Från referat till sensation
en kvalitativ studie av Aftonbladets rapportering om ministermorden 1986-2003
Syftet med uppsatsen är att se hur Aftonbladets rapportering om Olof Palme och Anna Lindh mordet skiljer sig åt. För att uppnå syftet är uppsatsens frågeställningar: Hur skriver Aftonbladet om mördarna 1986 respektive 2003? Hur beskrivs morden 1986 och 2003? Hur ser Aftonbladets nyhetsvärdering ut 1986 respektive 2003? Hur är dramaturgin uppbyggd 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de misstänkta personerna 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de anhöriga 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om polisarbetet 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet att mordet kunde ske 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet sin rapportering 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om Olof Palme och Anna Lindh? Vi exemplifierade Aftonbladets journalistik genom en kvalitativ studie med textanalyser på artiklar om mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Vi antog att det skulle vara en skillnad i rapporteringen eftersom medierna genomgått stora förändringar under de år som skiljde morden åt. Vi valde två lika händelser för att lättare kunna urskilja förändringar och likheter. En fallstudie låg till grund för uppsatsen eftersom en sådan studie anses vara lämplig när forskaren vill förklara, förstå eller beskriva stora företeelser som inte är enkla att undersöka med en annan metodik. Vi gjorde en kvalitativ textanalys på de artiklar som var publicerade under de tre första veckorna efter morden. Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserad kunskap som ofta fås vid kvantitativa undersökningar. Vi sammanfattade artiklarna och lät citat exemplifiera de olika temana som återkom i texterna. Genom att jämföra texterna kunde vi se förändringarna inom Aftonbladets journalistik. På grund av tidsskäl gick det inte att göra en textanalys på den totala mängden artiklar som skrevs under de två dåden. Men rapporteringen hann gå igenom flera skeenden på tre veckor som kunde ge en bild av helheten. Avgränsningen var att analysera nyhetsartiklar och till vis del löpsedlar eftersom det är nyhetsjournalistikens förändring vi ville analysera. Den största skillnaden i rapporteringen 1986 och 2003 var att sensationsjournalistiken var mer utbredd 2003. Efter Anna Lindh mordet fick Aftonbladets läsare detaljerade uppgifter om de olika misstänkta mördarna. 1986 var journalistiken mer restriktiv och av refererande karaktär. Slutsatsen blev att kvällspressen ständigt har ett vinstkrav på sin rapportering, det kravet kommer från den förändrade mediemarknaden. Allt fler aktörer agerar på marknaden och det leder till att publiken har fått flera valmöjligheter. Publiken tycks efterfråga mer sex, skvaller och brott i kvällspressen, det speglade Aftonbladets innehåll då de drevs av ett vinstintresse. Eftersom kvällstidningarna måste sälja lösnummer varje dag präglar det deras sätt att skildra verkligheten. Medierna är tvingade att fokusera på sin framställning, de hotas ständigt av att konsumenten ska välja ett annat medium. Det leder till att kvällspressen i många fall prioriterar det märkliga och ovanliga framför det vardagliga. Det kunde vi se i vår undersökning genom att Aftonbladet 2003 prioriterade privata och avslöjande detaljer ur de misstänkta mördares liv. En annan skillnad mellan 1986 och 2003 års rapportering var hur Aftonbladet använde sig av dramaturgi. Materialet från 2003 var mer tillspetsat och journalisterna gjorde djärva beskrivningar. 2003 använde sig journalisterna av olika vittnen och personer som gav en verklighetskänsla i texterna, detta användes också 1986 men inte i lika stor utsträckning som 2003. Det berodde dels på det ökade vinstkravet och dels på hur journalisterna använde olika källor. I undersökningen har vi kunnat se att professionaliseringen av yrket har påverkat journalistiken i Aftonbladet. Fram till 1960-talets mitt hade den speglande och rapporterande journalistiken präglat medierna. Det kom successivt att ersättas eller kompletteras av en granskande och kritisk yrkesattityd. Den här utvecklingen gick att se i vårt material från 1986. Journalistiken var på väg att professionaliseras, journalisterna var till en viss del kritiska till uppgifterna från till exempel vittnesmålen. 2003 var journalisterna däremot inte refererande, de var kritiska till bland annat psykvården. Men de hade förlorat sitt kritiska förhållande till källor, 2003 var det vanligast med någon form av anonym källa. För att uppnå en fullgod professionalisering krävs ett kritiskt förhållningssätt till källorna. Förhållningssättet till källorna har påverkats av Aftonbladets vinstkrav. Det finns skillnader i det etiska förhållningssättet 1986 respektive 2003. Vinstintresset har kommit att motverka den etiska diskussionen i Aftonbladet. Tidningen tjänade ekonomiskt på detaljerade texter, de fick ingen vinst genom att hålla sig inom de etiska ramarna. Vi konstaterade att de rådande tankarna och normerna i samhället påverkade journalistiken. Av det drog vi slutsatsen att det inte bara är mediemarknaden som påverkade journalistiken utan att även samhället påverkade. Men det kan vara så att mediemarknaden påverkade samhället och läsarna som i sin tur påverkade journalistiken. Det finns ett beroendeförhållande mellan samhället, publiken och medierna.