Vård- och omsorgssektorn i Sverige kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska och demografiska förändringar. Antalet människor med omfattande komplexa vård- och omsorgsbehov ökar samtidigt som allt tyder på att resurserna inte kommer att öka i samma omfattning. Det ökade antal äldre människor med omfattande komplexa vård- och omsorgsbehov har orsakat att människor i allt större utsträckning bor kvar hemma och behöver därmed mer hemtjänst och hemsjukvård. Antal sjukfrånvaro bland vårdpersonal har på grund av fysisk och mental arbetsbelastning ökat och stressrelaterade besvär fördubblats sedan 1997. Sjuksköterskornas arbetsförhållanden gör dem kritiska mot förändringar, de ökade kraven och nya mål.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning och är en av devanligaste orsakerna till funktionsnedsättning och dödsfall i västvärlden. Personersom drabbats av stroke är den grupp som upptar flest vårdplatser i svensk sjukvårdidag. Insjuknandet i stroke är plötsligt och får stora konsekvenser för individens liv,såväl fysiska, psykiska som sociala. Sjukdom är en av de faktorer som påverkarpersoners upplevelse av sin livskvalitet. Livskvalitet är ett subjektivt begrepp sombeskriver en persons upplevelse av sin livssituation.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Problem finns inom hälso- och sjukvårdens hantering av sjukskrivningsärenden och har visat sig vara extra stora inom primärvården. Många sjukskrivningar löper risk att bli långvariga, rehabiliteringsärenden drar ut på tiden och missförstånd uppstår mellan patienter och myndigheter samt myndigheter emellan. Mellan 1 september 2009 och 31 maj 2011 har man på Gotland bedrivit ett projekt med syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen med hjälp av Rehabkoordinator i primärvården. Denna studie utgör den kvalitativa utvärderingen utav projektet. Syftet med denna studie var att utvärdera om sjukskrivningsprocessen har underlättats för de samverkande aktörerna och för patienter efter inrättandet av Rehabkoordinator.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med studien är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom Industritjänst AB. Resultaten från undersökningen ska ge underlag för ledningen i företaget att arbeta fram nya mål för verksamheten inom området psykosocial arbetsmiljö. Detta är ett stort område och vi har tillsammans med vår uppdragsgivare kommit fram till att fokusera på områdena motivation, stress, samarbete, stöd, konflikter, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, kön och lärande. För att täcka dessa områden har vi valt att utgå från följande frågeställningar:1. Upplever medarbetarna stress i det vardagliga arbetet?2.

Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk slutenvård och utgör ett betydande problem både för patienter som vårdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård att hantera situationer med patienter där inslag av hot och direkt våld är en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krävs kunskap och erfarenhet men också en förståelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom psykiatrisk slutenvård visar på att förekomst av hot och våld kan innebära relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar där. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglädje som följd.

Bakgrund:Överrapportering av patienter mellan olika vårdgivare eller vårdinstanser är ett lika komplext och livsviktigt som sårbart och riskfyllt fenomen. Den överrapportering som sker mellan ambulans- och akutmottagningspersonal är särskilt riskabel eftersom den kunskap som ambulanspersonalen har om patientens tillstånd och stabilitet är unik, och patientens prognos avhängig akutmottagningspersonalens förmåga att ta emot information. Ett flertal faktorer påverkar människans förmåga att inhämta, bearbeta och förmedla information. Vid hanteringen av exempelvis kritiska och sviktande patienter ställs alltjämt höga krav på sjukvårdspersonalens förmåga att upprätthålla effektiv och säker kommunikation trots upplevd press.Syfte: Att identifiera faktorer som försvårar respektive förenklar överrapporteringen av patienter mellan ambulans och akutmottagning.Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie. Artikelsökningar har gjorts via databaserna CINAHL och PubMed.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på om sjukhuskuratorerna använder sig av förhandlingsstrategier i förhållande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om så var fallet, ville vi även ta reda på vilka strategier det är. Dessutom ville vi även ta reda på i vilka situationer kuratorerna kände att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrång på deras ansvarsområde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvården.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsområde ofta går in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gå in på kuratorns arbetsområde och ta över.

Det har länge varit känt att riskfaktorer som rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt och därmed insulinresistens bidrar till hjärtinfarkt. Dessa livsstilsfaktorer kan sannolikt förstärkas av en stressad livssituation. Psykosociala riskfaktorer som stress spelar en viktig roll för utvecklandet av hjärtinfarkt. Stress är en av vår tids stora farsoter. I vissa fall är en fysiologisk stressreaktion, med ökat sympaticuspåslag och ökad cortisolinsöndring via HPA-axeln, en välmotiverad och nödvändig reaktion.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Syfte: Studien syftar till att belysa vad elever själva anser vara ett stöd för dem i matematik och att se om det överensstämmer med det skrivna åtgärdsprogrammet. Frågeställningar:? Hur beskriver eleverna sina behov för att kunna uppfylla kunskapskraven? ? Hur kommer elevens behov till uttryck i åtgärdsprogrammet?? Vad anser eleverna vara ett stöd för dem för att kunna utveckla sina kunskaper i ma-tematik?? Vilka åtgärder föreslås i åtgärdsprogrammet?Teori: Matematikdidaktisk teori och ramfaktorteorin Metod: Studien är en kvalitativ studie genomförd på tre skolor belägna i två olika kommu-ner i västra Sverige. Undersökningen bygger på 13 halvstrukturerade elevintervjuer samt granskning av elevernas åtgärdsprogram från skolår 3- 9. Det insamlade materialet har tolkats enligt hermeneutisk metod och resultatet av intervjuerna har jämförts med de skrivna åtgärds-programmen.

Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande.

Syfte Syftet med studien är att undersöka om Västra Götalands regionala vårdgaranti har betydelse för personalens arbetsmiljö. Vårdgarantin handlar inte bara om att minska vårdköer utan även om ekonomi. Vi funderar utifrån detta om det finns en ökad risk för arbetsrelaterad stress hos personalen eller möjligen att uppsatsen påvisar det motsatta, nämligen minskad stress? Därför vill vi ta reda på hur cheferna tänker kring arbetsrelaterad stress och stressförebyggande åtgärder gällande sin personal.Frågeställningar1) Anser chefen/personalen att de utifrån vårdgarantin har likvärdiga förväntningar på personalens arbete? 1.a) Finns det några tecken på att vårdgarantin har ökat stressen och pressen på mottagningen? Om ja, i så fall hur? Uppfyllandet av vårdgarantikravet genererar även pengar till ?BUP? kliniken om de klarar målen, påverkar detta arbetet?2) Hur arbetar chefen/personalen på mottagningarna med ärendegången? Vem beslutar om hur länge ett ärende ska pågå och när det ska avslutas? 3) Hur hanterar chefen/personalen svåra ärenden med barn/ungdom, finns exempelvis akuthandledning, utbildning, rådgivning etc. för att förebygga stressrelaterade problem som kan uppstå i samband med patientärendegången på mottagningen? 4) Finns det olika uppfattningar om vad förebyggande åtgärder är gällande stress? Och hur många ärenden/klienter har en heltidsarbetande pågående samtidigt?MetodKvalitativa semistrukturerade intervjuer, enskilt med chef och personal i grupp.HuvudresultatPersonalen är enig i att vårdgarantin ökat deras stress, eftersom ett annat flöde numera måste finnas i patientärendegången.

BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I mitt arbete som föräldrarådgivare träffar jag dock påfallande ofta föräldrar som är frånskilda. Det visade sig att en majoritet av de föräldrar Föräldrarådgivningen träffar är frånskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsområden? Jag började också undra över denna omvändning av statistiken.

I dag finns krav på att ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten. Alla arbetsplatser ska arbeta systematiskt och målmedvetet med att kontrollera och förbättra arbetsmiljön. För att detta ska fungera krävs det en tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter samt att de som delegeras uppgifterna har de rätta kunskaperna. Kompetensen att sedan kunna använda de teoretiska kunskaperna i praktiken är avgörande. Att ha rätt kompetens innebär att ha en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete.