Sökresultat:
1105 Uppsatser om Rädsla för brott - Sida 30 av 74
Tryckfrihet med hÀnsyn till frÀmmande makt 1939-1945. Isreal Holmgren och Nazisthelvetet. : En rÀttshistorisk studie om tryckfrihet.
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva samt reflektera över hur gÀllande rÀtt har utvecklats genom rÀttspraxis nÀr det gÀller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte Àr att försöka tydliggöra var, och om, nÄgra juridiskt relevanta grÀnser mellan gÀrningsmÀn, medgÀrningsmÀn och medhjÀlpare kan utlÀsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rÀttsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis nÀr det gÀller grÀnsdragningarna Àr att det krÀvs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgÄngspunkt nÀmn "Rockfallet" dÀr en man döms för medhjÀlp till misshandel dÄ han hÄllit en bekants rock medan han misshandlar och rÄnar en fotgÀngare och dÀr jÀmförelse med den straffria gÀrningen att med gillande min stÄ och se pÄ ett slagsmÄl görs.I uppsatsen presenteras Àven flera andra rÀttsfall som illustrerar grÀnsdragningen mellan det straffbara och det straffria omrÄdet.NÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan en gÀrningsman, en medgÀrningsman och till viss del Àven en medhjÀlpare konstateras att praxis till viss del visar pÄ en ojÀmn rÀttstillÀmpning som i nÄgra fall kan beskrivas som rÀttsosÀker. Detta medför att nÄgra sÀkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utlÀsas Àr att ett gemensamt handlande, föregÄtt av ett samrÄd, blir straffbart sÄsom medgÀrningsmannaskap. NÀr omstÀndigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrÄdet blir utgÄngen i mÄlet i vissa fall svÄr att förutse.Ytterligare en aspekt Àr att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero pÄ att omrÄdet endast Àr praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i mÄnga fall.För att komma till rÀtta med den bristande förutsebarheten och rÀttsosÀkerheten Àr ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall dÀr straffbarhet kan intrÀda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..
Brottsskeden kring infÀstning av stÄlpelare
En utfackningsvĂ€gg Ă€r en icke bĂ€rande vĂ€ggkonstruktion, ofta av trĂ€ som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen anvĂ€nds ibland stĂ„lpelare för att bĂ€ra ovanliggande konstruktioner. StĂ„lpelarna utsĂ€tts för laster som de mĂ„ste dimensioneras för. Ăver och under pelarna svetsas plĂ„tar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har dĂ€rför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stĂ„l enligt Eurokoderna.
Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.
Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.
Mutor och Bestickning : inom den privata sektorn
Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.
Om ersÀttningsmöjligheter vid brottsskada
Jag har med den traditionella juridiska metoden till en början beskrivit brottsoffrets ersÀttningsmöjligheter vid brottskada. DÄ den skadelidande tillfogats skada genom brott vet de allra flesta brottsoffer att det föreligger rÀtt till skadestÄnd frÄn gÀrningsmannen. Mer problematiskt har det visats vara i de fall dÄ gÀrningsmannen har bristande betalningsförmÄga, eller dÄ den som begÄtt brottet förblir okÀnd. De allra flesta mÀnniskor har, vid personskador, ett grundlÀggande skydd i sin social-, hem-, eller eventuella olycksfallsförsÀkring men dÄ försÀkringarna kan variera och dÄ skyddet ibland inte Àr heltÀckande blir följden ofta att inte full ersÀttning utgÄr. ErsÀtter inte skadestÄndet skadan eller om försÀkring saknas, eller om sÄdan inte gÀller pga.
En studie av hatbrottens bestÀmningsfaktorer
Eftersom uppmÀrksammandet av hatbrott Àr relativt nytt i Sverige sÄ har ocksÄ vÀldigt lite forskning gjorts pÄ omrÄdet, sÀrskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag dÀrför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhÄllanden, som förklarar förÀndringen i antalet hatbrott mellan olika Är och lÀn i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i nÄgon större utstrÀckning kunde förklara hatbrotten, men istÀllet visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde Àven dra slutsatsen att det inte Àr de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmÀlda hatbrott..
Kvinnors behov av omvÄrdnad vid missfall : en litteraturöversikt
BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.
N?R KROPPEN SVIKER - Tankar om d?dshj?lp fr?n personer med ALS och deras n?rst?ende. En litteratur?versikt
Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som
inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar
hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r
inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna
stor sorg och or?ttvisa.
Sarbanes-Oxley Act : Lagens inverkan pÄ tvÄ svenska bolag
Titel: Sarbanes-Oxley Act ? Lagens inverkan pÄ tvÄ svenska bolagProblembakgrund: De senaste Ären har det intrÀffat en rad olika redovisningsskandaler i USA dÀr brott har begÄtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen Àr att Äterskapa allmÀnhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehÄller tillförlitlig information. För att uppnÄ detta stÀller lagen hÄrdare krav pÄ redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav pÄ revisorers oberoende, ökade krav pÄ interna strukturer för revision samt hÄrdare straff för brott mot lagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, beskriva och fÄ ökad förstÄelse för hur SOX har pÄverkat svensk bolagsstyrning vad gÀller personligt ansvar och intern kontroll. DÄ det krÀvs mycket anstrÀngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi Àven undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen Àr större Àn nackdelarna.Metod: Uppsatsen har upprÀttas utifrÄn en kvalitativ undersökning dÀr information har samlats in frÄn tvÄ företagsrepresentanter, uppsatsen bestÄr Àven av sekundÀrdata som hÀmtats frÄn böcker, internet och Ärsredovisningar.Analys: SOX stÀller högre krav pÄ företagens interna kontroller Àn vad som gjorts tidigare och respondenterna Àr eniga om att lagen har inneburit en stor omstÀllning av deras arbetssÀtt.
Varför upplevs vissa grönomrÄden otryggare Àn andra?
Idag pratas det vĂ€ldigt mycket om trygghet. Ăverallt ska det vara tryggt. Vi
vill vara anonyma, men vi vill alltid att nÄgon ska se oss för att vi ska kÀnna
oss trygga. DÀrför ökar bestÄndet av t ex. övervakningskameror.
REVISORNS ANMĂLNINGSPLIKT : Hur hanterar mindre revisonsbyra?er denna?
Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.
Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan
Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.
Polis i glesbygd
Syftet med rapporten Àr att undersöka hur nÀrpolisreformen har pÄverkat polisarbetet i glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i VÀsternorrlands glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp nÀrpolisreformen samt samarbetet mellan polisomrÄdena i glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en nÀrmare inblick i förarbetet till nÀrpolisreformen, en sammanfattning av nÀrpolisreformen samt en jÀmförelse mellan anmÀlda brott i stadsmiljö och glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas poliser i yttre samt inre tjÀnst som ger sin bild av hur nÀrpolisreformen pÄverkade polisen i glesbygd samt hur samarbetet mellan glesbygdsomrÄden fungerar och hur det Àr att arbeta som polis i glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a.
Uppföljning av rörelsemÀtning i gruvdammen i Aitik
Gruvdammen i Aitik utanför GÀllivare rÄkade den 8:e september Är 2000 ut för ett haveri. Detta ledde till att LÀnsstyrelsen efter en utredning föreslog en skÀrpt tillsyn över dammarna. En del av detta bestod i att SWECO installerade sju inklinometerrör för att övervaka rörelser i dammkroppen. I uppföljningen av dessa mÀtresultat kÀnde sig SWECO osÀkra pÄ vilka rörelser i dammkroppen som kunde antas vara normala och vid vilken storlek pÄ rörelserna en varningsnivÄ bör sÀttas. Som ett bidrag till uppföljningen av resultaten frÄn inklinometermÀtningarna har föreliggande examensarbete genomförts.
Att förebygga och ÄtgÀrda upprepad utsatthet för brott hos Engströms grÀvmaskiner AB
SamhÀllet Àr stÀndig förÀndring vad avser den ej organiserade smÄbrottsligheten. Det blir fler och fler av de sÄ kallade enmansfötetagen dÀr man gör affÀrer som inte ryms inom lagens ramar. Dessa smÄ ?enmansband? gör sig snabba och stora pengar genom liten arbetsinsats. De som drabbas Àr de som oftast lÀmnar sin saker utan uppsikt nÀr arbetsdagen Àr slut och mörkret faller över nejden.