RÀttsutvecklingen gÄr stÀndigt framÄt och reglerna om fÄmansföretag har Àndrats successivt under Ären. Innebo?rden av begreppet samma eller likartad verksamhet framgÄr inte tydligt av lagtexten eller förarbetena. Tolkningen av 57 kap. 4§ IL har dÀrmed blivit föremÄl för prövning i ett flertal rÀttsfall av domstolen.Den 16 november 2012 faststÀllde HFD ett antal förhandsbesked frÄn SRN.

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under Ären 2000-2004. De fyra branscher som undersökts Àr telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgÄngspunkt i en rapport frÄn 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kÀnnetecken ifrÄga om avkastning pÄ totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsÀttningshastigheter.Syftet med denna studie har varit att studera om vÄra utvalda branschers kÀnnetecken Àn idag stÀmmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 Är har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var ocksÄ att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vÄr studie. För att lösa vÄr uppgift föll metodvalet pÄ surveyundersökningen, som lÀmpat sig vÀl för de stora mÀngder kvantitativa data som vi hÀmtat ur företagens Ärsredovisningar.Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gÀller Àn idag.

För att den ekonomiska tillvÀxten inte ska stagnera krÀvs det att nya företag hela tiden startas. Antalet nystartade företag i Sverige Är 2001 uppgick till 35 570 företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procentjÀmfört med Är 2000. Det innebÀr att antalet nystartade företag nu Àr tillbaka pÄ samma nivÄ som 1996. Det finns vissa regionella skillnader i Sverige och de regioner som har en positiv tendens i nystartade företag Àr Stockholm, Göteborg och Malmö samt JÀmtlands lÀn. Vi stÀllde oss frÄgan om alla har samma möjlighet att starta företag eller om exempelvis en ung företagare missgynnas av sin Älder.

Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse av studie- och yrkesvÀgledares reflektioner om sitt eget lÀrande i arbetslivet. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund Àr vilka erfarenheter vÀgledare ger uttryck för nÀr det gÀller sitt lÀrande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lÀr i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vÀgledarnas viktiga roll att vÀgleda individer till utbildnings- och yrkesval. LÀrande i arbetslivet Àr en viktig aspekt som leder till förbÀttrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vÀgledningen av elever och klienter.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer.Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om lÀrande och kompetensutveckling.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning bestĂ„r i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svĂ„rt för mĂ„nga av dem att komma in i det svenska samhĂ€llet i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att mĂ„nga av de riskerar att hamna utanför samhĂ€llets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhĂ€llet. Det hĂ€r fenomenet Ă€r fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjĂ€lpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg Ă„t riksidrottsförbundet (2003).

I dagens samhÀlle bor mÄnga svÄrt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sÀttas i en svÄr situation, bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr viktigt att fÄ kunskap och förstÄelse för hur personer som har nÀrstÄende som vÄrdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en nÀrstÄende som vÄrdas i hemmet. Sex personer som hade en nÀrstÄende som vÄrdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

För att skydda fotbollens rykte och anseende satte det europeiska fotbollsförbundet UEFA ekonomiska krav pĂ„ de nationella fotbollsförbunden. UtfĂ€rdad av det Svenska Fotbollsförbundet infördes dĂ€rför Ă„r 2001 den s.k. Elitlicensen i svensk fotboll, gĂ€llande Allsvenskan och Superettan för herrar samt Damallsvenskan.Elitlicensen sĂ€tter ett antal krav pĂ„ klubbarna, med största vikt pĂ„ att det egna kapitalet i föreningen inte fĂ„r vara negativt, och att pĂ„följden om detta inte uppfylls blir att föreningen tvĂ„ngsnedflyttas en division. Örebro SK blev den första allsvenska klubb som tvingades ned en division pga. negativt eget kapital.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag bestĂ„r den snabbast vĂ€xande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter frĂ„n andra EU-lĂ€nder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp mĂ€nniskor med en byggnad som kan hjĂ€lpa dem integreras in i samhĂ€llet, och fungera som en lĂ€nk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett vĂ€rdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

Syftet med studien Àr att utifrÄn hemtjÀnst personalens erfarenheter fÄ en förstÄelse för vilket behov Àldre personer i eget boende har av kreativa aktiviteter. Urvalsgruppen bestod av hemtjÀnstpersonal frÄn fyra kommuner, fördelat inom tvÄ lÀn med en medelarbetstid i hemtjÀnsten pÄ 18 Är. Datainsamlingen inhÀmtades i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Tre huvudfrÄgor med följdfrÄgor lÄg till grund för intervjuerna. I resultatet framkom tre kategorier vilka belyste och gav förstÄelse för behovet av kreativa aktiviteter, dessa var: ? Faktorer som pÄverkar behovet av kreativa aktiviteter?, ?UppmÀrksammat behov av kreativa aktiviteter? samt ? Kreativa aktiviteter ger livslust?.

Under Är 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent frÄn föregÄende Är, vilket Àr positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och smÄföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. SmÄföretag har problem med att erhÄlla extern finansiering vilket Àr ett vitt omdiskuterat Àmne eftersom finansiering Àr av stor vikt för smÄföretags överlevnad och tillvÀxt, för att driva den ekonomiska tillvÀxten framÄt och skapa nya arbetstillfÀllen i samhÀllet. För att övervinna utmaningarna Àr det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhÄlla de nödvÀndiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benÀmns finansiell bootstrapping som Àr en strategi för att finansiera företag genom anvÀndning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller lÄna pengar.Syftet med studien Àr att skapa en djupare förstÄelse för finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som smÄ tillvÀxtföretag kan anvÀnda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag, (3) identifiera hur anvÀndningen kan ta sig uttryck i smÄ tillvÀxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i smÄ tillvÀxtföretag.

Hur kan sprÄksociologi anvÀndas för att skildra mÀnniskors bemötanden mot varandra? Det var frÄgan jag stÀllde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss Àr omedvetet medvetna om att alla mÀnniskor i de allra flesta situationer vÀrderar och vÀrderas av sina medmÀnniskor. Förenklat kan man sÀga att den som vÀrderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som vÀrderas lÀgre sjunker ocksÄ det sociokulturella kapitalet.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att miljön och materialet har en stor betydelse för ett meningsfullt och utvecklande lekarbete. Miljön ska vara igenkĂ€nnande och förutsĂ€gbar. Dock framkom ett behov av att uppdatera utrustningslistan. Även lekpedagogens eget förhĂ„llningssĂ€tt samt omgivningens kunskaper om lekarbete, inverkar pĂ„ lekarbete som specialpedagogisk metod..

Denna studie Àr en fallstudie i syfte att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande av kunskapshanteringssystem pÄ en arbetsplats med speciella förutsÀttningar. Det studerade fallet Àr en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar pÄ egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar pÄ att anvÀndande av andra system Àr en viktig faktor som kan förhindra bÄde delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jÀmförts med tre tidigare studier för att visa pÄ likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsÀttningar..

Inledning: DÄ sprÄket Àr en grundlÀggande faktor i det psykoterapeutiska samtalet Àr det av intresse att fÄ mer kunskap om dess betydelse.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av det verbala sprÄkets betydelse i det psykoterapeutiska samtalet, detta framkom genom psykoterapeuternas syn pÄ sprÄkutveckling och eget sprÄkanvÀndande, patienters sprÄkutveckling och sprÄkanvÀndande och svÄrigheter i psykoterapi.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ metod och intervjuade fem leg. psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.Resultatet visar att psykoterapeu-terna genomgÄende ser pÄ det verbala sprÄkanvÀndandet som nÄgot som har en rörelse i psykoterapeuternas anvÀndande av eget sprÄk, utifrÄn teorier om patientens sprÄkanvÀndande. SprÄkutvecklingen hos patienten anses hÀrröra frÄn bÄde relationen vÄrdare-barn och i vilken social kontext som barnet vuxit upp. Patienter som innan psykoterapin haft svÄrigheter i sprÄkanvÀndandet vilket försvÄrat deras livssituation, förbÀttrar sitt sprÄkanvÀndande efter en fullföljd psykoterapi. Detta i sin tur resulterar i förÀndrade relationella och sociala fÀrdigheter.Diskussion: Psyko-terapeuternas fokus var riktat mot patientens sprÄkutveckling och sprÄkanvÀndning och hur detta sedan pÄverkar hur psykoterapeuten anvÀnder sitt sprÄk.

Bakgrund och problem: BokföringsnÀmnden (BFN) arbetar sedan ett antal Är tillbaka med detsÄ kallade K-projektet, dÀr företagens redovisning ska vara lika för alla företag inom sammastorlekskategori. Syftet med K2-regelverket för mindre företag Àr i hög grad förenklingar ochBFN anser att dessa ska ha företrÀde framför rÀttvisande bild och jÀmförbarhet. Det finnsdÀremot röster som pÄpekar att den förenklade redovisningen kring egenupparbetadeimmateriella tillgÄngar kan medföra problem för företagen. De företag som kommer att bytatill K2-regelverket fÄr endast kostnadsföra sina egenupparbetade immateriella tillgÄngar iresultatrÀkningen direkt, till skillnad mot nuvarande normsÀttning som tillÄter aktivering ibalansrÀkningen.Syfte: Att bistÄ med information kring samt pÄvisa för lÄngivare, investerare och andraintressenter vilka effekter det nya K2-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgÄngarkan fÄ pÄ marknaden inom forskning och utveckling (FoU).AvgrÀnsningar: Studien undersöker en population bestÄende av svenska onoterade mindreföretag inom branschen för FoU. Hos dessa tittar vi endast pÄ redovisningsposten föregenupparbetade immateriella tillgÄngar, totala tillgÄngar samt eget kapital i ÄrsredovisningarfrÄn 2007.Metod: Vi har lÀst artiklar, rapporter, remisser, normer med mera för att formulera vÄrreferensram.