Syftet med den hÀr studien var att undersöka nÄgra engelsklÀrares attityder till ochanvÀndning av digitaliserat lÀromaterial i undervisningen pÄ gymnasienivÄ. Studienundersöker Àven om lÀrare anser att det Àr relevant att anvÀnda sig av digitaliserat lÀromaterial, frÀmst inom grammatikaspekten av engelskundervisningen och om de sernÄgon förÀndring i elevernas inlÀrning vid anvÀndning av materialet. Undersökningen Àrbaserad pÄ kvalitativa intervjuer, varav fem stycken personliga intervjuer medgymnasielÀrare i engelska samt telefonintervjuer med tvÄ rektorer och en administrativchef. I och med studien har vi har myntat begreppet digitaliserat lÀromaterial vilketinnefattar uppgifter och övningar som elever gör via en persondator. Undersökningenvisar att lÀrare gÀrna anvÀnder sig av datorer och digitaliserat lÀromaterial iengelskundervisningen, men flera av lÀrarna kÀnner sig begrÀnsade av skolans resursersamt tiden det tar att leta fram övningar och anpassa dem till undervisningen.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Inledning hjÀrtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstÄnd som behövde omedelbart behandling av lÀkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjÀrtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvÄrden kunde kÀnnas skrÀmmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjÀrtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehÄllsanalys som var baserad pÄ vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanstÀlldes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjÀrtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.

Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever pÄ en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om sÄ var fallet, Àmnade studien vidare söka svar pÄ till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt instÀllda, samt vilka förvÀntningar de hade pÄ skolan i nuet sÄvÀl som inför framtiden. För att söka svar pÄ detta genomfördes en kvalitativ enkÀtundersökning bland elever pÄ studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall Àven hÀnsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade pÄ skolan, samt att det förelÄg skillnader mellan programinriktningarna betrÀffande vad som utgjorde bÀst respektive sÀmst med skolan.

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Inledning: För mÄnga Àldre höftopererade Àr smÀrta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sÀmre rörlighet, försÀmrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smÀrtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde omrÄdet, granskades och stÀlldes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smÀrta, Kunskaper om smÀrtlindring, Patienters attityder till smÀrta och smÀrtbehandling samt KommunikationssvÄrigheter. Attityder hos sjuksköterskan pÄverkade smÀrtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt anvÀndbart vid smÀrtlindring, kunskap hos sjuksköterskan pÄverkade smÀrtlindringen, patienters attityder resulterade i att smÀrtstillande sÀllan gavs, biverkningar pÄverkade att patienter avstod smÀrtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper pÄverkade smÀrtlindringen.

KodvÀxling Àr ett begrepp för att beskriva det sprÄkliga fenomen som intrÀffar nÀr en person i ett och samma samtal vÀxlar mellan tvÄ eller flera sprÄk. FörutsÀttningen för att detta skall kunna ske, och kallas kodvÀxling, Àr att bÄda personerna som deltar i samtalet behÀrskar bÀgge sprÄken i ungefÀr lika hög grad. I denna uppsats har jag genom samtalsintervjuver fördjupat mig i kodvÀxlande individers uppfattningar av omgivningens attityder till kodvÀxling, samt huruvida dessa attityder pÄverkar informanterna i deras eget kodvÀxlande.Min undersökning visar att samtliga informanter upplevde till största del negativa attityder till deras kodvÀxlande, vilka kunde gestalta sig sÄvÀl verbalt som fysiskt. Emellertid hade samtliga ocksÄ i viss utstrÀckning stött pÄ positiva attityder frÄn omgivningen, exempelvis i form av nyfikenhet och ett slags positivt laddad avundsjuka inför deras förmÄga att kunna kodvÀxla.Tre av fyra informanter gav dÀrtill uttryck för att dessa negativa attityder frÄn omgivningen pÄ olika sÀtt pÄverkade dem i en icke positiv riktning. Exempel pÄ detta kunde vara en upplevelse av skam inför sitt eget kodvÀxlande, att man pÄ olika sÀtt hÀmmades eller helt enkelt lÀt bli att kodvÀxla i vissa sammanhang.Min analys pekar pÄ att det kan finnas tvÄ olika perspektiv pÄ kodvÀxling.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder av patienter med psykisk ohÀlsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bÄdekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder inkluderar ett brett spektrum av kÀnslor som engagerar bland annat enmotstridighet av kÀnslor dÄ patientens autonomi frÄntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gÀllande uppfattning om tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder gynnade patienten i frÄga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvÄngsÄtgÀrder anvÀnds för lÀttvindigt samt att de Àventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma Äsikt var att det fanns behov för att fÄ möjlighet att ventilera ÄtgÀrdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansÄg att tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder medförde negativa erfarenheter. Ett Äterkommande utslag i samband med tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder var motstridighet av kÀnslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsÀttningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsÀttning. Till vÄr hjÀlp för att undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. IntervjufrÄgorna utformades utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att mÄnga av brukarna sÄg boendestödjarna som en form av social kontakt, som nÄgon de kan sitta ned och prata med och Àven anförtro med privata kÀnslor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de attityder som svenska och finlÀndska konsumenter har betrÀffande ursprungslandsinformation, i synnerhet bilden av PIIGS-lÀnderna. Teorierna i uppsatsen utgÄr ifrÄn Country of origin och dess effekter samt frÄn tidigare forskning.Uppsatsen har en kvantitativ ansats dÀr en enkÀtundersökning och statistiska berÀkningar utförts. Slutsatserna i denna uppsats Àr att de svenska och finlÀndska konsumenterna generellt inte tar hÀnsyn till ursprungslandsinformation. De pÄvisar Àven negativa attityder gentemotPIIGS-lÀnderna gÀllande tillförlitlighet och produktkvalité i jÀmförelse med deras hemlÀnder..

The internet has fundamentally changed the way people communicate. With all the information that we are sharing over the internet, and the ways which companies want to use our information, the importance of keeping our private information secure has increased. This thesis aims to discover what attitudes internet users have against privacy on the internet, and what ? if anything ? they are doing to protect their personal privacy.We distributed an online survey to internet users in the Stockholm area, and conducted three interviews with persons in our target population. The results of these studies show that people in general are very aware of privacy concerns on the internet, but that their attitudes toward how important personal privacy on the internet is, differ somewhat..

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.