Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats.Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet.

Hunden har funnits vid människans sida i över 14 000 år och har länge haft en viktig roll i samhället. Hunden kan ha flera olika arbetsuppgifter, men idag fungerar de flesta hundar som sällskapshundar. Syftet med det här arbetet är att studera hur människors hälsa kan påverkas av att äga en hund, och om det finns någon skillnad mellan olika typer av hundägare. De flesta människor ser sina hundar som en del av familjen. Det är framför allt kvinnor som är hundägare och det är också den grupp som tillsammans med barn upplever en starkare relation till sin hund. Studier har visat att det kan finnas hälsosamma effekter av att äga en hund, men alla forskare är inte överens om varför de uppkommer.

Studiens syfte är att utifrån både ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se på hur ung-domars erfarenheter av våld ser ut. Finns det några likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frågeställningar är:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av våld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av våld?? Söker ungdomar hjälp för det våld de upplevt och i så fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av våld? För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med både praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat på enkäten. Tre kvalitativa intervjuer har också genomförts med professionella från olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som är brottsoffer och/eller förövare.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Många närstående till en sjuk familjemedlem tar sig an rollen som vårdgivare vilket annars hade antagits av hälso- och sjukvårdspersonal. Nedskärningar inom den offentliga sektorn fortskrider och inte tillräckligt med fokus läggs på hur detta påverkar de närstående som vårdar en sjuk närstående i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen och vad som påverkar upplevelsen av att vara vårdgivare i hemmet till en närstående med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra kategorier: Tid och relation, Stöd och information, Sjukdomsförlopp och Symtom.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka tecken en sjuksköterska bör vara vaksam på för att kunna identifiera barnmisshandel. Författarna hade även som syfte att beskriva hur sjuksköterskan upplever identifieringen av misshandlade barn. Litteratursökning gjordes i Medline via PubMed samt manuellt. Totalt valdes 20 artiklar till resultatet. Av resultatet i litteraturstudien framkom att misshandlade barn i stor utsträckning uppvisar både fysiska och psykiska tecken.

Föreningsidrott är en stor del av många barns liv och idrottsledarna är en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hälsa, såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan. Det finns idag negativa hälsotrender hos barn när det gäller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan påverka sina utövares hälsa. Studien syftar även till att söka förståelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hälsofrämjande miljö för barn.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan upptäcka och identifiera deprimerade patienter så att optimalt stöd och behandling kan ges. Metoden som valdes är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit granskade utifrån Polit & Beck kriterier för vetenskap. Resultatet visade att sjuksköterskan med kategorier/teman såsom prediktorer för depression, tvärprofessionellt samarbete, användande av screeninginstument och kompetenshöjande insatser kan ge stöd och behandling för att förbättra deprimerade patienters psykiska hälsotillstånd..

Denna studie undersöker två företag inom samma snabbmatskedja, av ungefär samma storlek, personalmängd, och ålders- och könsfördelning. Syftet med studien är att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en faktor som påverkar medarbetarnas upplevda hälsa. Tre frågeställningar ställs: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet på respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hälsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Studien syftade till att undersöka sambandet mellan föräldrars mående och barns symtom och hur detta samband påverkas av föräldrakontroll och instrumentellt föräldraskap. Enkäter från 315 familjer användes. En medieringsanalys gjordes som visade att föräldrakontroll delvis medierar sambandet mellan föräldrars mående och barns symtom. Detta kan ha implikationer för arbetet med föräldra-barnrelationen samt föräldrars psykiska ohälsa..