Det har blivit alltmer populärt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal människor tagit det av fenomenet. Publicering av information på Internet kan innebära att vem som helst kan få tillgång och detta var en utgångspunkt för studiens syfte, som var att få förståelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nå förståelse användes kvalitativa intervjuer.

Scholarly publishing has since the introduction of electronically distributed periodicals seen a time of change, mainly in the STM-business (Science Technology and Medicine). The roles of the three main participants in the publication process; researcher, publisher and library are developing into new directions. Researchers themselves are taking a more active part in the discussion, with the boycott list from the Public Library of Science organization as an illustrating example. Reforms are being launched partly as an economical and efficiency issue, partly as an increasing desire from researchers to maintain the control of scientific end result. This Master s thesis examines how the partly conflicting goals of the participants affect the conditions for scholarly publication in an electronic environment.

Syftet med uppsatsen är att undersöka verksamma författares erfarenheter av och uppfattningar om Publicering av litteratur på webben. Uppsatsen belyser skillnaderna i utveckling mellan USA och Sverige när det gäller litteratur på webben och då särskilt e-boken. För att få svar på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer genomförts med en svensk författare, Unni Drougge, och en amerikansk författare, Michael R. Hicks. De har båda erfarenhet av Publicering på webben och ger sin syn på utvecklingen i sina respektive hemländer.

Self-archiving as a way to provide open access to research publications is gaining ground in the area of scholarly publishing. An increasing number of research funders and universities are mandating open access for output associated with their research, which calls for evaluation of the effects of the phenomenon.This two years master?s thesis aims to investigate researchers? experiences of self-archiving. A qualitative web survey was conducted and answered by 41 researchers from several different countries, and a vast majority of the respondents concur with the principle of open access. Although self-archiving shows not to be a guarantee of increased impact for the single researcher, the study shows that might be the case.

This Master?s thesis aims to map and analyse publishing patterns at two academic departments at the University of Gothenburg - the department of Physics and the department of History. The investigation has been guided by a set of questions: Who chooses to publish their scientific outcomes? In which forums do they publish findings? In what kind of media are the results published? What type of findings get to be published? The departments' publication lists have been examined, covering the years 2004-2007. Furthermore, ten scientists have been asked to describe factors contributing to their individual publishing pattern.

Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk Publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa Publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information.

Uppsatsen undersöker, med utgångspunkt i den svenska pressens självreglering, de syften och strävanden som legat till grund för den svenska pressens etiska riktlinjer. Genom en diskursanalytisk metod och med stöd av Hannah Arendts teorier om makt, den sociala sfären och samhällsintresset analyseras tidningstexter och diskussioner på Publicistklubben under åren 1930-1940 och 1950 -1970. Uppsatsen argumenterar för att den privata sfären har bestämts i förhållande till den samhällsnytta som en Publicering innebär, och i de fall då en sådan funnits har händelsen befunnits vara offentlig, och i de fall då en Publicering inte tjänat samhällsintresset har händelsen befunnits vara av privat karaktär. Detta har lett till att pressens funktion blivit den av en normerande instans för samhällsmedlemmarna, samtidigt som normen själv etablerar en makt i pressen genom att värdera vilka som kan eller inte kan få uppträda i offentligheten. Denna värdering sker utifrån den roll som pressen har tilldelats i samhället, vilket på förhand bestämmer en åsikt eller handling som legitim eller inte i förhållande till det syfte som pressen har..

Frågeställning och syfte. Vår huvudsakliga frågeställning är; Hur ser journalisters etiska avväganden angående namn och bildPublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas inställning till namn och bild Publicering, och varför ser sederna så annorlunda ut i respektive land?.

This masters thesis shows that the changes in the scientific publishing system have affected the academic libraries. Both technological change and the increased prices on scientific journals have forced academic libraries to take action. Some Swedish academic libraries have started publishing the university s own research material. The issue has in many cases been treated more as a library concern, than as a concern for the university as a whole. Neither has there been a national coordination of these matters in Sweden.

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för Publicering i en fackbok, dels för Publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos.

Den här studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förändrats till följd av deras digitala Publicering och i så fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, färre prenumeranter och därför även vikande annonsintäkter, utöver ökad konkurrens från Internet, sociala medier och webbtidningar. WebbPublicering har gjort det möjligt att ständigt mäta hur läsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lästa. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer på tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska ställningstaganden. Analysen tar upp en rad frågeställningar som gäller det journalistiska innehållet, språk, typ av textgenres som publiceras, sätt att skriva, förhållningssätt hos kulturredaktören samt olika sätt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var något av detta som framstår som en extra tydlig utveckling i relation till digital Publicering.

I samband med Publicering av militära doktriner startar allt som oftast en betydande debatt därdoktrinernas budskap diskuteras. Detta faktum har varit särskilt tydligt i USA vid utgivande avU.S. Navy´s doktriner. Doktrindiskussionen går till stor del att återfinna på olika militära tidskriftersdebattsidor vilka visar sig utgöra ett frekvent utnyttjat debattforum. Debattens inneboendekaraktär och tidskrifternas löpande Publicering av inlägg gör det svårt att skaffa sig en täckandeoch rättvisande bild av den marina doktrindebattens innehåll och uttryck.

Bakgrund: En del forskning utförd på, bland annat, den stora amerikanskaaktiemarknaden, antyder att det inte finns någon mening med att följaaktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen ärden stora mängd information som finns att hämta om bolagen. Dennainformation gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. Börsveckanär en aktietidning som gör analyser på börsnoterade bolag i Sverige ochövriga nordiska länder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan äralltid mycket imponerande i jämförelse med OMXSPI.Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som är möjlig ominvesterare väljer att följa Börsveckan.

Genom djupintervjuer med aktiva webbpoeter och analys av hemsidan för webbpoesiforumet Sockerdricka belyser uppsatsen hur Publiceringsmediet formar författarrollen..