?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur svenska börsnoterade företag pÄ Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv pÄ 2000-talet och dÀrefter se vad som kan skapa bÀttre förstÄelse för redovisningreglerna genom att tillÀmpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin bestÄr av 29 svenska börsnoterade koncerners Ärsredovisningar under Ären 2000-2005. SekundÀrdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhÀmtats frÄn internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger pÄ en genomgÄng och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att pÄverka standarder och dÀrmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen anvÀnds sedan för att analysera empiriresultaten.

Denna uppsats har behandlat Ă€mnet valutasĂ€kringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag frĂ„n att vid koncernredovisning anvĂ€nda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfĂ€rdade av IASB. ÖvergĂ„ngen har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förĂ€ndrad syn pĂ„ vĂ€rdering och klassificering av valutasĂ€kringar.Problem uppstĂ„r vid övergĂ„ngen dels till följd av den Ă€ndrade synen pĂ„ redovisning och Ă€ven tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasĂ€kringar vĂ„llat ytterliggare problem dĂ„ de har varit komplexa och förĂ€nderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmĂ€rksamma de skillnader som finns gĂ€llande klassificering, vĂ€rdering och redovisning av valutasĂ€kringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svĂ„righeter som övergĂ„ngen medfört.För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasĂ€kringar studerats.

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig pÄ redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, Àr jÀmförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jÀmförbarheten. Det skÀl som anges baserar sig pÄ regler stipulerade i IFRS.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Sverige och vÀrlden har under de senaste Ären fÄtt uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lÀtt att lÄna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spÄren av god tillgÄng pÄ kapital Àr företagsförvÀrv alltid aktuella. En relevant frÄga för varje köpare Àr dock hur ett förvÀrv skall redovisas. Hur företagsförvÀrv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgÄtt genomgripande förÀndringar de senaste Ären.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Atomer och molekyler kanske Àr komplext för mÄnga, men i en lÀrarhandledning har jag försökt att lÀra ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. LÀrarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att fÄ en bild av vardagsförestÀllningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat Àr att det gÄr att lÀra ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för nÄgot. Eleverna hade bra koll pÄ olika grundÀmnen, fick intresse för att anvÀnda sig av stereolupp för att se nÀrmare pÄ föremÄl..

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poÀng, i Äk 2 pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen Àr om de för kursen angivna betygskriterierna rÀcker till för att sÀtta betyg i ett Àmne som förutsÀtter ett kreativt arbete. Forskningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. IntervjufrÄgorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gÀllande betygsÀttning överhuvudtaget och betygsÀttning i praktiska Àmnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Studiens syfte Àr att undersöka och förstÄ samt jÀmföra företagsledningars, revisorers och analytikers uppfattningar och Äsikter om IASBs utkast till standard, ED 3. Uppsatsen syftar framför allt till att undersöka huruvida dessa tre aktörer tror att ett införande av utkastet kommer leda till en redovisning som ger en mer rÀttvisande bild av tillgÄngen goodwill, Àn vad dagens svenska goodwillregler ger, samt vilka konsekvenser ett införande av ED 3 kan fÄ för de tre aktörerna. Vi har valt en kvalitativ metod för att nÄ en djupare förstÄelse för Àmnet. Vidare har vi gjort en multipel fallstudie dÄ uppsatsens syfte, att undersöka, förstÄ och jÀmföra de tre aktörernas Äsikter och uppfattningar, lÀttare kan uppnÄs vid en studie av fler fall Àn ett enda. VÄrt angreppssÀtt karaktÀriseras av en vÀxelverkan mellan induktion och deduktion, det vill sÀga abduktion.

RedovisningsomrÄdet bearbetas stÀndigt för att moderniseras och förbÀttras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP hÄller IASB och FASB pÄ att arbeta med ett gemensamt projekt för att förÀndra regelverket för redovisning av intÀkter. Samarbetet tog fart Är 2002 och sedermera Är 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmÀnheten att kommentera. Arbetet fortskred och Är 2010 var man följaktligen redo att utfÀrda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga Är 2011.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad revisionsbyrÄer och normgivande organ har för Äsikter om 2011 Ärs förslag till standard gÀllande redovisning av intÀkter frÄn kontrakt med kunder. Vi vill ocksÄ jÀmföra dessa Äsikter de bÄda grupperna emellan för att se om de skiljer sig Ät.

Bakgrund: Sverige har implementerat EGs fjĂ€rde bolagsdirektiv i sin nationella lagstiftning, ÅRL. Ett av de nya begreppen som implementeringen förde med sig var rĂ€ttvisande bild. I ÅRL fanns sedan tidigare begreppet god redovisningssed. Lagstiftaren valde att behĂ„lla god redovisningssed och införde samtidigt det nya begreppet rĂ€ttvisande bild. Motiveringen till detta var att de fann betydande skillnader mellan begreppen.