Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

MÀnniskans behov av fysisk aktivitet Àr lika stort idag som det alltid varit. Dock har mÀnniskans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevÀrt i och med det mer moderna samhÀllet. Enligt Fyss, (2008) Àr den ÄtgÀrd som skulle ha störst positiv effekt pÄ folkhÀlsan ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter pÄ mÀnniskors vÀlmÄende, dock Àr verkningsmekanismerna okÀnda. Idag anvÀnder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

Av socialtjÀnstlagen framkommer det att den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov har rÀtt till bistÄnd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhÄlla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet anvÀndes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och trÀning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlÀtta för den enskilde att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rsta linjens chefers arbetsvardag och roll formas inom kommunal ?ldreomsorg samt vilken betydelse organisatoriska f?ruts?ttningar har f?r deras m?jligheter att ut?va chefsuppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger p? intervjuer med ?tta f?rsta linjens chefer inom kommunal ?ldreomsorg i V?stsverige. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohÀlsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framstÀllts genombeskrivande analys dÀr intervjupersonernas berÀttelser har Ätergivits. Resultatet avstudien visar pÄ att den psykiska hÀlsan har pÄverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det Àr positivt eller negativt. Terapeuterna sÄgen mer positiv bild av individualiseringens inverkan pÄ psykisk hÀlsa, mycket pÄ grundav ökad jÀmstÀlldhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Grundsynen Àr idag att individer med psykiska funktionsnedsÀttningar i största möjliga utstrÀckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. VÄrden erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin Àr ett exempel pÄ detta. Dagverksamhet Àr en vÄrdform dÀr deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsÀttningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag anvÀndes. Intervjuerna genomfördes med Ätta personer som har psykiska funktionsnedsÀttningar och har en pÄgÄende kontakt med en dagverksamhet inom nÀrpsykiatrin sedan minst ett Är tillbaka.Resultatet i studien visar att deltagarna har fÄtt nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten.

I denna rapport tar vi upp diskussionen om polisens psykiska vÀlbefinnande. En frÄga vi stÀllde oss var hur det Àr stÀllt med polisens psykiska hÀlsa Àr idag? Vi har intresserat oss för denna frÄga dÄ det snart Àr dags för oss att möta alla de komplexa situationer som polisyrket medför. Det sÀgs att man som polis fÄr se mycket av samhÀllets baksida. Hur klarar man som privatperson av allt man fÄr se i sitt kommande yrke utan att den psykiska hÀlsan drabbas.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Syftet med studien var att fÄ reda pÄ om upplevd första respektive andra ordningens förÀndring, i livet eller arbetet, fÄr olika konsekvenser för upplevd psykisk hÀlsa. Om upplevd andra ordningens förÀndring relaterar till mer upplevda psykiska besvÀr Àn en förÀndring av första ordningen. Den oberoende variabeln Àr förÀndring och innefattas av en förÀndring av första ordningen, förÀndring av andra ordningen och ingen förÀndring alls. De beroende variablerna Àr psykisk ohÀlsa i form av besvÀr som stress, oro, Ängest, sömnstörning, trötthet och nedstÀmdhet. Undersökningen genomfördes av en enkÀtstudie av anstÀllda inom offentlig kommunal förvaltning.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.