Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn debattsartiklar i Dagens Nyheter under januari ? juli 2009, undersöka vilken social position personer som, av tidningens ledarredaktion, benÀmns ?flyktingar?, ?invandrare? eller ?asylsökande? tilldelas av redaktionen i ett av samma redaktion beskrivet socialt rum. Undersökningen görs utifrÄn redaktionellt producerade debattartiklar innehÄllande orden integration, invandringspolitik, flyktingpolitik, integrationspolitik, invandrare, asyl, invandring, flykting, asylpolitik och med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om positioner och symboliska krig i det sociala rummet. Resultatet belyser att skribenterna ger flyktingar, invandrare och asylsökande en lÄg social position i det sociala rum som beskrivs i nutiden, men spridda sociala positioner i det sociala rum som beskrivs i framtiden; gruppen skall upplösas och positionerna spridas. Undantaget för denna framtidsvision Àr en grupp som av skribenterna beskrivs som ?terrorister?.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Social enterprises make up one of the groups of participants that provide welfare services financed by public funding. The object of this study is to describe and analyze from a theoretical point of view which conditions, in what fields, by which division of responsibility and finally through what decisions these social enterprises are allocated a place in the market for social welfare services. The company that has been the object of study offers services in the field of social welfare and in employment. In the study a triangulation of qualitative methods has been used: studies of literature on the subject, recurrent interviews and observations and also reviews of documents. The results have been analyzed from theories on the space available on the market for social services, on social economy and on social capital in the form of strong, weak and bridging bonds.

Syftet med denna undersökning har varit att underlÀtta för företaget Re-Load att presentera sin lastpall som produkt för potentiella kunder. Syftet har ocksÄ varit att stötta Re-Load till att bli licenserad EUR-pall samt att successivt ersÀtta befintliga lastpallar och lÄngsiktigt exekvera företagets affÀrsplan. MÄlet har varit att undersöka produkten avseende lönsamhet, miljöinverkan och hur den pÄverkade arbetsmiljön. Under-sökningen har genomförts med ett befintligt flöde dÀr produkten anvÀnts och utifrÄn detta kunde en flödesstudie samt en komparativ produktstudie utföras med en alternativ lastpall. Med data hÀmtat ur detta flöde utfördes en investeringskalkylering, miljöberÀkningar, subjektiva intervjuer samt dokumentation.

Avsikten med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur svenska företag som tillhandahÄller finansiell rÄdgivning till konsumenter arbetar för att kartlÀgga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att granska vad lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter sÀger om riskbenÀgenhetsmÀtning, samt hur de menar att rÄdgivningsföretag bör gÄ till vÀga för att avgöra kundes riskbenÀgenhet. Av slutsatserna framgÄr att riskbenÀgenhetsmÀtningar görs, men rÄdgivningsfirmor bör tydligare skilja pÄ den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnÄ högre reliabilitet och validitet av riskbenÀgenhetsmÀtningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör ocksÄ föreslÄ denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Förekomsten av flockbeteende bland finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats pÄ den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men sÀrdeles fÄ lyckas förklara vad detta flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden anvÀnder analytikernas kunskap till att faststÀlla priser pÄ finansiella instrument och dÀrmed Àr det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till flockbeteende dÀr inte analytikern baserar sina analyser enkom pÄ fundamentala vÀrden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsÀttningar för flockbeteende bland finansanalytiker pÄ den svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland finansanalytiker pÄ sÀljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förstÄelse av de bakomliggande faktorerna för flockbeteende. Till vÄr hjÀlp för att nÄ en förstÄelse om detta begrepp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Intentionen med föreliggande uppsats Àr att lÀsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavÄrden Àr uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssÀtt har vi dÀrför sökt att blottlÀgga denna. NÀrmare bestÀmt har vi inriktat oss pÄ att analysera synsÀttet gÀllande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska förÀldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sÄlunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med förÀldrarna faststÀllts. Vi har Àven sökt upptÀcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmÀnt vedertagna.

AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr en diagnos som stÀlls tidigt i ett barns liv. KÀnnetecknande för AST Àr stora svÄrigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast mÀrkbara symptomen Àr bristen pÄ spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svÄrigheter som mÀrks i leken samt om nÄgon förÀndring kan mÀrkas under och/eller efter behandlingen.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Kommunikation Àr en grundlÀggande kÀlla till spridning av kunskap med en pÄverkan pÄ bÄde individ och samhÀlle varpÄ ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet nÀrmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlÀgga sociala representationer av LÀnsförsÀkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkÀter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut vÀrderas högre Àn Funktionella Image-attribut men att bÄda dimensionerna Àr betydande gÀllande ett attraktivt Employer Brand.

För att organisationer ska kunna generera ett bra resultat Àr medarbetarna en viktig resurs. Hur vÀl medarbetarna utför sitt arbete beror till stor del pÄ hur motiverade de Àr. Olika anstÀllda motiveras av olika faktorer, vilket innebÀr att ledningen mÄste ta det i beaktande nÀr organisationens ekonomistyrning utformas, för att dÀrmed kunna pÄverka medarbetarnas handlande och dÄ indirekt deras motivation. Motivationen förekommer i olika former; inre och yttre motivation. UtifrÄn detta resonemang utgÄr uppsatsen frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan ekonomistyrningens utformning pÄverka motivationen hos medarbetarna i ett företag??Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga sambandet mellan motivation och ekonomistyrning i ett företag.

Bakgrund. Pressade förhÄllanden pÄ arbetet tycks vara kÀnnetecknande för högstadielÀrare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga, tvÄ professioner som bÄda arbetar med barn och inom offentlig förvaltning. Deras arbetsmiljö har genomgÄtt förÀndringar, bland annat genom att ökade krav tillkommit, vilket har kommit att pÄverka de anstÀllda. Ett flertal faktorer som inverkar pÄ den psykosociala arbetsmiljön, pÄ sÄvÀl organisations-, grupp- och individnivÄ, har i tidigare forskning identifierats. Det övergripande problem som studien undersöker Àr hur högstadielÀrare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö.