Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och är än idag en diskriminerad grupp i samhället. Det är den grupp av funktionshindrade som har det sämst ställt, både ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmänheten. För att stärka den enskilda brukarens ställning i samhället och för att kunna leva ett självständigt så krävs adekvata sociala färdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social färdighetsträning är en av många arbetsmetoder som har som syfte att stärka individens sociala kompetens och som är den här studiens fokus. Den här studien använder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med både personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social färdighetsträning. Syftet med studien är således att frambringa kunskap om och förståelse av social färdighetsträning. Resultatet visar på positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden från både brukare och personal.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvärdera om de av ledningen förväntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att få en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda på vilka effekter ledarna ville uppnå, för att sedan göra en utvärdering varpå vi visar de verkliga effekter som uppstått. För att utföra detta har vi använt oss av ett antal fallstudier.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSpråk: SvenskaSyftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnå med det förändrade systemet. Avsikten är också att i de fall effekterna inte uppnåtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnåtts.

Depressioner återkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende på en allt större känslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga återinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 åren och är idag ett stort samhällsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvärld vilket kan skapa ett lidande som påverkar barnets psykiska hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån aktuell forskning om barns upplevelser kring sig själva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma påverkar deras psykiska hälsa. Uppsatsen diskuterar även sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats där kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har används för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Bakgrund: Ohälsa ökar idag i Sverige inom flera olika hälsoområden. Sjukdom eller andra hälsorelaterade besvär kan innebära en livsomvälvande situation för många individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskänslor samt avsaknad av stöd och bekräftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohälsa då vårdpersonalen är påverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att främja hälsa. Syfte: Att belysa vilka hälsofrämjande effekter hunden har på patienter inom vård och omsorg.

Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketräning är samt att undersöka hur idrottslärare använder styrketräning i sin undervisning. För att få kunskap om styrketräningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade på styrketräningens effekter ur ett samhälls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkät konstruerades för undersökningen och delades ut till lärarna som undervisar i Idrott och hälsa A på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. Enkäten innehöll frågor relaterade till styrketräning i undervisningen. Några av styrketräningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmärta mm.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har använts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi är en medicinsk behandling med hjälp av hästar och dess rörelser som innefattar allt från att rida och umgås med hästen till att utföra stallsysslor. Det är även en träningsform som tränar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters självkänsla, självförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för användandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsområdet.

Bakgrund: Depression är en folkhälsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i både fysiska och psykiska symtom. Sjuksköterskan har en roll i att upptäcka och identifiera dessa. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om och förhållningssätt till depression och/eller depressionssymtom hos patienter inom primärvården. Metod: En intervjuundersökning med sex sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler i Sverige.