn konsulten till företagaren pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt?För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie dÀr vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan anvÀndas? samt hur de vÀljer att paketera informationen? För att fÄ en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi Àven intervjuat tre Äkeriföretagare.Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen Àr att företagarna har en vilja att anvÀnda redovisningsinformationen i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd frÄn redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras pÄ ett sÀrskilt sÀtt..

Bakgrund och problemFörvÀrvad goodwill skall inte lÀngre skrivas av utan istÀllet genomgÄ en nedskrivningsprövning minst en gÄng per Är, Àven om det inte finns nÄgra indikationer pÄ vÀrdenedgÄng. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebÀr de nya reglerna omfattande upplysningskrav gÀllande de uppskattningar som anvÀnts vid nedskrivningsprövningen. TvÄ studier som gjordes direkt efter införandet Är 2005 visade att relativt mÄnga företag har med svÄrigheter gÀllande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. BÄda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbÀttringar under kommande Är.ProblemformuleringMed bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: GÄr det att se en förÀndring gÀllande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för Är 2008 jÀmfört med Är 2005?SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gÀllande koncernmÀssig goodwill i IAS 36 punkt 134 i Ärsredovisningen för Är 2008 jÀmfört med Är 2005.MetodStudien har genomförts enligt den kvantitativa metoden.

Kunskapsföretag Àr ett företag som förlitar sig pÄ sin personals kunskap, humankapitalet, som intÀktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid vÀrderingen av kunskapsföretaget, bÄde för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka om kunskapsföretagen ansÄg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i sÄ fall kringgÄr detta problem.Undersökningen genomfördes i tvÄ steg.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill pÄ koncernnivÄ. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars Är 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle trÀda i kraft den 1 januari Är 2005. Publiceringen avser att förbÀttra kvaliteten pÄ den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS Är 2005. Vilka konsekvenser det fÄr för redovisningen av goodwill och hur vÀl de nya reglerna harmoniserar med redan rÄdande redovisningsprinciper som rÀttvisande bild.

SjukfrÄnvaron i Sverige ökade mellan Ären 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut frÄn 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att fÄ tillgÄng till en tydligare statistik över sjukfrÄnvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrÄnvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle pÄverkas och vilja förbÀttra sjufrÄnvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet ocksÄ upp ett mÄl om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur motiven till lagÀndringen har uppfattats och verkstÀllts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas pÄ just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrÄnvaro Àn bÄde privata arbetsgivare och landsting.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer dÄ hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur lÄntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har pÄ sÄ sÀtt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den anvÀnda metoden Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer samt studier av pÄ marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument.Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en lÄntagares synvinkel Àr av intresse i frÀmst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillÀmpas av lÄntagare i syfte att undvika att hamna i en situation dÀr aktiebolagslagen krÀver att en kontrollbalansrÀkning upprÀttas och i förlÀngningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant dÄ lÄntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppstÀllda villkor i kreditavtalet.

Sammanfattning: Det har under lÄng tid tillbaka varit praxis att tillÀmpa alternativregeln vid intÀktsrapporteringen av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning, vilket innebÀr att man som redovisare vÀljer att inte aktivera företagets ofakturerade pÄgÄende arbeten. I HFD 2011 ref. 20 blev det faststÀllt att omrÄdet pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning Àr frikopplat frÄn beskattning. Det i sin tur innebar att de flesta normgivningsorgan Àndrade sina rÄd och rekommendationer, dock inte BFN.Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur parterna och instanserna i fallet frÄn 2011 har argumenterat i frÄgan samt att se hur domen pÄverkar redovisningen av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning.För att kunna genomföra studien och finna svar pÄ studiens forskningsfrÄgor har vi intervjuat fyra utvalda respondenter och grundligt undersökt akten frÄn rÀttsfallet 2011. Vi har Àven tagit del av den pÄgÄende debatten gÀllande studiens omrÄde i tidskriften Balans.

I dagens samhÀlle Àr information av alla slag viktig, framförallt Àr den ekonomiska informationen i Ärsredovisningen mycket viktig för dess mÄlgrupp; företagets intressenter. Revisorn Àr den som kvalitetssÀkrar informationen och garanterar att den ger en rÀttvisande bild av företagets resultat och stÀllning. Varulagret Àr en mycket svÄrvÀrderad tillgÄng och Àr som regel en vÀsentlig balanspost i företagets redovisning. VÀrderas den fel innebÀr det ett stort utslag pÄ företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager Àr denna vÀrdering extra besvÀrlig, speciellt de indirekta kostnaderna.

SammanfattningI Sverige mÄste alla aktiebolag stora som upprÀtta och lÀmna en Ärsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen pÄ tillfredstÀllande sÀtt. Syftet med revisionen Àr att se om redovisningen ger en rÀttvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en revisionsberÀttelse. Denna revisionsberÀttelse kan antingen vara ren det vill sÀga att redovisningen ger en rÀttvisande bild över företaget. Den kan Àven vara oren det vill sÀga att revisorn inte anser att redovisningen ger en rÀttvisande bild över företaget.