Problemdiskussion: Entreprenörskap slÄr kraftigt in i det svenska utbildningssystemet. Merparten av svenska universitet och högskolor har sedan flera Är tillbaka bÄde kurser och program inom inriktningen entreprenörskap. En rapport frÄn Global Entrepreneurship Monitor visar att under 2005 var den entreprenöriella aktiviteten lÄg i Sverige. DÀremot har det visat sig att ungas intresse för företagande har ökat under 2005. Denna ökning avser dock inte högutbildade studenter, dÀribland entreprenörskapsstudenter.

Bakgrund: NÄgot som Àr förknippat med globalisering Àr den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgÄr till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag vÀrlden över. Vid företagsförvÀrv Àr det viktigt med en analys av de effekter ett förvÀrv fÄr pÄ koncernens lönsamhet och finasiella stÀllning, eftersom redovisningsinformation anvÀnds vid olika typer av bedömningar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som pÄverkar koncernens lönsamhet och finansiella stÀllning vid förvÀrv av utlÀndska företag samt beskriva hur faktorerna pÄverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förstÄelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. AvgrÀnsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrÄn ett finansiellt och redovisningsmÀssigt perspektiv.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda nÀr och hur subkulturen klubbkultur vÀxte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som dÄ definierade kulturen och hur detta skiljer sig frÄn idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sÀgs genomsyras av en universal jÀmlikhet, pÄ olika sÀtt, sÄvÀl inkluderat som exkluderat mÀnniskor frÄn att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena Ättiotalet och tidiga nittiotalet, men ocksÄ genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, mÄlar detta arbete med hjÀlp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur vÀxt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och pÄ vilka sÀtt kulturen bÄde exkluderade och inkluderade. Resultatet berÀttar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades frÄn att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-sjÀlv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det sÄ kallade mainstreamsamhÀllet utan Àven mot andra klubbkulturer..

Den svenska individens tillgÄngar slussas till allt större del till den vÀxande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats pÄ marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omstÀndigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det Àr svÄrt att ta ett vÀlgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrÄgasatts.

ForskningsfrÄgor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför sÄvÀl privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken instÀllning har marknadsaktörer till att arbeta för en sÄdanutveckling?Metod: Studien Àr av kvalitativ natur och baseras frÀmst pÄ primÀrdatafrÄn de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgÄr frÄn denvetenskapliga metoden fronesis som föresprÄkar etik och praxisvilket medför ett stÀndigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis gÄr ut pÄ att skapa sig en förmÄga att reflekteraöver hur vi kan Àndra pÄ företeelser som förbÀttrar vÄrlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrÄgorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krÀvs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar tvÄ huvudsakliga parter i Ätanke - Cleantechmarknaden Ä enasidan samt privata investerare Ä andra sidan.

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus.Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study.Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law.Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms..

Denna uppsats behandlar Àmnet entreprenörskap, svÄrigheter med att starta eget ochvilken hjÀlp Drivhuset i Karlstad har bidragit med vid nyföretagande. Uppdraget gavs avDrivhuset, en entreprenörskapsorganisation som inriktar sitt arbete mot studenter.Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av vilka problem som kan förekomma viduppstart av ett företag och pÄ vilket sÀtt Drivhuset kan hjÀlpa till i dessa situationer. Vihar Àven undersökt universitetets eventuella inverkan pÄ entreprenörerna.Arbetets inriktning har delats upp pÄ dels en kvalitativ och en kvantitativ analys, dÀr viskall stÄ för den kvalitativa delen medan den kvantitativa analysen görs av en annanuppsatsgrupp pÄ universitetet. Datainsamling har skett i form av intervjuer, dÀr vi har haftkontakt med fyra företag som startat sin verksamhet med hjÀlp av Drivhuset. Intervjuernahar varit relativt öppna och genomförts med hjÀlp av en delvis strukturerad intervjuguide.De data vi samlat in har vi analyserat i tre steg och sedan sammanstÀllts i vÄrt resultat.I teoriavsnittet behandlar vi olika syner pÄ vad som Àr entreprenörskap och dess roll isamhÀllet samt redogör för Drivhuset och andra organisationer i nÀromrÄdet som arbetarför att frÀmja nyföretagandet.

NÀr IT-bubblan vÀxte sÄ enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. NÀr bubblan sedan sprack gick mÄnga företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande lÀxa och blev tvungna att tÀnka mer lÄngsiktigt.Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behÄlla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar dÀrför pÄ de aspekter som i första hand inte Àr av monetÀr karaktÀr, sÄsom en hög lön, aktier eller optioner.Uppsatsen innehÄller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra tvÄ intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anstÀlld.

Goodwill har sedan lÀnge varit ett kontroversiellt Àmne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förÀndras. IstÀllet för att göra Ärliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag pÄ minst Ärlig basis genomgÄ en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, dÄ det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle sÄledes kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar. Kritik riktas Àven mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan företagets skuldsĂ€ttningsgrad och förĂ€ndring i rĂ€ntabiliteten pĂ„ totalt kapital. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka vilket mĂ„tt av förĂ€ndring som bĂ€st kan förklara förĂ€ndringar i den finansiella risken. Teorin hĂ€mtas frĂ„n professor Sven-Erik Johansson som i boken Företagets lönsamhet, finansiering och tillvĂ€xt, framför tesen om att företag bör justera sin skuldsĂ€ttningsgrad efter sin affĂ€rsrisk. AffĂ€rsrisken hĂ€rleds frĂ„n hĂ€vstĂ„ngsformeln och betecknas sĂ„ledes som ∆Rt. För att testa denna teori har författarna gjort en omfattande datainsamling av samtliga A-listenoterade företags resultat- och balansrĂ€kningar under Ă„ren 1980-2002.

I det nutida vÀsterlÀndska samhÀllet Àr frÄgor kring etnicitet, identitet och vithet stÀndigt aktuella. Politiska framgÄngar i mÄnga europeiska lÀnder för högerextrema partier lyfter Äterigen fram frÄgor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebÀr och fÄr för konsekvenser i samhÀllet. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina förÀldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrÄn förestÀllningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser pÄ framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning Àr i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhÀllet nÀr de blev Àldre.

HÄllbarhetsarbete har blivit allt viktigare inom den privata sektorn men lÄngt ifrÄn allaföretag har implementerat detta, Àven om mÄnga menar att hÄllbarhetsarbete gynnarföretag i ett lÄngsiktigt perspektiv. Samtidigt som riskkapitalister menar att CSRfrÄgorblir allt viktigare för företag visar studier att smÄ privata företag inte tror att dekan bidra till hÄllbar utveckling pÄ grund av deras mindre storlek. AffÀrsÀnglar Àrprivatpersoner som kan hjÀlpa nystartade företag genom att investera eget kapital ochkunskap. Förutom att hjÀlpa nystartade företag Àr affÀrsÀnglars frÀmsta mÄl att fÄ högavkastning pÄ sina investeringar. AffÀrsÀnglars krav pÄ bland annat avkastning skaparen problematik för dem att genomföra hÄllbara investeringar.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

I denna uppsats har vi undersökt hur man kan vÀrdera en Internet-community. Vi har genomfört intervjuer med tre fallföretag, Glife, Lunarstorm samt Stallet.se. UtfrÄn dessa intervjuer samt den analys vi gjort har vi utformat en möjlig vÀrderingsmodell för Internet-communities..