Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vad som kan tänkas påverka rektorers beslut att tillåta eller neka Sverigedemoraterna tillträde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsättningar, argument och överväganden som rektorer påverkas av och baserar sina beslut på. Vi har som utgångspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. Därför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhåller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har använt oss av diskursanalys som teori och metod i vårt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie som behandlar problemet självdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det är ett aktuellt problem och det är intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istället för en psykologisk som kanske är vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gällande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgränsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skära, bränna och slå sig själv visar på ett självdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller ångest.Problemställningen som jag sökte ett svar på löd: Vilka ungdomar är det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgången så ligger fokus på kategorierna modernitet, kropp och ungdom.

This thesis uses critical discourse analysis to examine how the English-speaking press in Hong Kong constructs the conflict between the political movement Occupy Central and the Chinese central government. The empirical material consists of ten articles from the region?s two largest English-speaking newspapers, Hong Kong?s oldest newspaper, the South China Morning Post, and China?s only national English-speaking newspaper, the China Daily. Building on the works of Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak and John E. Richardson it examines what political ideologies that are favoured by the press and what attitude the press shows for democratic development.

Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning och svansbitning. Dessa beteenden är relativt vanliga hos grisar. En miljöberikning definieras som förbättring av ett djurs välfärd, både psykologisk och fysiologiskt, genom förändringar hos djurets omgivning.Denna studie har undersökt om miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos grisar. De två olika miljöberikningar som har använts är en jutesäck fylld med halm och en Jolly Ball?.

Följande studie applicerar en experimentell analysram (baserad på kritisk diskursanalys och Köpenhamnsskolans teorier om säkerhetisering?) på diskursiva mikrostrukturer, d.v.s. specifikameningar i specifika texter, i japanska debattartiklar om kollektivt självförsvar, i syfte att på ett systematiskt vis åskådliggöra diskursiva analogikedjor om hot på mikronivå. Studien överväger även det sätt, på vilka diskursiva mikrostrukturer samverkar till att skapa narrativa makrostrukturer ? s.k.

En förändring är ett tillstånd som vi upplever under hela vår livstid, både privat och i arbetslivet. Företag måste förändras för att kunna bevara sin konkurrens-kraft. Motstånd till förändring kan anses som det största enskilda hotet mot ett framgångsrikt införande av en strategi på ett företag. Ett sätt att hantera detta motstånd är att använda sig av den delaktiga förändringsmodellen samt stävja rädslor och osäkerhet. Syftet med detta examensarbete var att vi ville få en ökad förståelse för hur företag arbetar med produktionsförbättringar och om de känner av något motstånd vid dessa förändringar. De intervjuade företagen anger som sin absolut största förändring deras införande av ett eget produktionssystem med stort fokus på Kaizen ? Ständiga förbättringar. Under arbetets gång stötte vi på en psykologisk och vetenskaplig teori om Förändringens fyra rum som anses vara ett kraftfullt hjälpmedel vid alla förändringar..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt.Frågeställningar:Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa?Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod.ResultatLärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning.

Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv.

When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media?s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society.When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as ?the computer age?. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough?s critical discourse analysis.In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle?s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?Värdigt liv i äldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik.

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used.

Sammanfattning Vår uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförändringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförändringar framställs, hur förändringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och självklart. Studiens frågeställning är att studera hur det skrivits om organisationsförändring mellan åren 2000-2014 och den teoretiska förankringen är socialkonstruktionism utifrån Vivien Burr samt Michel Foucaults diskursanalys.De tidskrifter som valts ut som underlag för vår studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning där det framkommit att det är chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförändring. En ytterligare avgränsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal läsare.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället..

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.