Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hälsobudskap och är ett organ som når ut till en stor population. Många av de hälsobudskap som presenteras handlar om träning och fysisk aktivitet och genom medias sätt att framställa detta skapas ideal och normer inom ämnet. Vi anser det därför vara viktigt att undersöka hur träning framställs i ett träningsmagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur texter om träning framställs utifrån diskurser och hur budskap framställs i träningsartiklar ur ett träningsmagasin. För att göra detta tillämpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förändringsprocesser och motstånd. Problemet består i att hitta nya sätt att hantera motstånd mot förändring. Då förändringar är en naturlig del i en organisations livscykel och motstånd är ett vanligt fenomen i en förändring, är det viktigt att veta hur det uppkomna motståndet kan hanteras. Motstånd orsakar många förändringsprocessers fall och medför även extra kostnader om det inte hanteras på ett för organisationen gynnsamt sätt. Studien har ett tydligt teorifokus där vi tar upp teorier som behandlar förändring och motstånd.

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken.

Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jämföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat på. Denteoretiska utgångspunkten utgår från utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldär begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har både varit friskoloroch kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrån hur de beskrev sinutbildning, lärare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska läget,användandet av medium och slogan.

Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ?vägen tillbaka?. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ?kommit tillbaka?, de hinder som försvårat i ?vägen tillbaka? samt hur identitet och självbild påverkats i processen.

Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll.

Kinas aktiemarknad förväntas bli en av världen största och kommer därmed att bli av stort intresse för investerare. Mycket tyder på att det finns stora värderingsskillnader mellan börsen på fastlandet, Shanghai, och Hong Kong börsen. Syftet är att se om prisskillnader finns mellan dessa marknader och vad dessa kan bero på.Sju bolag med dubbel notering valdes ut och jämfördes och en prisskillnad kunde konstateras. Genom att undersöka de olika marknadsförutsättningarna och använda beteendevetenskapliga teorier har orsaken till de olika marknadspriserna analyserats.Resultatet tyder på att de vitt skilda förutsättningarna där Hong Kong, ett globalt utvecklat finansiellt centrum med ett välutvecklat regelverk och många internationella professionella aktörer, i kontrast till Shanghai, en relativ ung marknad som präglas av valuta- och aktieregleringar där utländska aktörer och aktieägande är högst begränsat, skapar möjligheter för stora skillnader. Detta tillsammans med en stark psykologisk tro på marknaden i fastlandskina anser vi ligga till grund för den stora prisskillnaden mellan Hong Kong och fastlandet..

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt. En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i.