Bakgrund: Företagsledare i dagens näringsliv blir alltmer synliga i såväl mediala sammanhang som i samhällsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-män mer och mer blir rådgivande aktörer åt företagsledarna. Därmed tycks ett nytt fenomen göra sig gällande i svenskt näringsliv, nämligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrån teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrån empiriska iakttagelser utvecklar ett språk inom området.

Den här uppsatsen fokuserar på att uppmärksamma, beskriva och förstå om och hur sångundervisning bidrar till att stärka gymnasieelevens självkänsla. Det praktiska arbetet i denna studie utformades till ett projekt: Vocal Devotion Project. 22st ungdomar, från en kommun i norra Sverige, som aldrig tidigare arbetat med sång fick chansen att vara med om sånglektioner, gemensamma träffar samt en slutkonsert tillsammans med professionella musiker. Arbetet i denna studie är baserat på en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer, såväl skriftliga som muntliga. Projektet visade sig stärka självkänslan.

Ett operahus på Stadsgårdskajen, väster om Fåfängan. Placeringen är vald för att försöka ta tillvara på många av platsens kvalitéer och koppla byggnaden både till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelräta relation till varandra där den lilla scenen lägger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vänder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjälp av de utkragande salongerna som. Klädda i ett stålnät av zink uppfattas de som slutna från utsidan medan man från insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.

 Produktplacering är ett fenomen som har dykt upp mer och mer i svenska Tv-serier. Det är en typ av marknadsföring  där man medvetet placerar ut produkter och varumärken för att skapa ett begär och en önskan hos betraktaren efter dessa produkter. Produktplacering är en form av "dold" reklam och skiljer sig från traditionell reklam i det avseende att den är indirekt och har inte för avsikt att förse tittaren med saklig information om specifika produkter. Man vill att Publiken ska uppmärksamma produkter, men de ska ej kännas uppenbart utplacerade.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur väl produktplacering i Tv-serier uppmärksammas av betraktarna. Genom studien vill vi skapa en förståelse för hur väl produktplacering uppmärksammas och     hur detta skiljer sig från respondent till respondent beroende på dennes bakomliggande faktorer.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform.

SammanfattningÄnda sedan den moderna Publiken, gemene man, bjöds in till att beskåda konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnären. Skulle de båda verkligen få hänga sina alster sida vid sida på en utställning, var frågan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnärer finns det än i dag ingen tydlig konstnärslegitimation. Hur ska man som elev på det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som får kalla sig konstnär eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlärare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benämningen; Fokusgruppsamtal.

Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, Publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner.

Syftet med uppsatsen är att se hur Aftonbladets rapportering om Olof Palme och Anna Lindh mordet skiljer sig åt. För att uppnå syftet är uppsatsens frågeställningar: Hur skriver Aftonbladet om mördarna 1986 respektive 2003? Hur beskrivs morden 1986 och 2003? Hur ser Aftonbladets nyhetsvärdering ut 1986 respektive 2003? Hur är dramaturgin uppbyggd 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de misstänkta personerna 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de anhöriga 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om polisarbetet 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet att mordet kunde ske 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet sin rapportering 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om Olof Palme och Anna Lindh? Vi exemplifierade Aftonbladets journalistik genom en kvalitativ studie med textanalyser på artiklar om mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Vi antog att det skulle vara en skillnad i rapporteringen eftersom medierna genomgått stora förändringar under de år som skiljde morden åt. Vi valde två lika händelser för att lättare kunna urskilja förändringar och likheter.

Idrotten blir allt mer kommersialiserad och professionell. I takt med att klubbarna blir merprofessionella ställs även högre krav på marknadsföringsmässiga åtgärder. Begreppetidrottsmarknadsföring får en allt viktigare innebörd hos dagens elitidrottsklubbar. Den häruppsatsen tittar närmare på IF Elfsborg, Borås Basket och Borås Hockeysmarknadsföringsmässiga tillvägagångssätt vid genomförandet av en match.Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse och beskriva vilka likheter och skillnadersom föreligger mellan de tre klubbarna marknadsföringsmässigt. Studiens mål är att ta reda påom det existerar några tydliga skillnader mellan de olika klubbarna och huruvida de anammattillgängliga idrottsmarknadsföringsteorier.Forskningsfrågan som formulerats lyder enligt följande, hur ser tillvägagångssättet ut gällandegenomförande av en idrottsmatch med en marknadsföringsmässig utgångspunkt? Våradelfrågor tar hänsyn till om klubbarnas storlek betyder något vid genomförandet av en match,samt vilka marknadsföringsmässiga medel som används.För att åstadkomma syftet med studien har tre stycken kvalitativa intervjuer ochmatchobservationer genomförts.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som Publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

Författare: Louis EberstålTitel: ?Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot?Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad Publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping.Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne.Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som Publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur närvarande klickstatistik är i det redaktionella arbetet hos fem webbredaktioner och vilken påverkan klickstatistik har på dessa redaktioners nyhetsvärdering. Dessutom är syftet är att undersöka hur journalister ser på sin egen redaktions förhållningssätt till klickstatistik och hur de ser på klickstatistik i allmänhet.De huvudsakliga frågeställningarna som studien utgår ifrån är följande: På vilket sätt används klickstatistik på svenska webbredaktioner idag? Hur påverkar klickstatistik nyhetsvärderingen?  Hur ser de enskilda journalisterna på sina respektive redaktioners förhållningssätt till klickstatistik och hur ser de på fenomenet i allmänhet? Webbredaktionerna som undersökts är dn.se (Dagens Nyheter, gd.se/arbetarbladet.se (Gefle Dagblad/Arbetarbladet), na.se (Nerikes Allehanda), nt.se (Norrköpings Tidningar) samt en anonym redaktion.Metoderna som används i studien är direktobservation och samtalsintervju. Två redaktioner har både observerats och intervjuats medan tre redaktioner enbart intervjuats. Teorin som uppsatsen haft som utgångspunkt är de olika teorierna om nyhetsvärdering.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.