Denna uppsats syfte Àr att undersöka elevers ansvar i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrÄn den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan mÀnniskan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att vÀlja sina handlingar, att hon har visst mÄtt av frihet. Skolans styrdokument pÄpekar hur viktigt det Àr med personligt ansvarför ett demokratiskt samhÀlle och att skolans uppgift Àr att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

MinirÀknaren har en stor del i dagens matematikundervisning pÄ gymnasieskolan. Om detta Àr bra eller dÄligtgÄr Äsikterna verkligen isÀr, men vad tycker gymnasisterna sjÀlva om sitt eget anvÀndande av minirÀknaren?MÄlet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av just detta.I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgÄr tydligt att eleverna ska behÀrska rÀkning bÄde medoch utan minirÀknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta harproblem med bland annat teckenbyten, brÄkrÀkning samt rot och potensuttryck.Arbetet har bestÄtt i tre delar. Först studerades tidigare forskning i Àmnet sedan gjordes en undersökning ochtill sist sammanstÀlldes resultaten och kring dessa drogs slutsatser.

Alla som arbetar med mÀnniskor möter frÄgor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftetmed föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vadsom varit hjÀlpsamt och inte för förÀldrar som har varit med om att förlora ett barn genomplötslig död. Fyra personer intervjuades. DÀrefter analyserades svaren utifrÄn Kvales (2009)meningsanalys. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt förde intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sÀtt att sörja, dÄ kan hjÀlpen frÄn andrabli bÄde hjÀlpsam och lÀkande.

Föreliggande kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nÀtverk har pÄ arbetsmarknaden utifrÄn sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anstÀlla personal pÄ sex olika företag. Tre frÄgor som undersöks nÀrmare i denna uppsats Àr i vilken mÄn rekryterarna anvÀnder sitt sociala nÀtverk i sitt arbete, anvÀnder de frÀmst nÀra relationer eller bekanta i anstÀllningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att anvÀndningen av sociala nÀtverk vid rekrytering har pÄ arbetsmarknaden. Vi utgÄr frÄn Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga lÀnkar. Det framkommer i vÄra intervjuer att rekryterarna pÄ de olika företagen anvÀnder sina sociala nÀtverk vid tillsÀttning av tjÀnster i olika stor utstrÀckning.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents? "cultural capital".

AbstraktDenna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning och fokus ligger pÄ Ätta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjÀlp av dessa Ätta intervjuer vill vi fÄ fram hur dessa personer upplever sin situation pÄ arbetsmarknaden och vad de sjÀlva tror ligger bakom deras svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden utifrÄn deras respektive utbildningsnivÄ. För att kunna analysera vÄra insamlade data har vi valt att anvÀnda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vÄr uppsats har vi kommit fram till att dessa Ätta informanter trots sina anstrÀngningar har misslyckats med att fÄ ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, vÄra informanter beskrev att de tror att det existerar en rÀdsla hos arbetsgivare för att anstÀlla en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund till studien: Idag stÀlls det nya krav pÄ att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrÄn kunskap och flexibilitet Àn pÄstandardiserade arbetsuppgifter. DÀrmed bör ledningenimplicera ett synsÀtt dÀr organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera mÄste samtliga anstÀllda oavsett position ha engemensam förstÄelse kring organisationens mÄl och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas pÄ enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anstÀlldas arbetssituation fungerar genom attjÀmföra de bÄda parternas uppfattningar.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invÄrt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes pÄ nio medarbetare och en chef frÄn enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i vÀstraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra pÄ avdelningennÀr det gÀller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatstrÀffarna pÄverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag pÄ förÀndringar och förbÀttringar.

Titel: Det Intellektuella kapitalets pĂ„verkan pĂ„ aktievĂ€rdet Seminariedatum: 2008-01-15 Ämne/Kurs: FEKP01 Magisteruppsats, 15 ects Författare: Cecilia EnglĂ©n Sofia Wikstrand Handledare: Leif Edvinsson Christer Kedström Nyckelord: bokfört vĂ€rde, marknadsvĂ€rde, tillvĂ€xt, förnyelse, risk, förtroende förvĂ€ntningar Syfte: Vi Ă€mnar med uppsatsen att utifrĂ„n ett antal faktorer analysera hur företag informerar om sitt Intellektuella kapital. Metod: Undersökningen i denna uppsats bygger pĂ„ tre ?pelare? i form av tre informationskĂ€llor. InformationskĂ€llorna Ă€r börsanalytikers principer, bolagsanalyser och bokslutsanalyser. I den första delen har vi anvĂ€nt oss av intervjuer, och i de övriga delarna har vi granskat tre bolag som Ă€r listade pĂ„ Stockholmsbörsen.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan Är 2007 har Skatteverket bedrivit djupgÄende utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat pÄ en sÀrskild vinstandel som utgÄr till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den sÀrskilda vinstandelen benÀmns carried interest och har skapat stor debatt pÄ riskkapitalomrÄdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÀrskilda mönster i hur införandet av lÀrplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades pÄ skolledarnas eget anvÀndande av lÀrplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns nÄgra andra möjliga samband mellan grad av anvÀndande pÄ skolorna och datortÀtheten eller elevernas Älder. För att ta reda pÄ detta behövde jag fÄ veta hur skolledarna anvÀnde sig av systemet samt hur vÀl systemet anvÀndes pÄ olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit nÄgra utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

Det hÀr Àr en undersökning om hollÀndares val att flytta till VÀrmland och att starta eget företag sett utifrÄn ett work-life balance perspektiv. De teorier som har anvÀnts Àr frÀmst work-life balance teorin men Àven teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag Äterfinns. Inom work-life balance gÄr jag igenom hur olika typer av förÀndringar i samhÀllet har pÄverkat och pÄverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas Àven upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut Àr pÄ nÄgot sÀtt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptÀckter utifrÄn den analys jag gjort av mina respondenters berÀttelser och kopplar det till de teorier jag anvÀnt mig av.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.