Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur verksamma sÄngpedagoger och sÄngelever upplever att fysisk aktivitet pÄverkar sÄngundervisningen ur ett fysiskt, mentalt och didaktiskt perspektiv. BÄde för- och nackdelar som fysisk aktivitet kan medföra har behandlats, samt hur musik i form av sÄng pÄverkar individen, lÀrandet och undervisningen.Fyra sÄngpedagoger har intervjuats, varav tvÄ hemmahörande inom musikalgenren. Tolv elever har fyllt i en enkÀt för att stödja pedagogernas information, samt för att ta reda pÄ elevernas egna upplevelser och erfarenhet inom omrÄdet. Ingen av informanterna hade nÄgon utbildning eller teoretisk kunskap nÀr det gÀller fysisk aktivitet, men har i sÄngundervisningen stött pÄ olika typer av elever med olika förhÄllande till fysisk aktivitet.Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ sÄngundervisningen. Informanterna anser att lÀrandet pÄverkas av bÄde elevens aktivitetsnivÄ och den musikupplevelse som sÄngen utgör.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrÄn egna berÀttelser pÄ internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 Är och fick svensk sjukvÄrd. Som datainsamlingsmetod tillÀmpades sökmotorn Google och sökorden ?obotlig cancer? och ?blogg? anvÀndes.

Med den hÀr studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hÀlsa och sjÀlvbild pÄverkas av förvÀntningar och krav, samhÀlleliga strukturer och förhÄllanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville Àven titta nÀrmare pÄ hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det Àr i just deras situation som gör att deras psykiska hÀlsa blir drabbad. Det empiriska material jag anvÀnt mig av bestÄr av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i Älder 25-30 Är, dÀr de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn min undersökning Àr att kvinnor blir stressade pÄ grund av alla de olika förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ dem, vilket gör att de olika bilderna (som Àr konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

Fotbollsverksamheten prÀglar mÄnga flickors vardag och Àr den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det rÄder inga tveksamheter om att idrott innebÀr flera fördelar för mÀnniskors psykiska och fysiska vÀlbefinnande. Fotbollen Àr en arena dÀr flickors sjÀlvförtroende kan frÀmjas och stÀrkas. Samtidigt faller mÄnga idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strÀvan efter idrottslig framgÄng. TÀvlingsmomentets pÄverkan för barn och ungdomars psykiska hÀlsa Àr viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hÀlsofrÀmjande arena.

?Upp med flÄset!? Àr en undersökning om en grupp kvinnors konditionsutveckling. En stor del av litteraturen som handlar om trÀning sÀger att det tar cirka tre mÄnader att förbÀttra konditionen. Forskning har dÀremot visat att konditionen kan förbÀttras pÄ sex till Ätta veckor. Hur snabbt en konditionsutveckling sker beror pÄ olika faktorer till exempel arvsanlag, antal trÀningspass per vecka och intensiteten.Ett flertal studier visar att den psykiska hÀlsan pÄverkas av fysisk aktivitet.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som strÀcker sig genom alla Äldersgrupper. Psykisk ohÀlsa Àr som störst bland unga mellan 16-24 Är dÀr problem med sömnen Àr en del av det psykiska vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som pÄverkar sömnvanor vid högre studier.Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i Äldrarna 20-30 Är pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys dÀr tre stycken teman framkom. HÀnsyn togs till de etiska aspekterna och Àven informerat samtycke av deltagarna.

Bakgrund: MÄnga individer kÀnner inte hög livskvalitet och hÀlsa, och dÀr av ett missnöje med sitt vÀlbefinnande. Livskvalitet och hÀlsan pÄverkas av att individer inte kÀnner nÄgot inflytande i samhÀllet och upplever brist pÄ delaktighet och tillgÀnglighet. MÄnga studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som tvÄ faktorer pÄ ökad livskvaliteten och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening pÄverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohÀlsa. Metod: Metoden som anvÀnds i studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 11 vetenskapliga artiklar bÄde av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som anvÀndes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det Àr tre teman svarar pÄ syftet och det Àr ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hÀlsan, det frÀmjar bÄde den fysiska hÀlsan men framförallt den psykiska hÀlsan.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

BakgrundI Sverige dör nÀstan 1000 kvinnor varje Är av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras Ärligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strÄlning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebÀra bÄde fysiska och psykologiska förÀndringar, vilket kan pÄverka sexualitet, kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla.SyfteSyftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan pÄverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.MetodDetta var en litteraturbaserad studie.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.