Sökresultat:
185 Uppsatser om Rätt Hyra - Sida 11 av 13
HÄllbara studentbostÀder : SjÀlvförvaltning av studentbostÀder
SammanfattningDenna uppsats undersöker möjligheten till sjÀlvförvaltning i studentbostÀder. Med rÄdande studentbostadsbrist i baktankarna Àr syftet med arbetet att bidra till en ökad produktion av studentbostÀder i Sverige, med mÄlet Àr att klarlÀgga studenters instÀllning till sjÀlvförvaltning. Detta ska besvaras med hjÀlp av frÄgestÀllningarna som följer: Vad innebÀr sjÀlvförvaltning?I vilken utstrÀckning kan en student hjÀlpa till med förvaltningen av bostadshuset?Hur stort Àr intresset för sjÀlvförvaltning bland studenterna?Uppsatsen grundar sig pÄ en litteraturstudie om sjÀlvförvaltning, intervjuer med fastighetsförvaltare och slutligen en enkÀtstudie, som ska klarlÀgga studenters instÀllning till sjÀlvförvaltning.Uppsatsen Àr en fördjupning av vad sjÀlvförvaltning innebÀr. Begreppet Àr svÄrtolkat, men kan förklaras som ett underhÄllsarbete inom den egna fastigheten som utförs av de boende till en reducerad hyra.
SamhÀllsfastigheter som investeringstrend : Hur kan priset motiveras utifrÄn det man vet om framtida kassaflöden?
Det finns idag en trend i viljan att investera i samhÀllsfastigheter, det vill sÀga fastigheter dÀr olika typer av samhÀllsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar Àr att Àgarna kan teckna lÄnga hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgÀst, vilket ger sÀkra kassaflöden i och med lÄg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhÀllsfastigheter Àr relativt ny för privata aktörer dÄ dessa fastigheter tidigare Àgdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sÀlja och istÀllet hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsÀgare. Studien syftar till att identifiera de osÀkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhÀllsfastigheter och frÀmst vÄrdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vÄrdfastigheter frÄn 2011 har en investeringskalkyl samt en kÀnslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhÀllsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och sÀker investering, dÄ de lÄnga kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan rÀknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga ovÀntade kostnader uppstÄr.
Att finna en produkt till ett varumÀrke : Om kapitalisering pÄ varumÀrken frÄn svensk television
Tv-kanaler stÄr inför stora förÀndringar de nÀrmaste Ären. Digitaliseringen av tv kommer att innebÀra fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sÀnker priserna pÄ reklamtid. För att inte stÄ alltför beroende av reklamintÀkter bör kanalerna dÀrför se sig om efter alternativa intÀktskÀllor, men Àven börja arbeta med att skapa starka varumÀrken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. FrÀmst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera pÄ varumÀrken genom licensiering. Licensiering innebÀr att innehavaren av ett varumÀrke hyr ut rÀtten att anvÀnda det till en licenstagare.
Fossilfri kollektivtrafik : En företags- och samhÀllsekonomisk kostnadsjÀmförelse av förnybara drivmedel för stadsbussar i Uppsala utifrÄn tre skattescenarier
Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.
Marknadsundersökning - hur en Science Park-nod pÄ glesbygden bör göras synlig
Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig pÄ glesbygden. Arbetet har utrÀttats för NÀringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frÄgor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhÀllet Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har Ànnu inte marknadsförts nÄgonting. Rapporten pÄvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjÀnsten ska efterfrÄgas av fler kunder.
EA & Organisation ? Att kartlÀgga en kartlÀggningsprocess
Denna litteraturstudie fokuserar pĂ„ Enterprise Architecture (EA), dess definitioner och underliggande ramverk. Vi har valt att göra en litteraturstudie dĂ„ access till företag med information kring EA ansĂ„gs vara svĂ„r och utesluter dĂ€rför intervjuer och andra direkta tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€tt dĂ„ vi upptĂ€ckte att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ vettig information. Zifa konferensen Ă€r en internationell EA-konsult konferens som föresprĂ„kar konsulter och sĂ€ljtekniker istĂ€llet för att fokusera pĂ„ grundvĂ€rdena av EA. Detta föreslĂ„r att ett objektivt resultat bara kunde erhĂ„llas genom en litteraturstudie. Ănnu en anledning bakom valet av studie Ă€r att EA Ă€r en grundlĂ€ggande process pĂ„ detaljnivĂ„, denna inkluderar basala saker sĂ„ som inköps-/försĂ€ljningspriser.
Bostadsförslag vid BodaÄn : ett boende för alla
 Bostaden Àr en viktig del i mÀnniskors liv. Andelen Àldre i Sverige ökar. Vilka bostÀder behöver vi i framtiden? Det Àr inte som tidigare, att kÀrnfamiljen Àr det vanligaste hushÄllet. I dag lever mÄnga ensamma.
ĂR MYNDIGHETSFEL SKĂL FĂR RĂTTELSE?
För att det ska vara tillÄtet att behandla personuppgifter ska behandlingen ha anknytning till visst ÀndamÄl. Den personuppgiftsansvarige; Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten, ska se till att de personuppgifter som behandlas Àr adekvata och relevanta i förhÄllande till ÀndamÄlen med behandlingen, att personuppgifterna Àr riktiga och, om det Àr nödvÀndigt, aktuella och att alla tÀnkbara handlingar vidtas för att rÀtta, blockera eller utplÄna sÄdana personuppgifter som Àr felaktiga eller ofullstÀndiga med hÀnsyn till ÀndamÄlen med behandlingen. Detta framgÄr av 9 § PUL som följer föreskrifterna i EG-direktivet 95/46 artikel 6. Hur lÄngt strÀcker sig rÀttelseskyldigheten enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) jÀmfört med den annullerade rÀttelseregleringen i gamla Datalagen (1973:289)? Följderna av denna otydlighet Àr att vÀldigt mÄnga restförda personer saknar möjligheten att fÄ rÀttelse av missvisande registrerade uppgifter.
Förslag till ny leasingstandard - hur pÄverkas leasetagaren och pÄverkas leasing som finansieringsform?
Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgÄngar. Det finns i nulÀget tvÄ olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.AnvÀndningen mellan de tvÄ avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal Àr den mest anvÀnda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansrÀkning vilket sÄledes bidrar till goda vÀrden pÄ deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försÀmrad jÀmförbarhet med de företag som anvÀnder finansiella avtal. IASBhar dÀrför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard dÀr olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansrÀkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt dÄ den innehÄller komplexa redovisningskrav och bidrar till försÀmrade nyckeltal.
KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling
Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.
Att ha eller inte ha nolltaxa : En fallstudie om nolltaxans fördelar och nackdelar för barn och ungdomars idrottsverksamhet i Stockholms stad
Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner pÄ grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad bestÄr en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den sÄ kallade nolltaxan. Nolltaxan innebÀr i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill sÀga att hyran Àr gratis. Det finns andra kommuner som istÀllet tar hyra för lokalerna Àven om avgifterna varierar beroende pÄ om det Àr barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgÀster som hyr lokalerna.
Motivation beroende pÄ anstÀllningsform? : En fallstudie om motivationsrelaterade skillnader mellan fast anstÀllda och inhyrda medarbetare pÄ ett bank- och försÀkringsföretag
Bemanningsbranschen vÀxer och allt fler personer blir anstÀllda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift Àr att öka flexibiliteten pÄ arbetsmarknaden. De gör det lÀttare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrÄgan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar Àmnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen Àr begrÀnsad vad gÀller inhyrda medarbetares motivation.
BerÀkning av skadestÄnd för sakskada : En undersökning av vÀrderingsmetoder
NÀr en sakskada har uppstÄtt i form av totalskada och det föreligger grund för skadestÄndsansvar, aktualiseras frÄgan om skadestÄndets storlek i form av egendomens vÀrde enligt 5 kap. 7 § 1 st. skadestÄndslagen. VÀrdeberÀkningen grundas i tre olika vÀrderingsmetoder; dagsvÀrdeprincipen, försÀljningsvÀrdeprincipen och bruksvÀrdeprincipen. Vid tillÀmpningen av dessa metoder Àr det av betydelse att beakta de bakomliggande syftena med skadestÄnd.
ĂgarlĂ€genheter pĂ„ Ăckerö : erfarenheter kring förvaltningsfrĂ„gor
I Sverige har det sedan maj 2009 varit tillĂ„tet att bilda Ă€garlĂ€genheter. En Ă€garlĂ€genhet Ă€r en typ av fastighet som Ă€r avgrĂ€nsad bĂ„de horisontellt och vertikalt och avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. ĂgarlĂ€genheten Ă€gs som vilken fastighet som helst och kan dĂ€rmed fritt hyras ut, pantsĂ€ttas, belĂ„nas och överlĂ„tas.NĂ„gra av de första att satsa pĂ„ den nya bostadsformen var det kommunala bostadsbolaget pĂ„ Ăckerö, Ăckerö Bostads AB. Bolaget startade 2009 projekteringen av ett nytt bostadsomrĂ„de som omfattades av 5 huskroppar om totalt 50 Ă€garlĂ€genheter pĂ„ BreviksĂ€ngar. Ăckerö Bostads AB styckade av 50 Ă€garlĂ€genheter varav de sĂ„lde 30 av lĂ€genheterna och behöll 20 lĂ€genheter för uthyrning.
Komponentavskrivning : - En uppsats om informationsförÀndringen i Ärsredovisningen och dess vÀsentlighet för beslutsfattare
I juni Är 2012 infördes BokföringsnÀmndens nya regelverk för Ärsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillÀmpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna Àr att företagen nu mÄste tillÀmpa komponentavskrivning pÄ sina materiella anlÀggningstillgÄngar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt dÄ fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet dÄ de ansÄg att nyttan skulle bli mycket liten i förhÄllande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger nÄgot informationsmÀssigt mervÀrde. Redovisningsexperter ansÄg dÀremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jÀmnare resultat och förbÀttrad redovisning. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förvÀntas fÄ pÄ Ärsredovisningen och dess ingÄende delar. PÄ grund av debatten angÄende huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervÀrde till redovisningen vill vi Àven undersöka effekten ur ett anvÀndarperspektiv som har avgrÀnsats till att behandla beslutsfattande.