Post stroke depression (PSD) Àr en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sÀnkt livskvalitet, lidande, försÀmrad förmÄga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan pÄ ÄterhÀmtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen sÄ Àr den idag otillrÀckligt uppmÀrksammad och behandlad. Sjuksköterskan Àr fokuserad pÄ den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptÀcka den psykiska ohÀlsa som ofta följer en stroke. .

I lokförarens arbetsmiljö ingÄr, förutom vardagsstressen med tidsbrist och brist pÄ vikarier, hotet att nÀr och var som helst lÀngs spÄret köra pÄ en mÀnniska, antingen vid en olyckshÀndelse eller, vilket Àr vanligare, dÄ en mÀnniska bestÀmt sig för att ta sitt liv.Det finns en lagstiftning som sÀtter ramarna för hur arbetsgivaren ÄterinsÀtter lokföraren i sÀkerhetstjÀnst efter pÄkörning. Det finns ocksÄ en lagstiftning angÄende arbetsgivarens skyldighet för krisberedskap. DÀremot varierar rutinerna kring olyckor och pÄkörningar över landet och mellan företagen som arbetar med spÄbunden trafik.Huruvida psykiska symptom upptrÀder efter psykiskt trauma eller inte, Àr dels avhÀngigt av individens nuvarande situation, socialt nÀtverk eller privata trauman, dels pÄ det omedelbara bemötandet vid olycksplatsen, vid den akuta hÀndelsen. Risken att insjukna i posttraumatiskt stressyndrom Àr mellan 5-30 % efter en allvarlig hÀndelse. Det Àr av största vikt att kÀnna igen den allvarliga akuta stressreaktionen och kÀnna till den drabbades livssituation och tidigare allvarliga hÀndelser, för att kunna förebygga psykisk sjukdom.

Aim and questionsThe aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject.In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health? How does leadership affects teachers' mental health? What factors create mental health among teachers? MethodIn order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms lÀn. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model. ResultsAll the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrare uppfattar hÀlsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att frÀmja elevernas hÀlsa. Som metod för studien anvÀndes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslÀrarna tycker att hÀlsa Àr ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hÀlsa bör baseras pÄ fysisk aktivitet, för att utifrÄn denna plattform förgrena sig i hÀlsobegreppets och kursplanens övriga bestÄndsdelar..

Fotbollsverksamheten prÀglar mÄnga flickors vardag och Àr den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det rÄder inga tveksamheter om att idrott innebÀr flera fördelar för mÀnniskors psykiska och fysiska vÀlbefinnande. Fotbollen Àr en arena dÀr flickors sjÀlvförtroende kan frÀmjas och stÀrkas. Samtidigt faller mÄnga idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strÀvan efter idrottslig framgÄng. TÀvlingsmomentets pÄverkan för barn och ungdomars psykiska hÀlsa Àr viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hÀlsofrÀmjande arena.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet pÄverkar hÀlsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion frÄn en annan. HÀlsa definieras med hjÀlp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hÀlsa Àr psykiskt och socialt vÀlbefinnande och inte blott frÄnvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstÄnd av fullstÀndigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett mÄttligt samband med bÀttre hÀlsa dÀr religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ pÄverkan pÄ hÀlsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Minst 400 miljoner mÀnniskor lider i dagslÀget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma pÄverkar samhÀllet i Sverige och utvÀrdera förebyggande ÄtgÀrder med utgÄngspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras dÀrför pÄ redan befintlig forskning.För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma Àr det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen pÄ ohÀlsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förÀndrade livsstilen, lÄg utbildning och lÄg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohÀlsosamma varor bidrar till fetma.Vi har kommit fram till att fetma har bÄde fysiska och psykiska effekter som pÄverkar samhÀllet. De fysiska effekterna Àr förtida död och olika sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdom, typ II diabetes och cancer.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Hur kan man göra för att ge mÀnniskor en möjlighet att fÄ bÀttre psykisk hÀlsa?Detta Àr huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som mÄlas upp Àr den psykiska ohÀlsan i Sverige i dag med en mÀngd mÀnniskor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de fÄr varaktig hjÀlp att vare sig förÀndra sina arbetsförhÄllanden eller sin livssituation.I uppsatsen frÄgas om mÀnniskor blint arbetar över sina förutsÀttningar dÀrför att de saknar insikt om att det de gör Àr ohÀlsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvÄng som stÀndigt piskar dem till att anstrÀnga sig yttrligare en bit fast de egentligen kÀnner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förÀndring beskrivs tvÄ olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förÀndra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett lÄngvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar pÄ ett samband mellan missbruk och pÄverkan pÄ hjÀrnans belöningssystem. Missbruk kan Àven leda till en negativ inverkan pÄ det sociala livet. Fysisk aktivitet pÄverkar hÀlsan positivt genom bland annat ett ökat sjÀlvförtroende, en ökad fysisk sjÀlvkÀnsla och en förbÀttrad kondition och muskelfunktion.

Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga och analysera pappors psykiska hÀlsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i lÄngvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jÀmförelser mellan papporna för att se om det finns skillnader i anvÀndandet av copingstrategier beroende pÄ nÀr sjukdomen upptrÀder, barnets Älder, pappornas utbildningsnivÄ, etnicitet osv. Mitt intresse Àr ocksÄ att undersöka om dessa pappor kÀnner sig nedstÀmda eller deprimerade utifrÄn att deras barn Àr sjukt eller om det finns andra faktorer som pÄverkar pappornas psykiska hÀlsa. Totalpopulationen bestod av 120 pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 pappor deltog i studien.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.