The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Syftet med detta arbete var att undersöka pedagogens anvÀndande av frÄgor till barn inom förskoleverksamheten. Studien grundade sig i vÄr förförstÄelse samt fÀlt- och litteraturstudier, dÀr vi utgick ifrÄn den sÄ kallade utvecklingspedagogiken som Àven utgör en stor del av bakgrundsmaterialet. FÀltstudierna bestod av observationer kring pedagogers frÄgor till barn pÄ olika förskolor i Norrbotten. Dessa visade att förskolepedagogen bör vara mer uppmÀrksam kring hur hon stÀller frÄgor samt det lÀrande som kommer dÀrav och huruvida detta lÀrande överensstÀmmer med förskolans lÀroplan (Lpfö98). Tanken med studien var att öka medvetenheten och skapa diskussion kring frÄgornas betydelse i barnets lÀrandeprocess, för att möjliggöra en utveckling av förskoleverksamheten.

Denna studies syfte Àr att belysa hur engelsklÀrare i Norrbotten och frÀmst i LuleÄ kommun vÀljer lÀromedel till sin undervisning i lÄgstadiet och vilka kriterier de anvÀnder sig av för att göra detta. För att besvara detta anvÀndes en blandning av kvalitativa forskningsintervjuer och kvantitativ analysmetod med totalt fem intervjuer och 45 enkÀtsvar. Resultatet visar att de flesta lÀrare inte anvÀnder den traditionella lÀroboken utan anvÀnder sig av egenhÀndigt producerat material och material lÄnat frÄn internet, samt sÄdant de lÄnar frÄn varandra. Resultatet visar Àven att de flesta lÀrare Àr medvetna om kopplingen mellan lÀromedel och lÀroplanen. De slutsatser som kan dras av detta Àr att det faktiskt finns kriterier för valet av lÀromedel, men att alla inte anvÀnder sig av samma..

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera hur lÀrare uppfattar att de arbetar med att utveckla elevers förhÄllningssÀtt gentemot elever med funktionshinder. Vi ville Àven se om de föreligger nÄgra skillnader i undervisning mellan skolor som har en sÀrskola i sin nÀrmiljö respektive inte. För att undersöka detta besökte vi fyra skolor i Norrbotten och genomförde intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt gjort en enkÀtundersökning bland eleverna. Resultatet visade att det finns brister i lÀrarnas sÀtt att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder. Resultaten visade ocksÄ att det inte föreligger speciellt stora skillnader i att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder beroende pÄ om det finns en sÀrskola i nÀrmiljön eller inte..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vari det speciella med sÀrskolans pedagogiska arbete bestÄr genom en undersökning om hur man arbetar med elever pÄ gymnasiesÀrskolan inom svenskÀmnet. Studien Àmnade Àven ta reda pÄ om gymnasiesÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot den övriga gymnasieskolan. Som grund för undersökningen intervjuades fyra lÀrare pÄ en skola i Norrbotten. Resultatet visade att gymnasiesÀrskolan har en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen prÀglas efter varje individ. Genom undersökningen framkom Àven att pedagogiken inom gymnasiesÀrskolans svenskundervisning bland annat erbjuder struktur, laborativt material och ett individanpassat innehÄll.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

The purpose of this thesis is to give an understanding of how grocery stores relate to local foods. Through a case study representatives for two groceries in Norrbotten have been interviewed regarding why they supply local foods, how they try to influence customers to buy this, and how they decide upon the assortment of local foods. The result shows that groceries supply local foods in order to supply a wide range of products and to mediate social responsibility, in order to create customer loyalty. Concerning how the groceries try to influence customers to buy local foods the result cannot give any clear-cut view. Instead it shows that a grocery that actively works to influence customers to buy local foods markets them in specific ways, while the opposite applies to a grocery that does not actively work for this.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur gymnasielÀrare uppfattar sitt uppdrag. Arbetet bestod av en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer med sju stycken lÀrare, vilken genomfördes vÄrterminen 2005 vid en gymnasieskola i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna uppfattar sitt uppdrag som flerdelat och uppfattar som sina huvuduppgifter bÄde att utveckla elevernas kunskaper och att befrÀmja deras personliga utveckling. För att uppfylla uppdraget arbetar lÀrarna med tanke pÄ livslÄngt lÀrande, vÀrdegrund, förÀndrade samhÀlls- och arbetsförhÄllanden. De tycks vilja göra sitt bÀsta, men lyckas ÀndÄ inte alltid fullstÀndigt med sina arbetsuppgifter.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förvĂ€ntningar som kommunfullmĂ€ktige har pĂ„ de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll bestĂ„r av. En jĂ€mförelse mellan kommunfullmĂ€ktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förvĂ€ntningsgap dem emellan. För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmĂ€ktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmĂ€ktigeordförandena i de bĂ„da kommunerna förvĂ€ntade sig att revisorerna skulle bistĂ„ med rĂ„dgivning i första hand medan revisorerna ansĂ„g att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebĂ€r att ett förvĂ€ntningsgap existerar, dĂ„ kommunfullmĂ€ktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig Ă„t..