Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Bakgrund: Hysterektomi pÄ grund av benigna tillstÄnd Àr ett vanligt förkommande ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hÀlsa efter hysterektomi pÄ grund av benigna tillstÄnd, samt deras omvÄrdnadsbehov. Metod: En litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever bÄde positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lĂ€rare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en sĂ€rskild tonvikt pĂ„ affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lĂ€rare frĂ„n gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, FörhĂ„llande till eleverna och ÅtgĂ€rder.

The main purpose of the study was to analyse the well being of children placed in foster care for at least two years, in one sample municipality. An assessment was made of how the social service admistrated and took responsibility for these children in terms of schooling, physical and mental health. To further understand the situation of the children three areas of investigation were added concerning; teenage pregnancy, the mental health and mortality of the biological parents. To receive answers to those questions a qualitative interview method was used, with structured questions to social workers working with foster care. The author also studied journal notes and child investigations to receive a more comprehensive picture.

Stress Àr ett aktuellt och diskuterat Àmne i dagens samhÀlle. En orsak till detta kan vara den ökade ohÀlsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förÀndringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid LuleÄ tekniska universitet, kartlÀgga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts Àr upplevda livssituationer, sociala förhÄllanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en mÀnniskas liv samspelar med hur hon mÄr, dÀrför Àr det svÄrt att ta ut mÀnniskan ur sitt sammanhang.

Bakgrund: Livet förÀndras för individer som drabbats av en brÀnnskada. MÄnga fÄr bestÄendeÀrr och funktionsnedsÀttning som innebÀr stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompÄverkar deras liv. BrÀnnskada Àr ett trauma som uppstÄr nÀr huden kommer i kontakt medvÀrme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvÀtskemÀngd, fungerar som kÀnsel och kontaktyta samt infektionsbarriÀr.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brÀnnskada.Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes baserad pÄ kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brÀnnskada upplevde sin kroppsom frÀmmande och kÀnde sig begrÀnsad i vardagen pÄ grund av funktionsnedsÀttning ochsynliga Àrr. Stödet frÄn nÀrstÄende var ovÀrderligt för dessa personer och det hjÀlpte demgenom den lÄnga rehabiliteringen.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-Äriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus stÄr skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehÄll samt tillgÄng tillstöd och praktisk hjÀlp frÄn sina lÀrare. Bakgrunden Àr den ökade rapporteringen av psykiskohÀlsa för denna Äldersgrupp och de senaste Ärens relativt omfattande hÀlsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr.Som ett komplement till detta har hÀr istÀllet elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hÀlsoindikator som delvis Àr kopplattill psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr men som ocksÄ kan spegla vÀlbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frÄgan Àr om dessa aspekter av skolan har en sÄ vidinverkan att de Àven pÄverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger pÄ data frÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀtundersökning ? SkolbarnshÀlsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.

Syftet med denna uppsats Àr se om upplevelsen av dans Àr en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter frÄn tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att anvÀnda sig av tvÄ metoder gör att jag fÄr en bredare bild av hur dansen kan pÄverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smÀrta efter gynekologisk operation. Studien avsÄg Àven att undersöka patientens instÀllning till alternativa smÀrtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter frÄn en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehÄllsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smÀrta och oro, tidigare erfarenheters pÄverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens pÄverkan och instÀllningen till alternativa smÀrtlindringsmetoder.

Bakgrund: Mat och mÄltiden belyses ofta ur ett nÀringsfysiologiskt perspektiv. Ett regelbundet intag av nÀring Àr nödvÀndigt för det fysiska vÀlbefinnandet, sÀrskilt efter en skada eller sjukdom dÄ nÀring hjÀlper kroppen att lÀka. DÄ vÀlbefinnande Àr ett fenomen relaterat till hela mÀnniskan, sÄ vÀl till det psykiska som till det fysiska, talar litteraturen för att mÄltidens pÄverkan pÄ det fysiska vÀlbefinnandet Àven speglas i det psykiska vÀlbefinnandet. Syfte: Att skapa en överblick över hur relevant forskning beskriver vad mÄltiden har för betydelse för vÀlbefinnandet hos en patient i behov av omvÄrdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning hur lÀrare arbetar, med fokus pÄ elevernas psykiska hÀlsa och vÀlmÄende ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var ocksÄ att lyfta det viktiga med detta Àmne och fÄ fler nyckelpersoner inom skolan att uppmÀrksamma Àmnet psykisk ohÀlsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har intervjuats. LÀrarna i studien var eniga om vad som kan frÀmja elevers psykiska vÀlmÄende samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-kÀnsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka kÀnslor, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, samarbetet med kurator och familjen, Àr nÄgra viktiga resultat som studien visar.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.