Sökresultat:
3260 Uppsatser om Psykologisk trygghet - Sida 43 av 218
Mötet mellan sjuksköterskan och den forensiska patienten : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.
Upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2 - En litteraturstudie
Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk
aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som
orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2
rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då
främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk
aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som
begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och
stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes
typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.
Sjuksköterskeledd tidig extubation på intensivvårdsavdelning
Bakgrund Tidig extubation minskar risken för långvarig vårdtid på intensivvårdsavdelning. Iallt större utsträckning, framförallt inom thoraxkirurgin, är det sjuksköterskan som ansvararför beslutet kring extubation. Det finns dock få studier som beskriver de kliniska bedömningarsom föregår extubation.Syfte Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans beslutsprocess införextubation.Metod Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Braun ochClarkes tematiska analysmetod. En pilotstudie med sex specialistsjuksköterskor inomthoraxintensivvård intervjuades för att testa studiens genomförbarhet.Resultat Specialistsjuksköterskor i pilotstudien beskriver beslutsfattandet inför extubationutifrån en process om fem faser: bedöma utgångsstatus, optimera sederande och analgetika,optimera och bedöma andningsfunktion, bedöma vakenhet samt bedöma patienten somextubationsklar. De två faser där informanternas beskrivning divergerar är framförallt vidoptimering av det sederande läkemedlet och bedömning av vakenhet.
SJUKSKÖTERSKANS ROLL I PATIENTENS ÅTERHÄMTNING EFTER AKUT HJÄRTINFARKT : en intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar
Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ?Att arbeta efter kliniska riktlinjer? med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ?Att ge information till patienterna? med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ?Att finnas till för patienterna? med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig.
Närståendes upplevelse av ambulanssjuksköterskans bemötande när ambulansen anländer vid akut sjukdom eller skada
Ambulanssjuksköterskan ställs ofta inför möten med närstående när de ska ta hand om en person som drabbats av akut sjukdom eller skada. Syftet med examensarbetet var att beskriva närståendes upplevelse av ambulanssjuksköterskans bemötande när ambulansen anländer vid akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex närstående till personer som blivit akut sjuka och som hämtats i hemmet av ambulans intervjuades och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier.
Rumsskapande gestaltning : - en fallstudie av Stora torget i Västervik
Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden.
Palliativ vård av barn med cancer : En litteraturstudie om barn och föräldrars psykosociala behov under sjukhusvistelsen
Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.
Kvinnors bruk av feelgood tidningar- en studie i användandet av feelgood tidningar.
Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.
?Det är stressigt nu? ? Skolungdomars stress och sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet
Bakgrund: Stress innebär att det råder en obalans mellan krav och de förutsättningar människan har att hantera dessa krav. Stress har existerat så länge människan existerat, då stress tillhör människans överlevnadsinstinkt. Stressen har dock förändrats och ökat över tid. Skolungdomar som upplever stress är vanligt förekommande och skapar hälsoproblem som ständigt ökar. Långvarig stress har både en fysiologisk och psykologisk påverkan på människan.
Trygghet och säkerhet i 60-talets bostadsområden. Exemplet Dalbo i Växjö.
Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och
gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens
bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts.
Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till
förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo
En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i
socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen,
tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under
60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes.
Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt
arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.
Sprututbytesprogrammet, en lång väntan på ett "...nja"
Sprututbytesprogrammet i Malmö/Lund har sedan 1986 varit ett väl debatterat ämne. Är det ett steg mot en mindre restriktiv narkotikapolitik eller är det att anses som en vårdande insats? Verksamheten bestod från början av utdelning av sprutor/kanyler. Sedan har verksamheten utökats med av läkare, kuratorer och sjuksköterskor som bistår med övrig vård och hjälp av psykologisk karaktär. Programmet var först en försöksverksamhet för att hindra att Hepatit och HIV okontrollerat spred sig.
Varför går du till jobbet? : En kvalitativ studie om motivation i arbetslivet
Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation.
Den stora utmaningen : anestesisjksköterskors erfarenheter av barninduktion
Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet självständigt. Det finns många utmaningar som en anestesisjuksköterska ställs inför vid sövning av barn, både ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. Få studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2011. En kvalitativ intervjumetod användes med innehållsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansåg att det är en utmaning att söva barn.
Ansiktsriggning för datorspel med Facial Action Coding System : Hur teorier om ansiktsmuskulatur och uttryck kan appliceras på digitala karaktärer
Det här examensarbetet undersöker om ett anatomiskt system framtaget för att kategorisera ansiktsrörelser inom psykologisk forskning kan anpassas på en ansiktsrigg för att effektivare kunna framställa ansiktsanimation för datorspel. Rapporten beskriver varför Facial Action Coding System skapades, hur det används samt tar upp olika sammanhang som systemet tidigare använts för. Rapporten beskriver det praktiska arbetet för att konstruera en ansiktsrigg ämnat för datorspel och diskuterar skillnader mellan att rigga för datorspel och film. Examensarbetet beskriver klassiska användbarhetsprinciper och vad man bör tänka på när produkten skall bli så användningsbar som möjligt. Ett animationsverktyg baserat på FACS och de ?Action Units? som systemet innehåller har tagits fram för att genomföra undersökningen på animatörerna från min praktikplats på Starbreeze Studios AB.
Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma: Att inge trygghet och kunskap
En av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige är astma. Det finns många vårdcentraler som har en astmamottagning med specialiserade sjuksköterskor och läkare. Distriktssköterskan har en stor betydelse genom att erbjuda undervisning och ge god omvårdnad för att patienten själv ska kunna hantera sin sjukdom. Distriktssköterskan arbetar med olika omvårdnadsstrategier för att behandla och hjälpa sina patienter. Vid astma är egenvård av största vikt för att uppnå en god symtomkontroll och för patientens möjlighet att uppleva hälsa.