Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdomar ökar och vÄrdpersonal kommer i kontakt med demenssjuka pÄ mÄnga kliniker. UtifrÄn de demenssjukas nedsatta kognitiva förmÄga stÀlls dagligen stora krav pÄ personalens förmÄga att behandla dem med vÀrdighet. Syfte: Syftet var att belysa hur vÄrdpersonal upprÀtthÄller demenssjukas vÀrdighet i vardagliga omvÄrdnadssituationer. Metod: Författarna valde att göra en litteraturöversikt och fann nio artiklar varav sju var kvalitativa och tvÄ var kvantitativa. Resultat: För att upprÀtthÄlla demenssjukas vÀrdighet krÀvs kunskap om mÀnniskan bakom sjukdomen sÄsom kunskap om bakgrund, vanor, livsstil, sjukdomshistoria, intressen och personlighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stÄlindustri samt vad som pÄverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse dÄ det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förvÀntade yrkesval utifrÄn kön blir ett hinder för bÄde individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts pÄ ett, av lÄng tradition, mansdominerat företag inom stÄlbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanstÀllda kvinnor pÄ kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundlÀggande faktor till kvinnornas yrkesval som framtrÀder, Àr att det funnits faktorer under deras uppvÀxt och i vuxen Älder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet.

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen Àr byggbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att studera och belysa förestÀllningar kring kvinnliga byggmÄlare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns förestÀllningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tilltrÀde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmÄlare gav mig möjlighet att fÄ en inblick i kvinnors slutna vÀrld i byggbranschen, vad de sjÀlva tycker och tÀnker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet Àr en viktig del av arbetet eftersom genus Àr nÄgot alla mÀnniskor förhÄller sig till pÄ ett eller annat sÀtt och som pÄverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna sÄ blir de fortfarande utsatta för skÀmt och uppmÀrksammas negativt ur det faktum att de Àr kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar Ànnu mer om frÄgor som Àr kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De kÀnner sig inte uppskattade pÄ samma sÀtt som deras manliga kollegor gör. Den hÄrda jargongen gör att kvinnor vÀljer att inte arbeta tillsammans med mÀn, de vÀljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, pÄ platser dÀr antalet mÀn inte Àr mer Àn antalet kvinnor eller ensamma.

I dagens samhÀlle Àr arbete en stor del av mÀnniskans liv. Genom arbete blir vi sjÀlvförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgÄtt frÄn synen pÄ allas rÀtt till arbete. En grupp som trots det har svÄrigheter att ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr mÀnniskor med nÄgon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvÀgledare har vi stort intresse för mÀnniskor och deras rÀtt till valmöjligheter och vi tycker det Àr viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vÀlmÄende hos svenska transsexuella patienter som har genomgÄtt könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hÀlsa. Vidare har Àven att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att kÀnna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen Àr baserat pÄ kommer ifrÄn en större utredning vid Karolinska Institutet som startade Är 2005, utförd av psykiatriska utredare pÄ Karolinska universitetssjukhuset.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka i vilken mÄn behandlingshem, som utger sig för att arbeta miljöterapeutiskt, utformar samt anvÀnder sig av den fysiska miljön i enlighet med miljöterapeutiska ideal. Vi vill undersöka vilken vikt behandlingspersonal och institutionsledning lÀgger vid den fysiska miljön pÄ behandlingshem för ungdomar. FrÄgestÀllningarna lyder: ? UtifrÄn vilka medvetna strategier arbetar man med den fysiska miljön pÄ behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning? Hur arbetar man för att utforma samt utveckla den fysiska miljön? PÄ vilket sÀtt resonerar behandlingspersonal samt institutionsledning angÄende hur den fysiska miljön ser ut i dagslÀget? I vilken utstrÀckning Àr behandlingspersonal involverad i omsorgen av den fysiska miljön pÄ behandlingshemmen?? Vilken konkret betydelse anser personal pÄ miljöterapeutiska behandlingshem att den fysiska miljön har för ungdomarnas behandlingsprocess? ? PÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna medverka i utformningen av den fysiska miljön pÄ behandlingshemmen? Hur upplever ungdomarna den fysiska miljön pÄ avdelningen?Undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie som bygger pÄ en gruppintervju med sex ungdomar samt sex individuella semistrukturerade intervjuer med institutionschefer samt behandlingsassistenter frÄn tre olika behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning för LVU-placerade ungdomar. I analysen jÀmförs institutionernas arbete med och utformning av den fysiska miljön med den idealtypiska miljöterapin angÄende detta Àmne.

I dagens samhÀlle Àr det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad pÄ den i mÄnga fall hÄrt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer Àr butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa Àr den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det Àr dessa faktorer som vi i den hÀr rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklÀdesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker dÀr vi genomfört intervjuer samt observationer.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som frÀmjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM Àr lagstadgat i Arbetsmiljölagen och Àr ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM Àr en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshÀlsovÄrden. Antonovskys (1987/1991) teori, kÀnsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hÀlsofrÀmjande synsÀttet ligger till grund för studien.Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer frÄn tvÄ svenska kommuner.

Hans Nilssons Åkeri AB Ă€r ett transportföretag inom koncernen LBC Bolagen i Nordöstra Götaland. Företaget transporterar frĂ€mst gods frĂ„n LantmĂ€nnen, betongvĂ€ggar och hus. Företaget har tio anstĂ€llda, utöver arbetsgivaren, varav en Ă€r transportledare. Studiens syfte var att kartlĂ€gga det systematiska arbetsmiljöarbetet pĂ„ Hans Nilssons Åkeri AB för att vidare kunna utföra grundlĂ€ggande undersökningar. Undersökningarna, i form av PLIBEL, ASA, intervjuer och enkĂ€ter, utgjorde grunden till Ă„tgĂ€rdsförslagen och dokumenten för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Bakgrund: Övervikt och sjuklig fetma Ă€r ett av nutidens allvarligaste hĂ€lsoproblem. Idaglider runt 30 procent av vĂ€rldens befolkning av detta tillstĂ„nd, och detta antal befaras stiga till drygt 50 procent inom enbart femton Ă„r. De allvarliga sjukdomstillstĂ„nd som individen riskerar att utveckla till följd av övervikt innebĂ€r en stor belastning för bĂ„de patienten och samhĂ€llet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan kan verka för att öka möjlighet till viktnedgĂ„ng hos patienter med fetma eller övervikt. Metod: Denna studie baseras pĂ„ 18 vetenskapliga artiklar av bĂ„de kvalitativ och kvantitativ sort.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svÄrigheter nÀr det gÀller att ta hand om sina barn vilket pÄverkar deras upplevda förmÄga att klara rollen som förÀlder. Det behövs förstÄelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lÀmpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur kvinnor och mÀn med RA upplever sin vardag som förÀldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras förÀldraroll. Syftet var Àven att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhÄllande till förÀldraskapet.Metod: En kvalitativ inriktning baserad pÄ semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förÀlder till barn i Äldrarna 0-18 Är samt var inskriven pÄ reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefÀr 2800 kvinnor i Sverige varje Är och Àr dÀrmed bland kvinnor den nÀst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat omrÄde vilket innebÀr att den ofta omges av starka kÀnslor och upplevs som svÄr att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrÄn granskning av Ätta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehÄllsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förÀndrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstÄende kroppsliga förÀndringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om sÄvÀl konkreta fysiska symtom, men Àven om hur de hÀr förÀndringarna pÄverkar kvinnorna, kÀnslomÀssigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig sjÀlv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd frÄn nÀrstÄende och sjukvÄrd.

En bra arbetsmiljö Àr viktig och en förutsÀttning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lÀrare pÄverkar mÄnga unga mÀnniskors vardag och ska Àven lÀgga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan Àr en startplats för unga mÀnniskor men kan ocksÄ vara den första instans som barn som mÄr dÄligt kommer i kontakt med dÀr vuxna, kan uppmÀrksamma barnets behov och ge barnet hjÀlp och stöd. Det Àr viktigt att skolan skall vara en miljö fri frÄn hot och vÄld, dÀr ungdomar och lÀrare kan fÄ bra relationer i vilka de kan kÀnna sig trygga.Syftet med mitt arbete Àr se pÄ lÀrares utsatthet för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats. Arbetet stÀller upp de hÀr frÄgestÀllningarna:Var och i vilka situationer utsÀtts lÀrare för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats?Finns det nÄgon skillnad mellan manliga och kvinnliga lÀrares arbetsskadeanmÀlningar om hot och vÄld?Har de anmÀlda arbetsskadorna förÀndrats över Ären 1987-2007?Tidigare forskning pÄvisar försÀmringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskÀrningar.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.