Sök:

Sökresultat:

536 Uppsatser om Psykologisk krigföring - Sida 35 av 36

NÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en svÄrt sjuk partner som fÄtt konstgjord nÀring i livets slutskede :  

Bakgrund: Vid palliativ vÄrd i hemmet förÀndras tillvaron sÄvÀl för den sjuke som för de nÀrstÄende. Den sjuke har ofta svÄrt att Àta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord nÀring. NÀrstÄende kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes nÀringsintag nÀr han eller hon vÄrdas hemma. Adekvat nÀringsintag Àr av betydelse för det fysiska vÀlbefinnandet. Men vad vi Àter pÄverkar ocksÄ livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemÀrkelse.

Att skapa laganda. En kvalitativ studie hur olika ledare talar om hur de arbetar för att stÀrka lagandan i arbetsgruppen

Syfte: Undersökningens syftet var att fÄ kunskap hur olika ledare sÀger sig arbeta, för att stÀrka lagandan i arbetsgruppen samt fÄ en bild av deras syn pÄ sitt ledarskap. Teori: Undersökningens resultat blev grunden för hur teoridelen vÀxte fram i undersökningen. Tyngdpunkten av teori Äterfanns i forskningslitteratur med undantag av nÄgon artikel. Metod: Undersökningen byggde pÄ den kvalitativa forskningsansatsen. Tanken var att skapa en förstÄelse och en nÀrhet till informanterna för fÄ kunskap om hur olika ledare sÀger sig arbeta, för att stÀrka lagandan i arbetsgruppen samt fÄ en bild av deras syn pÄ sitt ledarskap.

"Talangscouter, juniorer och jakten pÄ den perfekta idrottaren" : En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger

ABSTRACTTitel: "Talangscouter, juniorer och jakten pÄ den perfekta idrottaren" En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger NivÄ:C-uppsats företagsekonomi. Författare:Peter LjunggÄrd och Emil Ring. Handledare:Jonas KÄgström. Datum:2011 ? Maj.

Ringrösen ? symbol för hÀrd och hem, plats och ursprung : En studie av ringrösen i Jönköpings lÀn

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hÀlsan

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Unga förövare : en studie om behandling för unga förövare som begÄtt gruppvÄldtÀkt

Denna studie har till syfte att undersöka vad som Àr specifikt med de ungdomar som begÄtt det sexuella övergreppet gruppvÄldtÀkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien bestÄr av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med tvÄ experter som arbetat med unga förövare.Aktuell forskning bÄde i Sverige och utomlands, frÀmst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgÄr frÄn tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar pÄ omrÄdet enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt pÄ mindre barn. Det har varit svÄrt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika omrÄde vilket ocksÄ genomsyrar materialet.

Barns tidiga lÀslÀrande : ?En studie av forskning och metoder för tidigt lÀslÀrande ur ett barndomssociologiskt perspektiv

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns lÀslÀrande samt de metoder som bygger pÄ denna. De tre riktningarna Àr: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns lÀslÀrande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet Àr att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sÀtt att se pÄ begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsÄterskapare ? ett förhÄllningssÀtt som sÀkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Rumsskapande faktorer : utformningsförslag till liten trÀdgÄrd för en rumslig kÀnsla

TrÀdgÄrdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min Äsikt Àr att en trÀdgÄrd ska erbjuda Àgaren en egen privat sfÀr Àven om den ligger tÀtt inklÀmd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trÀdgÄrdssammanhang. Rumslighet Àr ett positivt laddat begrepp och nÄgonting man ofta strÀvar efter att fÄ fram i en anlÀggning. Men vad Àr det och hur Ästadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framstÀlla ett utformningsförslag till en kolonitrÀdgÄrd belÀgen pÄ AlmÄsa fritidsby.

Grisproduktionen pÄ Gotland : möjligheter och hinder för expanderad produktion

Studiens syfte Àr att identifiera ÄtgÀrder, som de gotlÀndska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar pÄ ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, Àr av varjehanda slag ? kostnads- och intÀktsposter, företagsledning i bred bemÀrkelse (vilken Àr överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktÀr (vilka Àr överordnade företagsledningsförmÄgan). Studien bygger pÄ tre teorier, nÀmligen nÀtverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgÄngar.

Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Den diagnostiska problematiken och den problematiska diagnosen : En jÀmförelse av posttraumatiskt stressyndrom och svÄr depression vid tillÀmpning av diagnosinstrument

Psykisk hÀlsa/ohÀlsa Àr ett svÄrdefinierat begrepp som sÀtter fingret pÄ ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÄrt land, dÀr depression Àr en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 anvÀnds inom stora delar av sjukvÄrden, vÀrlden över, i syfte att ge kunskap om lÀmpligast behandling till patienter med psykiska besvÀr. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast anvÀnda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krÀvs för att uppfylla tvÄ vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svÄr depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. SÄvÀl psykologisk forskning som klinisk praktik utgÄr idag mestadels frÄn psykiatriska diagnoser, vilket kan ha sÄvÀl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istÀllet ska lÀgga fokus pÄ en annan mer underliggande nivÄ, nÀmligen processerna som strÀcker sig över diagnosernas grÀnser.

VA-system i tillvÀxtomrÄden: Bedömning av kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsalternativ genom multikriterieanalys

En ökande befolkning och en förtÀtning av bebyggelse kan innebÀra problem för en kommun om till-vÀxten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsomrÄde som inte Àr dimensionerat för den ökade be-folkningen. DÀrigenom uppstÄr ett behov av kapacitetsförstÀrkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förÀndringstryck som VA-branschen Àr utsatt för i form av Àndrade krav dÀr fokus idag ligger pÄ frÄgor som rör miljöpÄverkan, naturresurshantering samt vikten av en lÄngsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstÄtt. Multikriterieanalys Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer dÀr det Àr viktigt att problemen struktureras och att de olika mÄlen, kraven och pÄverkansomrÄdena utvÀrderas pÄ ett tydligt sÀtt för att sÀkerstÀlla att det beslut som fattas Àr det bÀsta möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan anvÀndas för att be-döma kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsförslag inom ett tillvÀxtomrÄde.

Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt grÀnsarbete i specialpedagogisk programlitteratur

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

Basel II ? bankreglering i skuggan av finanskrisen

Bankerna visar en hög tilltro och en positiv instÀllning till hur risk mÀts i Basel II. Det Àr framför allt möjligheten att minska kapitaltÀckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förvÀntats medföra ett större ifrÄgasÀttande av Basel II och dess riskbedömningar, men sÄ Àr inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utstrÀckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frÄgan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmÀtningsmetoder varnade de europeiska bankerna nÀr de köpte pÄ sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007, mÀrks en förÀndrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.

Trender pÄ den svenska perennamarknaden :

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->