Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i matematik - ur ett elevperspektiv
åtgärdsprogramMatematiksvårigheterMatematikdidaktisk kompetensSpecialpedagogikSpecialpedagogSpeciallärareUndervisningsprocessSärskilt stödDelaktighetRamfaktorer
Syfte: Studien syftar till att belysa vad elever själva anser vara ett stöd för dem i matematik och att se om det överensstämmer med det skrivna åtgärdsprogrammet. Frågeställningar:? Hur beskriver eleverna sina behov för att kunna uppfylla kunskapskraven? ? Hur kommer elevens behov till uttryck i åtgärdsprogrammet?? Vad anser eleverna vara ett stöd för dem för att kunna utveckla sina kunskaper i ma-tematik?? Vilka åtgärder föreslås i åtgärdsprogrammet?Teori: Matematikdidaktisk teori och ramfaktorteorin Metod: Studien är en kvalitativ studie genomförd på tre skolor belägna i två olika kommu-ner i västra Sverige. Undersökningen bygger på 13 halvstrukturerade elevintervjuer samt granskning av elevernas åtgärdsprogram från skolår 3- 9. Det insamlade materialet har tolkats enligt hermeneutisk metod och resultatet av intervjuerna har jämförts med de skrivna åtgärds-programmen. Resultatet har analyserats med ramfaktorteorin och matematikdidaktiska krite-rier. Resultat: Analys av de undersökta åtgärdsprogrammen visar på ett individinriktat per-spektiv. I de flesta fall ligger fokus på elevens egenskaper som orsaken till svårigheter istället för på elevernas förkunskaper i matematik och vad de ska uppnå i relation till de uppsatta må-len för årskursen enligt kursplanen. Resultatet visar vidare att formuleringar av elevernas ma-tematiksvårigheter är otydliga och att de skrivna åtgärdsprogrammen inte följer styrdokumen-tens riktlinjer och rekommendationer. Elevernas svårigheter formuleras ofta identiskt i olika åtgärdsprogram. Av de studerade åtgärdsprogrammen framgår att den vanligaste orsaken till upprättandet av åtgärdsprogram är att eleven inte når målen i matematik. Man har konstaterat att eleven inte når målen för årskursen och att man av denna anledning upprättat ett åtgärds-program. Dock saknas i hälften av åtgärdsprogrammen målbeskrivningar, såväl lång- som kortsiktiga. De vanligaste är: att arbeta i ?liten undervisningsgrupp?, ?färdighetsträning? och ?extra arbete hemma?. Hur man har tänkt utvärdera stödåtgärderna är inte beskrivet.Elevernas beskrivningar av orsaken till svårigheter och därav förorsakade behov skiljer sig från motsvarade beskrivningar i deras åtgärdsprogram. Eleverna beskriver orsaken till sina svårigheter som något som uppkommit i skolmiljön medan åtgärdsprogrammen hänför svå-righeterna till eleven t.ex. som koncentrationssvårigheter och/eller psykosociala svårigheter. Elevernas delaktighet vid upprättandet av åtgärdsprogrammen är i de flesta fall obefintlig. Få elever vet vad åtgärdsprogrammet syftar till och vad de ska uppnå.